Hasior w Södertälje Hasior i Södertälje Joseph

Transkrypt

Hasior w Södertälje Hasior i Södertälje Joseph
�
�≗����������
Polonia
Suecia
�������������
tidskriften för kultur och information
| kwartalnik
kulturalno-informacyjny
Rok Conrada
Joseph Conrads år
Hasior i Södertälje
Hasior w Södertälje
Nana åker till Ryssland
Nana jedzie do Rosji
Conrad – pisz na Berdyczów
Skriv till Berdyczow
Berdyczów to miejsce urodzenia najbardziej na świecie znanego
człowieka urodzonego na krainie i najpowszechniej czytanego
pisarza polskiego pochodzenia – osepha onradaorzeniowskiego
którego rok właśnie obchodzimy na całym świecie iasto – od
dwóch wieków – kojarzy się olakom z tajemniczym powiedzeniem
pisz na erdyczów które mylnie rozumie się jako pisz do nikąd
list i tak nigdy nigdzie nie dojdzie ało kto zna pochodzenie tego
wyrażenia tóż – przypomina dzisław ajder – takiej instrukcji
udzielał znajomym wyjeżdżający na sławne berdyczowskie targi
ziemianin elem obowiązkowej wizyty w erdyczowie nie mu
siało być tylko podpisanie kontraktów na dostawę płodów rolnych
lecz spotkania towarzyskie otrzymanie dorocznych wieści z szero
kiego świata
I Berdyczow i kraina föddes den troligtvis mest berömda per
sonen med rötter i kraina och samtidigt den i särklass mest lästa
författaren av polsk härkomst – oseph onradorzeniowski ust
nu firas hans år över hela världen edan två sekel tillbaka förknip
par de flesta polacker den staden med uttrycket skriv till erdyc
zow som felaktigt tolkas som att skriva till ingenstans det vill
säga att brevet ändå inte kommer att komma fram å känner till
bakgrunden till detta uttryck å här var det emellertid – påpekar
dzislaw ajder – det var en instruktion man gav bekanta när man
gav sig av på den berömda godsägarmarknaden i staden e obliga
toriska marknadsbesöken i erdyczow handlade om långt mer än
spannmålsleveranser och avtal – de hade även en social dimension
där nyheter från hela världen utbyttes
 utworzenie uzeum onrada w barokowym budynku nale
żącym do zakonu armelitów osych w erdyczowie zabiega od
lat olskie owarzystwo onradowskie wspierane przez siostrzane
owarzystwa rytyjskie i rancuskie lany te wzbudziły szero
kie zainteresowanie wśród miłośników onrada na całym
świecie  powodu niejasnych kompetencji ukraińskich władz samo
rządowych muzeum nie powstało do dzisiaj
et polska onradsällskapet har sedan flera år tillbaka försökt
få tillstånd ett onradmuseum i den barockbyggnad som tillhör
armeliterorden i erdyczow och de bistås i sin strävan av syster
sällskapen i torbritannien och rankrike dén har väckt stort
intresse bland onradläsare över hela världen klarheter kring
ukrainska lokalmyndigheters befogenheter i frågan har tyvärr
förhalat processen
 erdyczowa – dla jednych uosobienia prowincji dla innych
pępka świata – onrad trafił na szeroki ocean gdzie dosłużył się
stopnia kapitana w angielskiej flocie po czym osiadł w ondynie
i zaczął pisać mieszną rzeczą jest życie – tajemniczy bezlitośnie
logiczny system prowadzący do błahego celu ie ma na co liczyć
prócz odrobiny samowiedzy która przychodzi za późno i staje
się źródłem bezgranicznego żalu napisał w ądrze ciemności
ohater tej powieści urz ma w chwili śmierci tyle do powiedzenia
o kondycji ludzkiej – zgroza horror co bardzo sugestywnie wypa
dło w wykonaniu arlona rando z pewnością każdy kinoman
ma w pamięci zas pokalipsy rancisa  oppoli
onrad lämnade erdyczow – som vissa såg som världens mitt
punkt och andra som själva definitionen av ett bakvatten – och gav
sig ut på de vida oceanerna an blev kapten i den brittiska flottan
varefter han bosatte sig i ondon och började skriva ivet är en
komisk sak – detta hemlighetsfulla skoningslöst logiska system
som leder fram till ett futtigt mål an kan inte räkna med något
utöver en smula självkännedom som alltid kommer för sent och
blir en källa till gränslös ånger skriver han i örkrets hjärta
uvudpersonen i romanen ligger för döden och uttrycker sin
skräckinjagande syn på människans tillstånd horror – säger han
et är väl knappt någon filmälskare som kan glömma hur arlon
rando gestaltade detta i rancis  oppolas pocalypse ow
wórczość onrada pociągała filmowców już od lat tych
ubiegłego wieku zas pokalipsy to kamień milowy światowego
kina kranizacje ostromo czy fascynującego proroczego
ajnego agenta również są godne uwagi byt wiele jednak zdarzało
się kiksów zawsze wtedy gdy scenarzystareżyser próbował tylko
wykorzystać tekst onrada zamiast podjąć z nim dyskusję
 onradzie pisarzu zaskakująco nowoczesnym ze względu na
podejmowaną problematykę i technikę pisarską którego postać
i twórczość łączy krainę olskę rancję i nglię przeczytajcie
państwo artykuł prof dzisława ajdera  po nim wywiad z samym
profesorem o tym jak działalność naukową łączył z podziemnym
antykomunistycznym oporem ❋
onrads verk intresserade filmskapare redan på talet poka
lypse ow var epokgörande på sin tid – och det var även filmatise
ringarna av ostromo och den närmast profetiska narkisten
en det har också förekommit en hel del misslyckade bearbet
ningar oftast när regissörenmanusförfattaren bara har försökt att
följa onrads text istället för att inleda en dialog med den
 det här numret kan ni bekanta er med onrad genom dzis
law ajders artikel onrad är en förbluffande modern författare
både tematiskt och berättartekniskt och hans person och romaner
sträcker sig över och förenar kraina olen rankrike och ng
land äsningen fortsätter med en intervju med ajder själv an
berättar hur han förenade vetenskaplig forskning med oppositio
nell kamp mot kommunistregimen i olen ❋
Joseph Conrad-Korzeniowski był pisarzem najbardziej
europejskim. Także w tym sensie, że już sto lat temu
rozumiał to, czego dzisiaj się uczymy: wspólnota europejska
jest najlepszym zabezpieczeniem wszystkich naszych
bogatych i różnorodnych kultur narodowych. Czytaj str. 
Joseph Conrad-Korzeniowski var den mest europeiska
författare i den bemärkelsen att han redan för hundra år
sedan insåg det vi lär oss i dag: att europeisk gemenskap
är det bästa skyddet av våra rika och mångfacetterade
kulturer. Se sid.
Suecia Polonia 
Innehåll / Spis treści





Joseph Conrad-Korzeniowski
| Zdzisław Najder
Långsiktiga drömmar | samtal med Zdzisław Najder
Program marzeń długodystansowych | rozmowa ze Zdzisławem Najderem
Hitlers nederlag i Ryssland (enl. Gen. Anders) | Paweł Jaworski
Klęska Hitlera w Rosji (wg gen. Andersa) | Paweł Jaworski
Hejdå Östeuropa – Erik Zsigas bok
Żegnaj Wschodnia Europo – książka Erika Zsigi
Grannar – Sy ihop
Sąsiedzi – zszywanie
 Haiku och Kantor – Janina Kraupe-Świderska berättar
 Haiku i Kantor – opowiada Janina Kraupe-Świderska
 Słoneczny rydwan – Hasior w Södertälje
 Solens segervagn – Hasior i Södertälje
 Nanas krönika
| Nana Håkansson
Nanafelieton | Nana Håkansson
Omslagsfoto/ Okładka: Anna Bidakowska
Prenumeration / Prenumerata
Vill du prenumerera på de följande  numren av Suecia Polonia så sätt in  SEK på
plusgiro -. Glöm inte ange namn och adress på inbetalnigskortet .
Jeśli chcesz zaprenumerować kolejne  numery Suecii Polonii wpłać  SEK na plusgiro
-. Nie zapomnij podać imienia, nazwiska i adresu.
 Conrads år/ Rok Conrada
Joseph Conrad-Korzeniowski:
– son till polska självständighetskämpar, verksam inom tre kulturer,
en av den engelska litteraturens giganter och sann europé.
syn polskich patriotów, człowiek trzech kultur,
wielki pisarz angielski i Europejczyk
Av Zdzisław Najder


onrad orzeniowski znany później całemu czytającemu
książki światu jako oseph onrad urodził się  lat
temu w erdyczowie na dzisiejszej krainie ył synem
pollona orzeniowskiego poety tłumacza i wybitnego dzia
łacza niepodległościowego o właśnie ojciec onrada pollo
orzeniowski założył w arszawie podziemny omitet uchu
który stał się zalążkiem ządu arodowego kierującego później
owstaniem tyczniowym  roku esienią  roku ojciec
onrada został aresztowany przez władze rosyjskie onrad wspomi
nał po wielu latach że jego świadome życie zaczęło się właśnie
na dziedzińcu warszawskiej cytadeli dokąd czteroletni chłopiec
razem z babką przynosił paczki z żywnością dla ojca
onrad orzeniowski sedermera känd för läsare över hela
världen som oseph onrad föddes för  år sedan
i erdyczów i nuvarande kraina an var son till pollo
orzeniowski poet översättare och framstående självständig
hetskämpe et var onrads far pollo orzeniowski som lade
grunden till den underjordiska örelsekommittén i arszawa
en kommitté som utvecklades till ationsrörelsen och ledde till
januariupproret mot ockupationen av olen  östen 
arresterades onrads far av ryska myndigheter onrad erinrar sig
flera år senare att hans medvetna liv inleddes just där på gården
till arszawas citadell dit han kom som fyraåring med sin farmor
för att överlämna matpaket till sin intagna far
boje orzeniowscy matka i ojciec zostali skazani na zesłanie
do ołogdy w północnej osji  tego okresu pochodzi zdjęcie
małego onradka tak na odwrocie podpisane kochanej
abuni która mi pomogła biednemu atkowi ciastka do więzienia
posyłać – wnuczek olakkatolik i szlachcic onrad iedy chło
piec miał osiem lat zmarła jego matka jciec został zwolniony
z zesłania kiedy już był śmiertelnie chory
aret orzeniowski far och mor blev sedan deporterade till o
logda i norra yssland et finns ett foto från den tiden på onrad
som pojke med följande ord på baksidan ill min kära farmor som
har hjälpt att skicka bröd till min stackars intagna pappa – barn
barnet polacken katoliken och adelsmannen onrad ans mor
dog när han var åtta år gammal adern fick återvända från förvis
ningen först när han var döende
ziad onrada po mieczu eodor orzeniowski kapitan ojsk
olskich w owstaniu istopadowym odznaczony krzyżem irtuti
ilitari i francuską egią onorową utracił resztę odziedziczo
nego majątku w historycznych zawieruchach iał córkę milię o
której wiemy tylko że była aresztowana w roku , a w następnym
zesłana w głąb osji i trzech synów obert zginął w owstaniu
tyczniowym ilary zmarł na zesłaniu na yberii w roku 
rzeci pollo urodzony w roku  miał talent do języków
i słowa tudiował na uniwersytecie petersburskim a następnie po
odmowie paszportu zagranicznego utrzymywał się z niechętnego
administrowania cudzych majątków pisania satyrycznych i patrio
onrads farfar eodor orzeniowski – kapten i polska armén
under novemberupproret och belönad med den polska orden irt
uti ilitari och franska hederslegionen – förlorade de återstående
delarna av släktförmögenheten i historiens malström an hade en
dotter som hette milia allt vi vet om henne är att hon arresterades
 och deporterades österut och tre söner obert stupade un
der januariupproret ilary dog i ibirien  en tredje sonen
pollo föddes  och var språkbegåvad an studerade vid uni
versitetet i t etersburg och efter det – eftersom han förbjöds resa
utomlands – försörjde han sig genom att motvilligt sköta andras
lantegendomar skriva satiriska och patriotiska
4
tycznych w wymowie komedii które były surowo okrajane przez
carską cenzurę zdeklarowany demokrata atakował w nich egoizm
i materializm polskich warstw posiadających oraz przekładami
z angielskiego ickens i hakespeare francuskiego ior
ugo i lfred de igny i niemieckiego eine isał również
krążące w odpisach wiersze patriotyczne i religijne w których min
wyrażał życzliwość dla uciskanego chłopstwa rusińskiego i wzy
wał olaków do wytrwania w wierności sprawie odbudowy nie
podległej olski
www.people.ku.edu
uj onrada adeusz obrowski którego młodszy brat tefan
był naczelnikiem cywilnym arszawy w powstaniu  roku
stał się dobroczyńcą i oficjalnym opiekunem osieroconego chłopca
ierota onradek wychowywał się przez parę lat we wowie i ra
kowie ył chorowity kiedy miał lat siedemnaście wysłano go
do rancji gdzie zaczął pracę marynarza ie był emigrantem z wy
boru ale z konieczności ako poddany rosyjski i syn skazańców
zobowiązany był do długoletniej służby wojskowej w armii
carskiej  roku  odmówiono mu przedłużenia paszportu ie
mógł więc już służyć w marynarce francuskiej przeniósł się do
brytyjskiej – bo nglików którzy potrzebowali załóg dla swoich
niezliczonych statków dokumenty nie interesowały  tak w wieku
lat dwudziestu zaczął poznawać język w którym napisał później
książki stanowiące dziś chlubę literatury angielskiej ozpoczął
równocześnie karierę marynarza brytyjskiego uwieńczoną dyplo
mem kapitańskim yła to dla olaka kariera niezwykła a jakie
miewał kłopoty ze swoim pochodzeniem o tym świadczy choćby
fakt że w jego dokumentach nazwisko orzeniowski jest zapisane
na trzynaście różnych sposobów ływał – zwykle na żaglowcach 
przez kilkanaście lat po morzach i oceanach całego globu
komedier som blev hårt beskurna av den ryska censuren – som
uttalad demokrat kritiserade han de besuttnas egoism och materia
lism och översättningar från engelska ickens och hakespeare
franska ugo och de igny och tyska eine an skrev även
religiös och patriotisk lyrik som spreds från hand till hand och ut
tryckte sympati för den exploaterade rutenska bondebefolkningen
och manade polacker till uthållighet i kampen om oberoende
ierwszą swoją powieść zaleństwo lmayera ogłosił w roku
 tał się więc pisarzem dopiero w wieku całkiem dojrzałym
krótce potem ożenił się z ngielką i osiadł na stałe na wsi nieda
leko ondynu
onrads morbror adeusz obrowski hans yngre bror tefan
var arszawas civila befälhavare under upproret  blev den
föräldralösa pojkens välgörare och officiella förmyndare onrad
växte under några år upp i wów och raków an var sjuklig och
när han var sjutton år gammal sändes han till rankrike där han
tog värvning som sjöman an emigrerade av tvång snarare än av
fri vilja om rysk undersåte och son till deporterade föräldrar hade
han tvingats in i en utdragen militärtjänstgöring i tsarens armé
 fick han inte passet förlängt ärför kunde han inte fortsätta
i den franska flottan och tog värvning i den brittiska istället ng
elsmännen var i ständigt behov av besättningsmän till sina otaliga
fartyg och brydde sig inte om formaliteter å så sätt kom han i
tjugoårsåldern i kontakt med det språk på vilket han sedan skulle
skriva några av den engelskspråkiga litteraturens med uppburna
verk an påbörjade samtidigt sin yrkesbana som brittisk sjöman
som slutade med ett sjökaptensbrev et var en ovanlig livsbana
för en polsk emigrant och en indikation på vilka svårigheter han
kunde tänkas ha haft på grund av sitt polska ursprung kan vara de
tretton olika sätt på vilka hans efternamn stavas i de efterlämnade
dokumenten från den tiden an var till sjöss – vanligtvis på segel
fartyg – i många år på alla tänkbara hav och oceaner
 ciągu następnych lat trzydziestu napisał jeszcze czternaście
powieści i osiem tomów opowiadań asłynął jako pisarz morski
i takie utwory jak urzyn z załogi arcyza i ajfun są uwa
żane za czołowe osiągnięcia literatury marynistycznej ikt tak
wspaniale jak onrad nie potrafi pisać o zdradliwych urokach
morza i o ciężkiej pracy marynarzy
ednakże akcja większości utworów onrada nie toczy się na
wodzie łem dla nich są kraje alekiego schodu także fryka
i meryka acińska najczęściej jednak rancja nglia i różne
kraje uropy ohaterami jego książek są nglicy rancuzi łosi
iemcy olacy orwegowie iszpanie olendrzy łaśnie z tego
względu można onrada nazwać pisarzem prawdziwie europejskim
bo podejmuje w swoich książkach tematy ważne i typowe dla
naszego kontynentu
ajbardziej znaną zwłaszcza w olsce powieścią jest ord
im książka o oficerze marynarki który opuścił powierzony
sobie statek rzecz o utraconym i odzyskanym honorze kazała
się w roku  – i jest jednym z kluczowych dzieł światowej prozy
 wieku kunsztownym w budowie fascynującym przez postać
głównego bohatera który wyrasta do rozmiarów mitycznych
ostromo wielka opowieść o ostaguanie fikcyjnej republice
an inledde sin författarbana som en mogen man med romande
buten lmayers dårskap  ort efter det gifte han sig med en
5
engelska och bosatte sig på landet en bit utanför ondon
nder de kommande tretton åren skrev han ytterligare orton
romaner och åtta novellsamlingar an blev känd som maritim
författare och verk som tormen och yfon anses tillhöra genrens
främsta ngen kan beskriva havets bedrägliga tjusning och sjö
mannens slit som onrad
rots detta utspelar sig majoriteten av hans berättelser på land
e utspelar sig i ellanöstern frika och atinamerika men ännu
oftare i rankrike ngland och andra europeiska länder uvud
personerna är engelsmän fransmän italienare tyskar polacker
norrmän spanjorer och holländare ust därför kan man beskriva
onrad som en sant europeisk författare för hans böcker tar upp
ämnen som är kännetecknande för vår kontinent
www.lindelows.se
an mest kända – särskilt i olen – roman är ord im n bok
om en officer i flottan som överger sitt fartyg och en berättelse
om förlorad och återvunnen heder en kom ut  och är ett
av talprosans nyckelverk mästerligt uppbyggt och med en
fascinerande närmast mytologisk huvudperson ostromo – den
stora romanen om ostaguana ett påhittat land i ydamerika räk
nas in bland den engelskspråkiga litteraturens främsta verk och det
mest uppburna exemplet på politiska romaner på det språket ven
narkisten är en politisk roman som trots att den är förhållandevis
traditionell – onrad hade ett rätt likgiltigt förhållningssätt till lit
terära moden – visade sig vara djärv experimentell och nydanande
etta ironiskt makabra verk om internationell terrorism står sig
hundra år senare som både profetisk och som ett skolexempel på
förhållandet mellan politiska provokationer och politiskt mot
stånd förbrytarnas värld och polisens omanens huvudperson är
en rysk agent som genomför terrorattacker i ondon n alltjämt
aktuell roman och förräderi och spionage ed andra ögon – som
utspelar sig i t etersburg och eneve – bygger på kontrasten mel
lan den mätta självbelåtna schweiziska demokratin och ett laglöst
och korrupt yssland som slits mellan den auktoritära regimens
övervåld och den blodiga och okontrollerade revolutionens våld
południowoamerykańskiej cieszy się reputacją czołowego
dzieła angielskiej prozy i jednej z najświetniejszych powieści
politycznych w tym języku owieścią polityczną jest także
ajny agent w której onrad – zanurzony w tradycji dość
obojętny na współczesne literackie mody – okazał się wielkim
i śmiało eksperymentującym nowatorem a ironicznomakabryczna
powieść o międzynarodowym terroryzmie pozostaje po stu latach
zarazem prorocza i modelowa w opisie przeplatania się prowokacji
politycznej z politycznym buntem świata przestępców ze światem
policji ohaterem powieści jest rosyjski agent organizujący
akcje terrorystyczne w ondynie  nadal aktualnej politycznej
powieści o zdradzie i szpiegostwie  oczach achodu – z akcją w
etersburgu i enewie– pokazał kontrast między sytą uładzoną
demokracją szwajcarską tym szczytowym wytworem zachodniej
cywilizacji politycznej a osją nawykłą do samodzierżawia i bez
prawia rozdzieraną między przemocą autokratycznej władzy i prze
mocą krwawej anarchizującej rewolucji
lla som läst onrad känner till det särpräglade i hans prosa
erättelser inom berättelsen – som i örkrets hjärta och ord im
– är typiska för honom et är aldrig en allvetande berättare utan
alltid en högst konkret gestalt som delger oss sina observationer av
andra personer i boken sådant de har fått höra eller sett med egna
ögon erättelserna flyter inte kronologiskt tvärtom vi kastas in
i handlingen för att sedan backa tillbaka och sedan röra oss vidare
framåt i delges handlingen med olika ögon och ur olika tidsper
spektiv  ch det är ju så vi upplever världen i det verkliga livet
et är sällan vi får händelseförlopp berättade från början till slut
ur ett och samma perspektiv ch vi vet hur farligt det är att förlita
sig på en informationskälla
szyscy czytelnicy onrada znają osobliwości jego prozy
ypowe są – jak w ądrze ciemności czy ordzie imie –
opowiadania umieszczone w ramach opowieści ie bezosobowy
autor ale konkretna postać przekazuje nam swoją wiedzę o innych
współbohaterach utworu relacjonuje to czego się dowiedziała
o wydarzeniach powtarza to co od innych zasłyszała powieści
nie toczą się chronologicznie przeciwnie wchodzimy w środek
akcji potem cofamy potem znowu przeskakujemy dalej abułę
poznajemy więc z rozmaitych perspektyw zarówno osobowych
jak czasowych  le przecież w taki właśnie sposób w realnym
życiu poznajemy świat i ludzi zadko dowiadujemy się o tym co
zaszło od początku do końca i z tej samej perspektywy  jak wiemy
niebezpieczne jest poleganie na jednym źródle informacji
onrad vill att läsaren ska delta i berättelsen återskapa skeenden
och följa honom i sökandet efter deras mening och betydelse an
vänder sig till läsaren och bryter därigenom sin egen isolering å
samma sätt upphör den aktiverade läsaren att vara ensam åda
blir varandras följeslagare i en process som onrad en gång beskrev
som att göra den synliga världen rättvisa
6
 sitt polska bagage hade oseph onrad erfarenheten av brutalt
våld och politiskt förtryck under deportationen och – vilket var
än värre – känslan av förnedring och laglöshet till följd av den
utländska ockupationen an hade även med sig insikten om de
stolta kollektiva traditioner han var en del av ch den insikten
fick honom att känna sig ännu mer ensam
onrad chce ze swoich czytelników zrobić współuczestników
zmusić do czynnej lektury do wspólnego odtwarzania wydarzeń
i wspólnego poszukiwania ich sensu wracając się do czytelnika
pisarz wynurza się z własnej izolacji ciągnięty do współdziałania
czytelnik też przestaje być samotny baj stają się partnerami w pro
cesie który onrad nazwał w słynnym zdaniu oddawaniem
najwyższej sprawiedliwości widzialnemu światu
ed en sådan utrustning gav han sig ut i vida världen an lärde
känna många länder och civilisationer även de mest avlägsna an
blev övertygad om att mänskliga samhällen är mycket olika men
att människor ändå är jämlika nder kolonialismens blomnings
tid då tankar om den vita rasens överlägsenhet var förhärskande
visade han– medborgare i världens mäktigaste imperium – sig vara
den hårdaste kritikern av de vita kolonisatörernas framfart i frika
 örkrets hjärta berättar han om kolonialismens grymhet och om
en vit herre som förvandlat sitt civilisatoriska uppdrag till sko
ningslös och barbarisk terror örkrets hjärta tillhör den moderna
litteraturens mest lästa verk det analyseras av miljoner studenter
över hela världen och har filmats i olika former
 swoim polskim bagażu duchowym osepha onrada znaj
dywał doświadczenie brutalnej przemocy i braku wolności przeżyte
podczas zesłania i więcej świadomość poniżenia i znieprawienia
jakie niesie ze sobą niewola u obcych ieściło się w tym bagażu
również przeświadczenie o wielkiej doniosłości więzi zbiorowych
o przeświadczenie dodatkowo zaostrzało poczucie osamotnienia
które miało go nękać do końca życia
 takim ekwipunkiem wyruszył w szeroki świat oznał roz
maite kraje i cywilizacje także odległe od europejskich yrobił
w sobie przekonanie o tym że społeczności ludzkie bardzo się różnią
ale ludzie są w swoim człowieczeństwie równi  dobie największego
rozrostu kolonializmu i teorii o wyższości białej rasy – ten posiadacz
paszportu najpotężniejszego mocarstwa świata okazał się w ądrze
ciemności najsurowszym krytykiem roli białych kolonialistów
w czarnej fryce ądro ciemności opowiada o okrucieństwie
kolonializmu i o białym nadczłowieku który swoją misję cywi
lizacyjną w fryce zmienił w bezwzględny i barbarzyński terror
ądro ciemności jest jednym z najbardziej znanych utworów
literatury nowoczesnej analizowanym przez miliony studentów
na całym świecie i przetwarzanym w postaci filmów
 det ovan nämnda mästerverket ostromo tecknade onrad
bilden av den oundvikliga – men likväl förödande – amerikanska
exploateringen av atinamerika
oseph onradorzeniowski var en del av tre kulturer den pols
ka den franska och den engelska han rörde sig även obehindrat
inom andra kulturer ed sig från olen hade han läsningen av de
polska litterära mästarna särskilt romantikerna hans favoritpoet
var lowacki som han kallade polskhetens själ och de centrala
motiven i den traditionen trohet förräderi plikt och heder ran
skan var hans andra språk e stora franska realisterna som lau
bert och aupassant var hans huvudsakliga förebilder onrad
var även väl insatt i rankrikes historia och det lustiga är att långt
fler av hans berättelser utspelar sig i rankrike än i ngland an
räknas till klassikerna inom den engelskspråkiga litteraturen trots
att hans engelska bär tydliga spår av både franskan och polskan
ela sitt liv talade onrad med en kraftig utländsk brytning på
engelska – även den vara lite polsk och lite fransk
e wspomnianym już arcydziele wielkiej powieści ostromo
dał onrad obraz nieuchronnego niezbędnego ale i niszczącego
rodzime kultury działania amerykańskiego imperializmu gospo
darczego w krajach meryki acińskiej
oseph onradorzeniowski był człowiekiem trzech kultur
polskiej francuskiej i angielskiej oruszał się zresztą swobodnie
również po obszarach innych kultur europejskich  własnej oj
czyzny wyniósł znajomość naszej literatury przede wszystkim
wielkich romantyków jego ulubionym poetą był łowacki dusza
polskości jak go określił a także typowe motywy wierności
zdrady obowiązku i honoru rugim jego językiem był francuski
ielcy francuscy pisarzarealiści jak laubert i aupassant
byli dla niego głównymi wzorami literackimi onrad znał też
doskonale historię rancji rzecz może zabawna ale akcja jego
utworów rozgrywa się nawet częściej we rancji niż w nglii tał
się klasykiem angielskiej prozy chociaż jego angielszczyzna nosi
wyraźne ślady wpływów polskich i francuskich onrad do końca
życia mówił po angielsku z bardzo silnym obcym akcentem trochę
polskim trochę francuskim
www.lindelows.se
issa intellektuella i olen har betraktat honom som en förrädare
i och med att han skrev på engelska et mest kända uttrycket
för
iektórzy intelektualiści polscy oskarżali onrada o niewier
ność wobec własnej ojczyzny przejawioną w fakcie pisania po
angielsku ajważniejszym wyrazem takiego poglądu był artykuł
migracja talentów ogłoszony w roku  przez wybitną szano
waną powieściopisarkę lizę rzeszkową onrad bardzo się
tym zarzutem przejął i dwa lata później pisząc do krakowskiego
bibliotekarza ózefa orzeniowskiego nie spokrewnionego z nim
Handelsstation vid Ponta Lenha vid Kongofloden i dåvarande Belgiska Kongo
Faktoria w Ponta Lenha nad rzeką Kongo
7
oświadczył  ani narodowości ani nazwiska naszego wspólnego
nie zaparłem się  est jasno wiadomym że olakiem jestem i że
ózef onrad są dwa chrzestne imiona z których drugie używam
jako nazwisko by mi mojego cudzoziemskie usta nie wykrzywiały
– czego znieść nie mogę ie zdaje mi się bym krajowi był niewierny
dlatego że nglikom dowiodłem że szlachcic z krainy może być
tak dobrym marynarzem jak i oni i mieć coś do powiedzenia im w ich
własnym języku znanie takie jakie sobie zdobyłem właśnie z
tego punktu widzenia oceniam i cichym hołdem składam gdzie
należy
denna åsikt var artikeln alangernas flykt skriven  av den
renommerade författaren liza rzeszkowa onrad blev mycket
illa berörd och två år senare skrev han i ett brev till den krakowska
bibliotekarien ózef orzeniowski de var inte släkt  jag har var
ken avsagt mig min nationalitet eller vårt gemensamma efternamn
 et är allmänt känt att ózef onrad är mina dopnamn och
att jag endast använder det senare som efternamn så att mitt riktiga
efternamn inte förvrids av utländska tungor – jag tål det inte ag
anser inte att jag har varit otrogen mot mitt hemland när jag visade
engelsmännen att en adelsman från kraina kan vara en lika god
sjöman som de och kan ha något att säga på deras eget språk et
erkännande jag har fått ser jag på ur just denna synvinkel och riktar
min tacksamhet dit den hör hemma
yn polskich patriotów bardzo bolał nad faktem braku niepod
ległości swojej ojczyzny iał wyrzuty sumienia że żyje z daleka
od niej iedy olska odzyskała niepodległość w roku  napisał
pełne przejęcia szkice o zbrodni rozbiorów i odbudowie państwa
polskiego iedy olska walczyła z najazdem bolszewickim w roku
 apelował gorąco o udzielenie jej pomocy
an sörjde olens förlorade självständighet och plågades av
skuldkänslor för att han levde så långt ifrån sitt hemland är
olen återuppstod som stat  skrev han en passionerad text
om delningens brott och landets återuppbyggande är olen
angreps av bolsjevikerna  vädjade han om stöd
le z dzisiejszej perspektywy może najciekawsze są poglądy
onrada na jedność europejską tóż w roku  w szkicu
utokracja i wojna w którym przepowiedział rychły wybuch
pierwszej wojny światowej nakreślił wizję uropy bez granic
uropy opartej na wspólnych instytucjach ylko taka uropa
może jego zdaniem zmniejszyć niebezpieczeństwo imperialnych
agresji ze strony tak silnych państw jak iemcy  tylko taka
uropa zbudowana na fundamentach mniej kruchych niż
interesy materialne może zapewnić trwały pokój między
narodami naszego kontynentu
r dagens perspektiv är det kanske hans syn på uropas enande
som är mest intressanta  artikeln nvälde och krig där han
förutsåg första världskrigets utbrott skissade han på en vision av ett
gränslöst uropa en kontinent med gemensamma myndigheter
ndast ett sådant uropa var i stånd att tämja den imperialistiska
ådran i stater som yskland hävdade han ch endast ett sådant
uropa byggt på en stabilare grund än ekonomiska intressen kan
garantera en beständig fred mellan länderna i vår del av världen
ożemy więc śmiało powiedzieć że ze wszystkich pisarzy
jakich wydała olska oseph onradorzeniowski był pisarzem
najbardziej europejskim akże w tym sensie że już sto lat temu
rozumiał to czego dzisiaj się uczymy wspólnota europejska jest
najlepszym zabezpieczeniem wszystkich naszych bogatych i różno
rodnych kultur narodowych ❋
et står bortom tvivel att utav alla författare som kommit från
olen var oseph onradorzeniowski den mest europeiska i den
bemärkelsen att han redan för hundra år sedan insåg det vi lär oss
i dag att europeisk gemenskap är det bästa skyddet av våra rika
och mångfacetterade kulturer ❋
versättning tefan ngvarsson
Filmografia Conrada (wybór)/Conrads filmografi (ett urval)
Farornas paradis, USA, Szwecja/Sverige , Rune Carlsten, pierwowzór / baserad på: Zwycięstwo / Victory.
Czas Apokalipsy /Apocalypse Now, USA , Francis Ford Coppola, pierwowzór / baserad på: Jądro ciemności / Mörkrets hjärta.
Gabrielle, Francja/Frankrike, Włochy/Italien, Niemcy/Tyskland , Patrice Chéreau, pierwowzór/baserad på: Powrót/The return.
Jądro ciemności / Mörkrets hjärta, , Nicholas Roeg, pierwowzór / baserad på: Jądro ciemności/Mörkrets hjärta.
Lord Jim, Wielka Brytania/Storbritannien , Richard Brooks, pierwowzór / baserad på: Lord Jim.
Pojedynek/The Duellists, Wielka Brytania/Storbritannien , Ridley Scott, pierwowzór/baserad på: Pojedynek/The duell.
Smuga cienia/The shadow line, Polska/Polen, Wielka Brytania/Storbritannien , Andrzej Wajda, pierwowzór/ baserad på: Smuga cienia/The
shadow line.
Tajny agent / Sabotage, Wielka Brytania/Storbritannien , Alfred Hitchcock, pierwowzór/baserad på: Tajny agent/The secret agent / Anarchisten.
Tajny agent/The Secret Agent, Wielka Brytania/Storbritannien , Christopher Hampton, pierwowzór/ baserad på: Tajny agent/The secret
agent / Anarchisten.
W oczach Zachodu/Under western eyes, Wielka Brytania/ Storbritannien, , TV, Stuart Burge, pierwowzór/baserad på: W oczach Zachodu/
Under western eyes.
8
Foto: Ignacy Skwarcan
Program marzeń
długodystansowych
Rozmowa z prof. Zdzisławem Najderem, znawcą Conrada, byłym
dyrektorem polskiej sekcji Radia Wolna Europa
Långsiktiga drömmar
Samtal med Zdzislaw Najder, professor, Conrad-kännare,
före detta chef för den polska sektionen av Radio Free Europe.
Zbigniew Bidakowski: Kiedy wyemigrował Pan z Polski?
Zdzisław Najder  ie wyemigrowałem tylko musiałem zostać
Zbigniew Bidakowski: När emigrerade du från Polen?
Zdzislaw Najder: ag emigrerarade aldrig jag var tvungen att
za granicą od koniec października  r wyjechałem do
xfordu na kilka tygodni echałem samochodem bo miałem do
przewiezienia mnóstwo wydawniw ie chciałem jechać przez
iemcy schodnie bo rewidowali wszystkich i zdecydowałem się
jechać przez zwecję przez stad o moje pierwsze zetknięcie
ze zwecją było bardzo zabawne  stad pytali mnie czy mam
papierosy – nie wódkę – nie ztery godziny w specjalnej budzie
sprawdzali mi samochód byłem bardzo zmęczony bo płynąłem
promem towarowym i spędziłem noc siedząc na krześle a złościłem
się bo miałem jechać od razu dalej a oni udawali że nie rozumieją
po angielsku usieli zastanawiać się co to za jakiś dziwny
olak nie ma wódki ani papierosów chociaż bagażnik ma pełny
odejrzany o wszystkim powiedzieli mi sorry
yłem później kilka razy w zwecji już jako dyrektor rozgłośni
polskiej , z dala od miast spotykałem się z kurierami oli
stanna utomlands  slutet av oktober  åkte jag till xford
i några veckor ag tog bilen eftersom jag hade så mycket böcker
med mig och för att slippa östtyskarnas hårda genomletande vid
gränsen valde jag vägen över verige över stad itt första möte
med verige var dråpligt men tröttsamt  stad frågade man mig
om jag hade cigaretter – nej hade jag vodka – nej  fyra timmar
gick de igenom hela min bil i ett särskilt skjul jag var helt utmat
tad eftersom jag hade åkt med ett lastfartyg och sovit sittande i en
stol å jag blev sur och ville genast fortsätta resan men de låtsades
inte förstå engelska e undrade säkert vad det var för märklig
polack som varken smugglade vodka eller cigaretter men ändå
kom med fullastad bagagelucka isstänkt är det hela var över
sa de sorry
ag var i verige ett antal gånger efter att jag hade blivit chef för
adio ree uropé – långt ute på landsbygden träffade jag olida
9
darności  ztokholmie poznałem nieżyjącego już orberta
abę przedstawiciela ultury paryskiej oraz przedstawicieli
filii iura olidarności z rukseli m in akuba więcickiego
z którym utrzymuję kontakty do dziś
ritetsrörelsens hemliga kurirer  tockholm lärde jag känna den nu
avlidne orbert aba medarbetare på kulturtidskriften ultura
i aris samt representanter för olidaritets rysselkontor som till
exempel akub wiecicki som jag har nära kontakt med än i dag
ZB: W latach -tych była w Polsce opozycja działająca otwarcie,
jak KOR (Komitet Obrony Robotników), ale było i zakonspirowane PPN (Polskie Porozumienie Niepodległościowe) ...
ZN:  zaczęło działać na przełomie - r rzez parę miesięcy
ZB: På -talet i Polen fanns det en opposition som verkade öppet som till exempel KOR (Kommittén för arbetarnas försvar),
men även rent underjordiska organisationer som PPN (Polska
samförståndet för självständighet).
ZN:  började verka vid årsskiftet - i diskuterade vårt
dyskutowaliśmy nasz program w bardzo wąskim i ściśle ukrytym
gronie rogram został ogłoszony w maju  w ondynie soba
która przesłała go do ondynu pocztą dyplomatyczną jest obecnie
ambasadorem brytyjskim w aszyngtonie rogram wydrukowała
też ultura paryska astępnie ukazało się  wydawniw syg
nowanych olskie orozumienie iepodległościowe
espół kierowniczy -u stanowili ndrzej ijowski an
lszewski an ózef zczepański i ja śród współpracowników
byli ładysław artoszewski erzy olzer ojciech
oszkowski adeusz azowiecki acek oźniakowski ndrzej
icewski ajważniejsze teksty opracowywaliśmy zespołowo
po debatach które nie były oczywiście otwarte  zasadzie
spotykaliśmy się po dwóch i przekazywaliśmy sobie nawzajem
opinie innych o zabierało więcej czasu ale dzięki temu nie było
wpadek ani infiltracji i ten sposób pracy – anonimowy – sprawiał
że teksty były wyważone nie było mowy o popisywaniu się
rzeglądając te prace po latach myślę że możemy być z nich
dumni olska którą projektowaliśmy była olską po odzyskaniu
niepodległości zęść naszych postulatów pokrywała się z prog
ramem politycznym ultury – np pojednanie z sąsiadami na
wschodzie iele wizji było jednak własnych eksty na temat
iemiec wywoływały zawsze wściekłą reakcję asza teza głów
na była prosta nie ma niepodległej olski bez zjednoczonych
iemiec i nie ma zjednoczonych iemiec bez niepodległej olski
ywoływało to ataki nie tylko władz komunistycznych ale także
środowisk narodowych które przyjęły za własną doktrynę że
podział iemiec jest gwarantem bezpieczeństwa olski  w istocie
był gwarantem utrzymania olski pod panowaniem sowieckim eśli
chciało się z tego wyjść to porozumienie z iemcami i zjednoczenie
iemiec stawało się czymś oczywistym ostulowaliśmy rów
nież wejście olski do  jako najlepsze zagospodarowanie
niepodległości olski e dalekodystansowe wizje zrealizowały
się a więc jeszcze raz okazało się że warto jest myśleć na dłuższy
dystans nawet jeśli postulaty wydają się nierealne pierałem się
z moim przyjacielem tefanem isielewskim który mówił że to
naiwne myśleć że wiązek adziecki się rozleci  ja mówiłem
zobaczysz ie można myśleć o rzeczywistości jako o czymś co
się nie rozwija ajwiększym błędem tzw realistów jest to że oni
uważają iż to co jest – to będzie   w  gdzie byłem na sty
pendium bo zamierzałem pisać książkę o illiamie aulknerze
w pewnym towarzystwie  w którym byli m in dyplomaci zadałem
głośno pytanie a czy jesteście przygotowani na to że któregoś dnia
wiązek adziecki eksploduje albo imploduje opatrzyli na mnie
jak na człowieka niespełna rozumu  mój gospodarz tłumaczył mi
przez pół godziny dlaczego to co mówię jest nonsensem
owtarzam nie chciałem emigrować yłem w nglii
kiedy ogłoszono wprowadzenie stanu wojennego am odszukali
mnie przyjaciele z iemiec i ostrzegli żebym do olski raczej nie
wracał
10
program i ett slutet mindre sällskap i flera månader et kung
jordes i ondon maj  en som smugglade ut dokumentet
till ondon med diplomatpost är för närvarande torbritanniens
ambassadör i ashington rogrammet trycktes även i ultura
i aris fter det kom vi ut med  publikationer som 
s styrelse utgjordes av ndrzej ijowski an lszewski
an ózef zczepanski och undertecknad land medarbetarna
återfanns an aranski ladyslaw artoszewski erzy olzer
ojciech oszkowski adeusz azowiecki acek ozniakow
ski ndrzej icewski e viktigaste texterna arbetade vi fram i
grupp efter långa debatter som givetvis hölls inom lyckat dörrar
 princip träffades vi två och två och förde varandras synpunkter
vidare som ett kedjebrev et tog lång tid men tack vara det var
det ingen som åkte fast vi undvek att bli infiltrerade och arbets
metoden gjorde texterna balanserade – det fanns inget utrymme
för personligt briljerande
ag har läst om texterna i dag och kan hävda att vi har all rätt
att känna oss stolta i försökte planera för ett självständigt olen
issa av våra ståndpunkter överlappade det politiska program som
ultura stod för – till exempel försoningen med olens östliga
grannar – men många av visionerna var våra egna rtiklarna om
yskland väckte alltid hätska reaktioner i hade en enkel tes ett
självständigt olen var omöjligt utan ett återförenat yskland och
ett återförenat yskland var omöjligt utan ett självständigt olen
ör detta blev vi hårt angripna inte bara av den kommunistiska re
gimen utan även i nationalistiska kretsar som hade en egen doktrin
som löd att ett delat yskland var en garanti för olens säkerhet 
själva verket garanterade det ett olen under sovjetiskt herravälde
ille man bryta den dominansen var en överenskommelse med
tyskarna och ysklands återförening självklar i förespråkade
även polskt medlemskap i  som det bästa sättet att förankra den
nyvunna självständigheten essa långsiktiga visioner har förverk
ligats och det visar bara att det kan vara värt att tänka långsiktigt
även om teserna ter sig overkliga ag och min gode vän tefan
isielewski brukade träta med varandra – han hävdade att det var
naivt att tro att ovjetunionen skulle falla sönder edan jag alltid
sa du får väl se an får inte tänka på verkligheten som något
statiskt et största misstaget som så kallade realister alltid gör är
att tro att det som är kommer att bestå är jag var i   för
att skriva en bok om illiam aulkner mötte jag några tjänstemän
från den östeuropeiska enheten av tate epartment ag frågade
om de redan tänkte på vad som skulle hända om ovjetunionen
exploderade eller imploderade e såg på mig som om jag var från
vettet ch min värd försökte förklara för mig en halvtimme varför
det jag påstod var rent nonsens
ag ville verkligen inte emigrera ag var i torbritannien när
krigstillståndet infördes är uppsöktes jag av en företrädare
för oreign ffice som förde ett råd från olen om att inte åter
vända
för regimen visste för mycket om mig an hade helt enkelt gripit
en av mina kollegor i  och eftersom jag var i äst hade han
beslutat att skylla allt på mig
ag hade erbjudits att ta över som chef för adio ree urope
tre år tidigare och tackade nej fter krigstillståndets införande
ändrade jag mig å det viset hade returbiljetten från stad mist
sin giltighet
bo władze już za dużo wiedzą na mój temat o prostu któryś z
kolegów z -u został zatrzymany i ponieważ mnie nie było w
olsce postanowił wszystko na mnie zwalić
 rozgłośni polskiej  proponowano mi pracę wcześniej
ale wtedy się nie zdecydowałem rzyjąłem tę propozycję dopiero
wtedy no i promowy bilet powrotny z stad się zmarnował
ZB: Czy to zatrzymanie to była pierwsza wpadka PPN-u?
ZN: ierwsza była mniej dramatyczna   roku dałem znajo
ZB: Var det där gripandet av er kollega i  den första motgången för PPN av det slaget?
ZN: et fanns en tidigare händelse som var mindre dramatiskt ag
memu dyplomacie amerykańskiemu nie pracującemu w olsce
list do eszka ołakowskiego który był naszym mężem zaufania
 liście nie było nic poza tym że piszę do ołakowskiego jako do
męża zaufania no i moje nazwisko a lotnisku zabrali mu ten list
adzwonił do mnie tego samego wieczoru z iednia i opowiedział
o tym yniosłem z mieszkania wszystko co się wiązało z 
d tej pory trzeba było bardzo uważać bo już byłem namierzony
założyli nam w mieszkaniu podsłuch a po przeciwnej stronie ulicy
punkt informacyjny owiedziałem się o tym zresztą od sąsiadów
ozorczyni powiedziała mi że pod naszą nieobecność byli
w domu jacyś ludzie i coś w moim mieszkaniu grzebali  któregoś
dnia przyszło do nas małżeństwo ludzie całkowicie mi nie znani
mieszkające naprzciwko i powiedzieli że zostali zmuszeni do udo
stępnienia  jednego z pokojów ich mieszkania skąd służby miały
nas obserwować
uż za czasów olidarności brałem udział w pracach ady
ospodarki arodowej zaproponował mi to prof leksander
ieysztor prezes  n współdziałał z -em miał znakomite
doświadczenie z czasów wojny w pracy konspiracyjnej owoła
liśmy zespół ok  osób żadna z nich nie była w partii ydaliśmy
oświadczenie że widzimy potrzebę powołania połecznej ady
ospodarki arodowej która ma być społecznym gwarantem
że trudne decyzje gospodarcze które rząd musi podjąć w obliczu
kryzysu mają sens yczliwie odniósł się do tego ałęsa i rymas
i przekazaliśmy to aruzelskiemu óźniej okazało się po  grudnia
że to był jeden z argumentów za wprowadzeniem stanu wojennego
komuniści uznali że to jest próba tworzenia rządu przejmowania
władzy
hade skrivit ett brev till eszek olakowski som var vår konfident
och gett det åt en amerikansk diplomat som inte arbetade i olen 
brevet fanns inga brännande uppgifter utöver att jag skrev till ola
kowski i egenskap av vår konfident och så mitt namn iplomaten
fråntogs brevet på flygplatsen och ringde mig samma kväll från
ien för att berätta detta ag tömde lägenheten på allt som hade
med  att göra rån det ögonblicket var jag tvungen att vara
väldigt försiktig för nu hade de mig på kornet de började lyssna av
vår lägenhet och hade ständig bevakning från andra sidan gatan
et var för övrigt grannarna som berättade det för mig ortvakts
frun berättade att någon hade varit inne i vår lägenhet medan vi
hade varit borta och letat efter något ch en annan dag kom det
över ett ungt par helt främmande människor som bodde tvärs över
gatan och berättade för oss att säkerhetstjänsten hade tvingat dem
att upplåta ett rum som de kunde bevaka oss ifrån
edan under olidaritetstiden deltog jag i amhällsrådet för
nationalekonomi et var min idé från början och jag arbetade
främst med leksander ieysztor som var ordförande i olska
vetenskapsakademin an samarbetade med  hade nyttiga
erfarenheter från en underjordisk verksamhet under kriget i
skapade ett råd bestående av  personer varav ingen var medlem
i partiet i publicerade en kommuniké där vi meddelade att vi
anser det nödvändigt att instifta ett sådant råd som samhällets
garant för att regeringen fattade rätt beslut gällande de utmaningar
man stod inför på det makroekonomiska planet åde ech alesa
och kyrkans företrädare såg välvilligt på initiativet i kom även
med ett erbjudande till general aruzelski fter den  december
 visade det sig att det hade varit ett av regimens argument för
att införa krigstillståndet i olen kommunisterna såg det som ett
försök att bilda regering att ta över makten
ZB: Co się działo w Pańskiej sprawie w kraju, po objęciu przez
Pana stanowiska dyrektora polskiej sekcji RWE?
ZN: iedy zostałem dyrektorem w kraju śledztwo przeciwko mnie
prowadzone w sprawie  zostało zawieszone i wszczęto inne
– w sprawie szpiegostwa ch eksperci uznali bowiem powstała
nawet praca naukowa na ten temat że aby zostać dyrektorem ,
trzeba być agentem amerykańskiego wywiadu  moim domu
na wsi podrzucono dowód rzeczowy w postaci wydrążonego
kamienia który grał w filmie używanego do przekazywania szpie
gowskich meldunków i pieniędzy
otem odbył się proces ajbardziej zaskakujący był wyrok
o dzisiaj nie znam kulisów wydania tak drastycznego werdyktu
– kara śmierci yłem jedyną osobą cywilną skazaną na śmierć ie
byłem nigdy funkcjonariuszem państwowym ie znałem żadnej
tajemnicy państwowej d czasów terroru stalinowskiego od  r
nigdy nie skazano nikogo na taką karę w procesie politycznym
wszem braci owalczyków skazano na karę śmierci zamienioną
później na karę więzieniano ale oni wysadzili w powietrze aulę 
mnie skazali za nic nie się pierwszemu coś takiego przydarzyło
co uważam za duże wyróżnienie
ZB: Hur fortsatte man att hantera dig i Polen efter att du hade blivit chef för den polska sektionen av Radio Free Europé (RFE)?
ZN: är jag blev chef lade man ner åtalet man hade förberett för
arbetet med  och inledde ett annat där jag skulle åtalas för spio
neri eras experter ansåg nämligen det skrevs även en avhandling
om det att man var tvungen att samarbeta med den amerikanska
underrättelsetjänsten om man var chef för  an hade till och
med planterat ett bevis i min sommarstuga – en ihålig sten som
hade använts som hemlig brevlåda i någon spionfilm
edan hölls en rättegång omen kom som en chock ag vet
fortfarande inte allt om bakgrunden till det straff jag dömdes till
– döden ag var den ende civilaren som dömdes till döden ag
hade aldrig varit statstjänsteman ag hade aldrig haft tillgång till
några statshemligheter edan talinterrorn tog slut  hade
ingen dömts till ett sådant straff i en politisk rättegång isst
bröderna owalczyk dömdes till döden även om straffet sedan
omvandlades
11
 inspirowało napisanie powieści sensacyjnej gent o czterech
twarzach na mój temat ukazującej się w odcinkach w jednym
z czasopism rzypisywała  najbardziej fantastyczne zasługi
np że było właściwym organizatorem -u wspierała opozycyjne
ruchy w  itp
ewienzweddziennikarzzevenskaagbladetktóregopozna
łem za pośredniwem eilla schersona wyrzucał mi że pracuję
dla  która jest agendą amerykańską może  a merykanie
mają skłonności imperialistyczne dpowiedziałem mu że być
może ale my się chcemy wyzwolić od o wiele gorszego imperialisty
 radio ma pełnić przede wszystkim funkcję informacyjną a nie
wzywać do walki odobnie trzeba było tłumaczyć wszystko w
iemczech amiętam ogromną polemikę z ie eit która
podejrzliwie odnosiła się do instytucji stworzonej przez  bo
podejrzewali że albo łączy się to z działalnością wywiadowczą
albo jest to prostu przedłużenie amerykańskich agend rządowych
yśmy starali się nie być przedłużeniem amerykańskich agend
rządowych resztą merykanine działali raczej powściągająco niż
podniecająco a moich czasów np aruzelski był pod ochroną
ie można było na niego zbyt ostro mówić ponieważ natychmiast
epartament tanu na to reagował
till livstid men de hade sprängt en aula i luften ig hade de inga
bevis mot ag var den första att råka ut för något sådant och ser
det som en stor ära
äkerhetstjänsten gav dokumenten om mig till en rysk författare
som skrev en roman om mig som hette genten med fyra ansik
ten en gick som följetong i den satiriska tidningen rokodil
med flera hundra tusen i upplaga ovjeterna tillskrev  de mest
fantasifulla förtjänsterna som att vi egentligen hade grundat om
mittén för arbetarnas försvar  och gett stöd till oppositionella
rörelser i ovjetunionen och så vidare
n svensk journalist från venska agbladet som jag lärde känna
genom eil scherson anklagade mig för att tjäna den amerikanska
imperialismen eftersom  var en del av den amerikanska propa
gandaapparaten och grundat av  ag svarade honom att det
kanske var sant men ville befria vårt land från en ännu värre im
perialism och radiokanalen fyllde framförallt en upplysande funk
tion i uppmanade inte till strid an fick komma med samma
förklaringar i yskland ag minns en debattartikel i ie eit som
var starkt kritisk till denna institution som grundats av  efter
som de misstänkte att den var ett led i underrättelsearbetet eller rent
av en förlängning av den amerikanska regeringen i försökte vara
allt annat än en förlängning av den amerikanska administrationen
essutom var amerikanerna ganska återhållsamma och hade sna
rare en dämpande effekt nder min tid var till exempel general
aruzelski fridlyst an fick inte kritisera honom för hårt för då
reagerade tate epartment
ZB: Cenzura ex post ...?
ZN: ie nie cenzura ale z aruzelskim miałem problemy co
najmniej dwa razy adaliśmy program satyryczny autorem
był aciej ierzyński aruzelski wygłaszał tam przemówienia jako
gauleiter nnym razem nadaliśmy audycję na podstawie materiałów
-u o zakupie przez aruzelskiego willi przy dzikowskiego którą
on nabył za ułamek ceny az to puściliśmy i kazali nam zdjąć
nformowaliśmy ludzi w olsce o tym co się dzieje w olsce i na
świecie bez cenzury o drugie naszym celem było przypominanie
olakom że ta olska z którą mamy do czynienia to nie jest
prawdziwa olska że może być inaczej
a prowadziłem audycję olska – jaka może być w której przed
stawiałem jak mógłby wyglądać kraj gdyby nie był odizolowany
przemocą od reszty uropy gdyby panowała w nim gospodarka
rynkowa itd hodziło o to by nie zajmować się tylko przeszłością
albo ponurą teraźniejszością tylko przygotowywać się do przy
szłości le myśmy nie podżegali do żadnej walki narodowo
wyzwoleńczej
ZB: En efterhandscensur…?
ZN: ej inte en censur men vi hade problem med aruzelski två
gånger i sände en parodi som byggde på en text som aciej
ybinski hade framfört i ondon är talar aruzelski som en
hitlertysk gauleiter n annan gång hade vi ett program om aru
zelskis nya villa i arszawa som han hade köpt för en spottstyver
i sände båda programmen var sin gång och blev beordrade att
stoppa dem
i ägnade oss framförallt åt att ge polacker ocensurerad infor
mation om vad som hände i olen och världen essutom var det
vår uppgift att påminna dem om att det olen de hade att göra
med till vardags inte var det verkliga olen att det kunde vara
annorlunda
ag var själv programledare för olen – som det skulle kunna
vara där vi berättade hur olen hade kunnat se ut om det inte
hade varit avskuret från resten av uropa om det hade haft mark
nadsekonomi och så vidare et handlade om att blicka framåt i
uppmanade aldrig till någon väpnad kamp
ZB: Pan przestał dyrektorować ...
ZN: w  roku na skutek konfliktu o którym teraz można już
mówić swobodnie wtedy nie chciałem jątrzyć ata - to
był okres utraty wiary epartamentu tanu w możliwość odbu
dowy olidarności iałem bardzo bliskie związki z olidarnością
byłem doradcą iura agranicznego olidarności i ymczasowej
omisji oordynacyjnej ażądano abym się tego zrzekł oficjalnie
 ja uważałem że to był zaszczyt oza tym szukano jakiegoś spo
sobu łagodzenia konfliktu i spięć z komunistycznymi władzami
i to że dyrektor rozgłośni jest w olsce skazany na śmierć za
szpiegostwo było ciągle przypominane przez takich ludzi jak erzy
rban iedy rozeszła się pierwsza pogłoska że mam odejść erzy
rban ogłosił na konferencji prasowej że to jest gest ze strony
merykanów ni się wówczas z tego wycofali le chcieli żebym
odszedł
nie chodziło wtedy już tylko o to by następnego dyrektora
wybrano tak jak mnie w porozumieniu z polską emigracją
ZB: Men du slutade som chef…
ZN:   till följda av en konflikt som jag kan tala fritt om i dag
men som jag inte ville förvärra på den tiden ren - slutade
tate epartment att tro på möjligheten att återuppbygga olida
ritet ag hade mycket nära band till olidaritet jag var formell
rådgivare åt utrikeskontoret och den tillfälliga koordineringskom
missionen e krävde att jag skulle avsäga mig dessa funktioner
i alla fall på pappret en jag betraktade dem som utmärkelser
essutom letade man efter sätt att dämpa konflikten med regimen i
olen och det faktum att radiokanalens chef var dödsdömd för spio
neri var något man aldrig missade att påminna om i polska medier
å fort ryktet började gå att jag skulle avgå sammankallade
12
den polska regeringens talesman – erzy rban – en presskonferens
där han meddelade att det var en politisk gest från amerikanernas
sida e backade med kravet på avgång en ville egentligen att
jag skulle göra det
id den tiden var jag bara mån om att min efterträdare skulle
utses som jag hade utsetts – i samråd med företrädare för den
polska emigrationen ultura i aris och inte bara vara någon
som amerikanerna hade valt ag fick stöd av bigniew rzezinski
i  men av någon anledning gick amerikanerna emot mig e
erbjöd mig en flytt till aris med vidbehållen lön som chef för
ariskontoret en jag ville inte låtsas som att det regnade och
avgick
ag avgick i april  och redan på sommaren  var stäm
ningen en annan i olen och i ashington  vänds sig till mig
och bad mig skriva en kommentar varje vecka ag var inte längre
en obekväm symbolgestalt en jag skilde mig också från många
av mina föregångare nder radiokanalens hela historia var det
bara två kanalchefer som inte blev amerikanska medborgare ag
tackade nej för att undvika onödiga intressekonflikter och det
gjorde även min kollega lad eorgescu – som var chef för den
rumänska enheten och likaså dödsdömd i sitt hemland i ansåg
båda två att om vi nu var dödsdömda skulle vi förbli det också och
inte gömma oss under amerikanskt flagg en det minskade också
vårt inflytande i ashington
ag fick ett meddelande från general iszczak inrikesministern
i olen  via en bekant advokat an skrev att jag kunde resa
in i olen under valfritt efternamn med valfritt pass och allt
skulle klaras upp ag svarade att han verkade tro att jag var dum
i huvudet et var först senare man lade ner åtalet mot mig och
här vill jag betona att det inte var något benådande utan att åtalet
ogiltigförklarades tt par dagar senare var jag och min hustru vid
den polska gränsen i ieszyn är väntade företrädare för polska
statsradion och gränsvakterna släppte oss förbi bilkön så att vi
kunde åka in i landet efter  minuter istället för två timmar
ZB: Eftersom även gränsvakter lyssnade på Radio Free Europe.
Skulle du vilja förklara för våra läsare, särskilt de svenska, varför polska vetenskapsmän, humanister, författare, professorer,
medlemmar i Vetenskapsakademin ägnade sig åt underjordiskt
motståndsarbete?
ZN: amnet  olska samförståndet för självständighet väckte
betänkligheter hos vissa eftersom det kändes som att man tog ut
saker för tidigt ag brukade tvärtom understryka att jag inte
intresserade mig för något annat olen än ett självständigt in
vän an lszewski kom från en familj med rötter i förkrigstidens
socialdemokrati och zczepanski hade varit officer i emarmén
under kriget i ville tänka på ett verkligt olen ett olen som
inte fanns men som skulle kunna finnas s program bestod
av framtidsdrömmar och förhoppningar från en lång rad olika
samhällsgrupper även arbetare och bönder som vi kom i kontakt
med men som inte visste något om vår verksamhet i såg det som
en samhällstjänst vi gjorde det vi var bra på och gjorde det för
samhällets skull i försökte inte organisera något aktivt motstånd
utan ägnade oss i huvudsak åt att utbilda
en populäraste av våra texter var an lszewskis edbor
garen och säkerhetstjänsten som handlade om individens rätt
tigheter mot den senare hur man skulle uppföra sig vad man
var tvungen att gå med på och så vidare e råden spred vi även
genom adio
13
polityczną i z ulturą a nie żeby tylko merykanie wyznaczali
oparł mnie w tym bigniew rzeziński ale z powodów dla mnie
niejasnych merykanie to odrzucili aproponowali mi przenie
sienie się do aryża z tą samą pensją na szefa paryskiego biura a
jednak nie chciałem udawać że wszystko jest w porządku i poda
łem się do dymisji
dszedłem w kwietniu , a już w lecie  były inne nastroje
i w olsce i w aszyngtonie ozgłośnia zwróciła się do mnie
bym pisał tygodniowy komentarz rzestałem być niewygodnym
symbolem oja sytuacja pozostała jednak trudna w całej historii
 było tylko dwóch dyrektorów którzy nie przyjęli obywa
telstwa amerykańskiego a podziękowałem bo nie chciałem
konfliktu lojalności i mój przyjaciel lad eorgiescu – szef
rumuńskiej sekcji też skazany na śmierć w swoim kraju yśmy
byli jedynymi skazańcami i obaj uważaliśmy że jeśli jesteśmy
skazańcami to pozostaniemy skazańcami – nie będziemy się cho
wać pod parasol amerykańskiego obywatelstwa le to naszą siłę
przebicia w aszyngtonie zmniejszyło
  roku dostałem list od gen iszczaka że mogę przyje
chać do olski pod dowolnym nazwiskiem na dowolnym pasz
porcie żebym złożył wyjaśnienia znałem że uważa mnie za
idiotę opiero później wycofano oskarżenia podkreślam to nie
było ułaskawienie tylko oskarżenie uznano za niebyłe ilka dni
później byliśmy z żoną na granicy w ieszynie zekali tam już
przedstawiciele olskiego adia a wopiści kazali nam przejechać na
początek kolejki tak że nie staliśmy  godziny tylko  min
ZB: Bo wopiści też słuchali Wolnej Europy. Czy spróbowałby
Pan wytłumaczyć czytelnikom, zwłaszcza szwedzkim, dlaczego
polscy naukowcy, humaniści, pisarze, profesorowie, członkowie
Akademii Nauk zajmowali się konspiracją?
ZN: azwa olskie orozumienie iepodległościowe budziła
wątpliwości jako zbyt na wyrost a jednak podkreślałem zawsze
że olska nie niepodległa mnie nie interesuje ój rzyjaciel an
lszewski pochodził z sowskiej rodziny   zczepański z rodziny
akowskiej hcieliśmy myśleć o olsce prawdziwej której teraz nie
ma ale która może być rogram -u składał się z marzeń
aspiracji różnych ludzi również robotników rolników których
znaliśmy ale którzy nie wiedzieli o naszej działalności yśmy
traktowali ją jak służbę robimy to na czym się znamy i dostar
czamy to społeczeństwu ie organizowaliśmy czynnego oporu
– lecz prowadziliśmy działalność w gruncie rzeczy edukacyjną
ajpopularniejszym tekstem był tekst ana lszewskiego
bywatel a służba bezpieczeństwa jakie ma prawa człowiek
którego się czepia policja polityczna jak powinien postępować
na co się zgadzać a na co nie en poradnik rozpowszechnialiśmy
również w  chociaż nie bez problemów merykanie począt
kowo nie zgadzali się na to twierdząc że jest to instrukcja okre
ślonego postępowania a statut  zabrania rozpowszechniania
instrukcji łumaczyłem że to nie tekst instruktażowy tylko
interpretacja obowiązującego w  prawa o i wydaliśmy tę
książeczkę udzie nie byli przygotowani do takich wydawniw
a tymczasem był na nie najwyższy czas o był przecież czas obo
wiązywania w olsce porozumień helsińskich ą one niedoceniane
a w rzeczywistości ich rola była ogromna omuniści starali się
przypodobać achodowi czyli udawali że stosują się do zale
ceń i nie mogli chodzić ludziom po głowie w sposób zbyt osten
tacyjny  intelektualistami obchodzili się ostrożniej bo
intelektualista opowie albo opisze ntelektualiści uczyli się wystę
pować w imieniu innych ludzi robotników którzy sami w swojej
sprawie głosu nie umieli zabrać o był sposób działania -u
który myśmy popierali
ree urope men långt senare å den tiden var min företrädare
på radion – som var mycket intelligent men också väldigt försiktig
– rädd för att sprida skriften eftersom det var en instruktionsbok
och s stadga förbjöd spridande av handfasta instruktioner
är jag tillträdde förklarade jag att det inte alls var en instruktion
utan en tolkning av den rådande lagstiftningen i olkrepubliken
olen ch på så sätt kunde vi sända den en blev en bestseller
och försvårade verkligen säkerhetstjänstens arbete ch den kom
precis vid rätt tid olen hade ju skrivit under elsingforsavtalet
vtalets betydelse brukar ofta underskattas – den var enorm
ommunisterna försökte närma sig äst och då låtsades de följa
elsingforsavtalet och kunde inte bryta mot det alltför öppet e
var försiktiga med akademiker för en sådan kunde alltid berätta
eller beskriva hur de behandlats och få gehör bland vänner och kol
legor rbetare och bönder kunde man misshandla ärför började
akademiker försvara andra samhällsgrupper som inte kunde göra
sin röst hörd et var så  ommittén för arbetarnas försvar
arbetade och vi delade det synsättet
ZB: Proszę opowiedzieć o swojej działalności jawnej, naukowej.
ZN: iedy wybierałem się na studia w , wahałem się czy mam
iść na polonistykę czy na historię sztuki ajchętniej poszedłbym
na filozofię ale ten wydział był wtedy zamknięty tudiowałem
równolegle polonistykę i filozofię yłem ostatnim uczniem
ładysława atarkiewicza a polonistyce byłem uczniem uliana
rzyżanowskiego ale po trzech latach zostałem relegowany razem
z grupką kolegów bo odkryto że współpracujemy z ygodnikiem
owszechnym nie jednemu po pół roku udało się dostać z powrotem
na studia bo wcześniej na seminariach na których się zresztą bardzo
kłóciłem wpadłem w oko tefanowi ółkiewskiemu – dyktatorowi
nauki polskiej ył on na pewno politycznym szkodnikiem ale
nie niszczył ludzi dbyło się w ten sposób że przyjęto mnie do
nstytutu adań iterackich a przepisy mówiły że pracownik 
musi mieć magisterium więc wysłano mnie z powrotem na studia
aki paradoks  magisterium zrobiłem u rzyżanowskiego który
był największym autorytetem na polonistyce warszawskiej chociaż
nie zbliżał się na krok do marksizmu  -u pracowałem do  r
  r wróciłem na niwersytet ako asystent atarkiewicza
dostałem stypendium orda przez onrada yłem mianowicie w
ondynie w  r pierwszy raz żeby szukać materiałów conra
dowskich nawiązałem kontakt z ludźmi którzy znali onrada
i tak trafiłem na ózefa ettingera rzyjaźnił się z onradem przed
 r i dzięki niemu onrad przyjechał do olski  latach 
tych był już na emeryturze ale był wybitnym działaczem ruchu
europejskiego i miał znakomite kontakty ałatwił mi stypendium
orda  wykorzystaniem go miałem problemy bo nie miałem
etatu naukowego w końcu wyjechałem przez wiązek iteratów
  r w oksfordzkim piśmie ukazała się rozmowa przed mło
dym audytorium między lordem avidem ecilem a mną na
temat onrada podczas której mówiłem co onrad myślał na
temat osji bolszewickiej rewolucji o doszło do arszawy i usu
nięto mnie z niwersytetu igdy do żadnej polskiej uczelni
nie mogłem wrócić bo miałem zakaz kontaktów z młodzieżą
oktorat wprawdzie zrobiłem ale z wolnej stopy otem zrobiłem
też habilitację z wolnej stopy jako prywatny naukowiec
ZB: Berätta lite mer om din öppna verksamhet, den vetenskapliga.
ZN: är jag började studera  stod jag i valet och kvalet mellan
polsk filologi och konsthistoria elst hade jag studerat filosofi
men de antog inga fler studenter på den institutionen ag valde filo
login och försökte glida in på så mycket filosofi som jag kunde ag
tillhörde ladyslaw atarkiewicz sista studentkull ag hade även
ulian rzyzanowski som lärare men efter tre år blev jag och några
av mina vänner relegerade från universitetet när de upptäckte att vi
samarbetade med tidskriften ygodnik owszechny ag var den
enda i gruppen som lyckades återuppta mina studier efter ett halvår
eftersom tefan olkiewski – som var den polska vetenskapens
diktator vid denna tid – hade fått ett gott öga för mig i hamnade
alltid i tvistemål an var säkert skadlig rent politiskt men han
förstörde inte livet för folk et hela kom sig av att jag hade fått
en tjänst vid itteraturvetenskapliga nstitutet och alla institutets
medarbetare var tvungna att ha en magisterexamen alltså fick jag
återvända till universitetet et hela var paradoxalt ag skrev min
magisteruppsats hos rzyzanowski som var det tyngsta namnet
inom polsk filologi vid arszawas universitet trots att han höll sig
långt borta från marxismen ag arbetade på institutet fram till 
fter det återvände jag till universitetet  om atarkiewicz
assistent fick jag ordstipendiet för att skriva om onrad ag
hade varit i ondon första gången året innan för att gå igenom
onradmaterial ag mötte människor som hade känt onrad och
stötte på osef ettinger an var vän med onrad före  och
det var tack vare onrad han kom till olen å talet var han
redan pensionerad men han var en framträdande person inom det
europeiska integrationsarbetet et var han som rekommenderade
mig för ordstipendiet n tidskrift i xford publicerade  ett
samtal mellan mig och lord avid ecil som vi hade hållit inför
en ung publik nder samtalet hade jag berättat vad onrad hade
ansett om bolsjevikerna och den ryska revolutionen är artikeln
nått arszawa blev jag sparkad från universitetet ag kunde inte
återvända till något lärosäte i olen eftersom jag hade kontakt
förbud med ungdomar ag doktorerade visserligen men på egen
hand edan kvalificerade jag mig även för en docentur som obe
roende forskare
ziękuję za rozmowę ❖
ack för samtalet ❖
14
General Władysław Anders
analys av Hitlers nederlag
i Ryssland
Gen. Władysława Andersa
analiza klęski Hitlera w Rosji
Paweł Jaworski
Senat Rzeczypospolitej Polskiej ogłosił rok  okiem
enerała ładysława ndersa –  uchwale z dnia
 grudnia  roku podkreślono że enat czyni to dla ucz
czenia pamięci znamienitego olaka wybitnego dowódcy i poli
tyka oraz dla uhonorowania pamięci ego ołnierzy  związku
z uchwałą zaplanowano szereg uroczystości które mają ocalić od
zapomnienia wydarzenia sprzed kilkudziesięciu lat a główny
punkt całego programu trzeba uznać obchody rocznicy bitwy
o onte assino w dniach – maja  roku w arszawie
Det polska parlamentets överhus senaten har utropat 
till minnesår för general ładysław nders -  beslutet
från  december  understryks att senaten i och med detta
vill hedra minnet av en stor polack en framstående befälhavare
och politiker och ära minnet av hans soldater  samband med
beslutet planerades också en serie evenemang för att rädda dessa
händelser ur den moderna historien från glömskan uvudpunkt
på programmet var firandet av årsdagen av slaget vid onte as
sino - maj  i arszawa
itwa o onte assino i późniejsze walki o olonię wieńczyły
szlak wojenny  orpusu olskiego sformowanego z żołnierzy –
byłych więźniów sowieckich łagrów którzy wypuszczeni na podstawie
amnestii po zawarciu układu polskosowieckiego z  lipca 
roku stworzyli rmię olską na schodzie en nders został
nie tylko ich dowódcą ale obrońcą i opiekunem o wyjściu na
liski schód dopiero w  r w czasie kampanii we łoszech
doczekali się oni odwetu za klęskę z iemcami w  r ednak ich
ofiara i poświęcenie nie przyniosły olsce niepodległości la wielu
z nich zmiana granic oznaczała że ich strony rodzinne nie będą
już w olsce wycięstwo nad itlerem jednocześnie oznaczało dla
nich przymusową emigrację i upokorzenie o zakończeniu wojny
nders i jego oficerowie zostali nawet pozbawieni obywatelstwa
polskiego przez władze komunistyczne i obwołani zdrajcami na
rodu opiero po upadku  suwerenna zeczpospolita uznała
ich zasługi dla ojczyzny
laget om onte assino och de senare striderna om ologna
blev höjdpunkten på ndra polska armékårens krigsinsats en
hade bildats av före detta sovjetiska lägerfångar som släpptes fria
till följd av en amnesti efter den polsksovjetiska pakten  juli
 och bildade stra polska armén eneral nders blev inte
bara deras befälhavare utan också försvarare och beskyddare fter
en längre vistelse i ellanöstern fick soldaterna under det italien
ska fälttåget  äntligen chansen att hämnas nederlaget mot
yskland  en deras offervilja och hängivenhet ledde inte
till polsk självständighet ör många av dem betydde gränsföränd
ringarna efter kriget att deras hemtrakter hamnade utanför olens
gränser egern över itler innebar för dem påtvingad emigration
och förnedring fter kriget berövades till och med nders och
hans officerare sitt polska medborgarskap av den kommunistiska
regimen och kallades landsförrädare nte förrän kommunismen
fallit kunde det fullt självständiga olen erkänna deras insatser för
fosterlandet
hociaż biografia gen ładysława ndersa oceniana jest przede
wszystkim poprzez pryzmat jego losów w niewoli sowieckiej trud
nych miesięcy formowania wojska w osji i kampanii włoskiej
warto pamiętać że był to również zdolny polityk i publicysta wojs
kowy śród jego dzieł pisarskich najbardziej znane są wspom
nienia zatytułowane ez ostatniego rozdziału
Mniej popularna jest książka pt lęska itlera w osji
– po raz pierwszy wydana w języku polskim w  roku
w ondynie ok później jej angielski przekład opublikowano
15
ven om general ładysław nders biografi framför allt präglas
av hans öden i sovjetisk fångenskap de svåra månaderna i yssland
medan armén samlades ihop och framgångarna i talien bör man
minnas att han också var en skicklig politiker och krigsskribent
land det han skrivit är det mest kända memoarboken ez ostat
niego rozdziału tan sista kapitlet
Mindre populär är boken lęska itlera w osji -
itlers nederlag i yssland - som först utkom på polska i
w  daniem ndersa iemcy wyprzedziły uderzenie wiązku
owieckiego które było nieuchronne itler wolał doprowadzić
do konfliktu w czasie najdogodniejszym dla siebie i na swoich
warunkach latego nders uważał że sama decyzja uderzenia na
wschód nie była błędem natomiast decyzje będące następstwem
tej najważniejszej – o realizacji planu arbarossa – to jedno pasmo
błędów o tych nders zaliczył nie docenianie problemów
narodowościowych wiązku owieckiego iemiecki dyktator każ
dego mieszkańca tego państwa uważał za podczłowieka a zajmowane
tereny miały być poddane bezwzględnej eksploatacji i kolonizacji
przez zdobywców nnym błędem było poddanie eksterminacji
jeńców sowieckich i ludności miejscowej której duża część
początkowo wcale nie miała ochoty walczyć za znienawidzonego
talina onadto nders duże znaczenie przypisał pomocy mate
riałowej udzielanej systematycznie wiązkowi owieckiemu ze
strony  i ielkiej rytanii
rzede wszystkim jednak nders zanalizował w swojej książce
błędy itlera natury wojskowej i ich dotyczą przytoczone poniżej
fragmenty wybrane z ponad dwustustronicowej trzeciej edycji pracy
która ukazała się w języku polskim nakładem olskiej undacji
ulturalnej w ondynie w  r
Gen. Władysław Anders
ondon  tt år senare publicerades en engelskspråkig över
sättning i  nligt nders var tanken bakom ysklands anfall
att förekomma ovjetunionen som säkerligen planerade att anfalla
yskland itler föredrog att inleda fientligheterna vid den tid som
passade honom bäst och på sina egna villkor ärför menade n
ders att själva beslutet att gå till anfall i öster inte var något misstag
medan däremot de följande besluten – om genomförandet av pe
ration arbarossa – var en lång följd av misstag nders syftade
bland annat på den dåliga förståelsen av ovjetunionens etniska
uppbyggnad en tyske diktatorn ansåg varje ovjetmedborgare
som undermänniska och de ockuperade områdena utsattes för
ohämmad exploatering och kolonialisering tt annat misstag var
massmorden på sovjetiska krigsfångar och lokalbefolkning som i
början till stor del inte alls var hågad att slåss på den hatade talins
sida nders visade också på den stora betydelsen av s och tor
britanniens systematiska materiella hjälp till ovjetunionen
Zwracając się przeciwko osji i odwracając się plecami do
ielkiej rytanii itler doprowadził do tego czego dotąd zdołał
uniknąć i przeciwko czemu zawsze się zastrzegał – do wojny na
dwa fronty
ojska szybkie stanowiły tylko piątą część sił niemieckich
eszta była masą pieszą o takiej samej ruchliwości jak rosyjska o
gorsza niemieckie wojska szybkie nie miały warunków rozwinięcia
pełnej szybkości i wydajności na bezdrożnych przestrzeniach osji
oza czołgami i nieznaczną częścią piechoty i artylerii cała reszta
miała transport drogowy dyby wojska szybkie i ich służby były
wyposażone całkowicie w sprzęt terenowy miałyby znacznie
większą ruchliwość i – co za tym idzie – potęgę gdyż uderzenia
ich nie byłyby przywiązane do nielicznych dróg gdzie opór był
zawsze najsilniejszy oza tym niemieckie dywizje pancerne z  r
nie były już potężnymi taranami z lat – gdyż liczba
czołgów została w nich zmniejszona o ponad połowę o również
przyczyniło się znacznie do osłabienia potęgi impetu i zasięgu
ich uderzenia  rezultacie ehrmacht nie górował nad rmią
zerwoną ilością wojsk lecz tylko – i to w niewielkim stopniu –
ruchliwością edyną dziedziną w której miał naprawdę przewagę
była wyższość wyszkolenia dowódcy i żołnierza niemieckiego oż
liwe że wyższość ta pozwoliłaby iemcom na pokonanie osjan
gdyby towarzyszyła jej odpowiednia przewaga na najwyższym szcze
blu dowodzenia onieważ jednak tak nie było ehrmacht utracił
szansę wygrania swego istotnego atutu
ramför allt analyserade dock nders i sin bok itlers militära
misstag m detta handlar nedanstående utdrag ur den mer än
sidiga tredje utgåvan av boken från olska undacja ultur
alna olska kulturfonden i ondon 
När Hitler vände uppmärksamheten mot yssland och
därmed ryggen åt torbritannien hamnade itler i något som
han dittills lyckats undvika och som han alltid varnat för – ett
tvåfrontskrig
nabbrörliga förband utgjorde bara en femtedel av de tyska
styrkorna esten var ett numerärt starkt infanteri med lika låg rör
lighet som ryssarna ad värre var de tyska snabbrörliga förbanden
kunde inte utnyttja hela sin snabbhet och effektivitet på ysslands
väglösa vidder örutom stridsvagnarna och mindre delar av in
fanteriet och artilleriet var de hänvisade till vägtransporter m de
snabbrörliga styrkorna och deras underhållstrupper varit fullstän
digt försedda med terrängutrustning skulle de ha sluppit begräns
ningen till att strida i närheten av vägar där motståndet alltid var
kraftigare och hade därmed blivit både starkare och mer
ie wydaje się błędem że itler próbował rozegrać wojnę z osją
jedną błyskawiczną kampanią przez zniszczenie sił sowieckich
w rozstrzygającej bitwie  ten sposób można było rozpocząć
kampanię koro tylko stało się widoczne że nie udało się zniszczyć
sił sowieckich w pierwszych bitwach i że ehrmachtowi grozi
wyczerpanie potęgi uderzenia należało od razu zmienić formę
strategii orzucając intencję zniszczenia przeciwnika w walnej
bitwie iemcy powinni byli ograniczyć się do pozbawienia go
16
żywotnych obszarów operacyjnych by tą drogą doprowadzić jego
siły zbrojne do upadku
Tak więc Hitler do swego pierwszego wielkiego błędu – dopro
wadzenia do wojny na dwa fronty – dołożył dwa następne błąd drugi
– spekulowanie na założeniu że jedną błyskawiczną kampanią
rozgromi  przez zniszczenie sił sowieckich oraz pominięcie
wariantu przejścia na strategię stopniowego wyczerpania osji
błąd trzeci – nieprzygotowanie się do kampanii zimowej
reszcie sprawa oskwy naczenia jej itler nie doceniał
oteż zarówno w jego pierwszej kampanii jak i drugiej oskwa
była pozostawiona na uboczu  obu wypadkach było to główną
przyczyną że itler nie osiągnął celów których szukał na skrzyd
łach frontów dzie tkwiły przyczyny tej fatalnej dla iemiec
ślepoty ie ma żadnej wątpliwości że w samym itlerze ako
polityk i strateg był on pomimo wszystko zarozumiałym i bru
talnym dyletantem w dodatku skłonnym do wpadania w histerię
i mistycyzm tąd wypływało niedocenianie przez niego wojs
kowego politycznego i psychologicznego znaczenia oskwy pole
ganie wyłącznie na sile i zaniedbanie wykorzystania w strategii
czynnika politycznego i moralnego

Hitler do swego
pierwszego wielkiego
błędu – doprowadzenia
do wojny na dwa fronty
– dołożył dwa następne:
błąd drugi – spekulowanie
na założeniu, że jedną
błyskawiczną kampanią
rozgromi ZSRR przez zniszczenie sił sowieckich,
oraz pominięcie wariantu
przejścia na strategię stopniowego wyczerpania
Rosji; błąd trzeci – nieprzygotowanie się do
kampanii zimowej.
owodzenie
itlera było nace
chowane przede
wszystkim
brakiem umiaru
w wymaganiach
stawianych
ludziom i maszy
nom itler był
przeświadczony
że silna wola wys
tarczy by poko
nać wszystkie trud
ności
ak wygląda his
toria dalszych dwóch
błędów itlera
czwartego którym
było zlekceważenie
znaczenia oskwy
i niezdobycie jej
gdy miał po temu
okazję oraz pią
tego którym było
nadwyrężenie
sprawności
ehrmachtu przez
wstrząśnięcie jego morale i pozbawienie najlepszego kierowniwa
jakie wojsko niemieckie miało kiedykolwiek w tej wojnie
Decyzja wyprawy na aukaz była w  r błędna
jako przedwczesna odjęta bez uprzedniego zapewnienia jej
warunków bezpieczeństwa wyprawa ta prowadziła do oddania
inicjatywy w ręce rmii zerwonej która niczym nie związana i
17
rörliga essutom var de tyska pansardivisionerna  inte sam
ma kraftiga murbräcka som - eftersom antalet stridsvagnar
nu hade minskat med hälften et bidrog också till försvagningen
av kraften styrkan och räckvidden i strid om följd av detta var
ehrmacht inte numerärt starkare än öda armén bara en aning
snabbare fficerarnas och soldaternas överlägsna utbildning var
tyskarnas enda tydliga fördel et är möjligt att denna fördel kun
de ha lett till tysk seger om de dessutom haft ett tydligt övertag på
den högsta ledningsnivån ftersom så inte var fallet hade den tyska
krigsmakten ingen möjlighet att utnyttja sitt övertag
et var dock knappast fel av itler att försöka besegra yssland
genom att krossa de sovjetiska styrkorna med ett enda slag genom
en blixtsnabb offensiv et var rimligt att påbörja fälttåget på detta
sätt en när det blev tydligt att de sovjetiska styrkorna inte hade
krossats efter de första fältslagen och att den tyska krigsmaktens
slagkraft var på väg att kraftigt minska borde man genast ha bytt
strategi yskarna borde ha övergett idén att krossa fienden i ett
enda avgörande slag och i stället begränsat sig till att beröva rys
sarna viktiga operationsområden och på så sätt bringa fiendestyr
korna på fall
Till sitt första stora misstag – tvåfrontskriget – lade nu itler
två andra ndra misstaget att satsa allt på att slå ut ovjetunio
nen med en blixtoffensiv och att förbise möjligheten att övergå till
långsamt utnötningskrig redje misstaget att inte förbereda sig
för vinterkrig
u kommer vi till frågan om oskva itler insåg inte dess stora
betydelse ärför riktades varken tyskarnas första eller andra of
fensiv direkt mot oskva  båda fallen var det huvudskälet till att
itler inte nådde de mål han satt upp för frontens flanker arifrån
kom denna ödesdigra tyska blindhet tan tvekan från itler själv
om politiker och strateg var han trots allt en inbilsk och brutal
dilettant dessutom med benägenhet för hysteri och mysticism
ärav kommer sig också hans brist på förståelse för oskvas mi
litära politiska och psykologiska betydelse hans ensidiga förlitan
till våld och brist på utnyttjande av politiska och moraliska dimen
sioner i sin strategiitlers befälsstil kännetecknades framför allt av
bristande realism i kraven på både människor och maskiner an
var van vid att en stark vilja räckte för att besegra alla svårigheter
et är historien bakom itlers två följande misstag et ärde
var att förbise oskvas betydelse och inte erövra det när han hade
chansen det femte var att urholka den tyska slagkraften genom
att förstöra styrkornas moral och beröva dem det bästa befäl som
någon tysk armé hade tillgång till under hela andra världskriget
Beslutet att gå mot aukasus  var felaktigt eftersom
det kom för tidigt et fattades utan att först ha försäkrat sig om
tillräcklig säkerhet för operationen och ledde till att öda armén
kunde ta initiativet och verka i full frihet i alla riktningar obunden
och utan hinder en tyska armén var å andra sidan för svag att
göra en så djup framstöt och därefter orka försvara erövringen så
länge som behövdes tills oljebristen hade försvagat fienden itler
betraktade det kaukasiska fälttåget som en jakt efter krigsbyte
nämligen olja och brydde sig inte alls om att fienden därmed fick
fria händer på andra fronter an insåg inte alls att denna manöver
måste leda
till en konfrontation
med öda arméns
huvudstyrka trots
att syftet var det rakt
motsatta

Till sitt första stora
misstag – tvåfrontskriget – lade nu Hitler två
andra. Andra misstaget:
att satsa allt på att slå
ut Sovjetunionen med
en blixtoffensiv och att
förbise möjligheten att
övergå till långsamt utnötningskrig. Tredje misstaget: att inte förbereda
sig för vinterkrig.
risen i söder be
rodde dels på det
ursinniga försvaret
av talingrad dels
på itlers envishet
recis som han ti
digare inte brytt sig
om att han på grund
av onödiga manöv
rer missat chansen
att erövra talingrad
bestämde han sig se
nare när det redan
var försent för att
erövra staden utan
hänsyn till konsekvenserna e allt tätare stormingsförsöken mot
talingrad gjorde att itler började flytta offensivens tyngdpunkt
dit esultatet blev till sist att större styrkor än någon annanstans
nie unieruchomiona miała pełną swobodę działania w każdym
kierunku dwrotnie siły ehrmachtu były zbyt słabe by wykonać
tak głębokie uderzenia osłonić je i trzymać opanowany obszar do
czasu aż brak nafty sparaliżuje przeciwnika odejmując uderzenia
na aukaz itler potraktował je jako wyprawę po łup – naftę nie
troszcząc się zupełnie o to co zrobi niezwiązany przeciwnik ie
zdawał sobie wcale sprawy że ten manewr musi doprowadzić do
rozprawy z główną masą rmii zerwonej pomimo że kryła się za
nim intencja uniknięcia tej rozprawy
ryzys na południu wywołała z jednej strony zacięta
obrona talingradu z drugiej – upór itlera ak uprzednio
przez niepotrzebne manewry przepuścił on z lekkim sercem
szanse opanowania miasta tak potem gdy było już za póź
no postanowił je zdobyć nie oglądając się na nic  miarę
przeciągania się szturmów na miasto itler zaczął tam przesuwać
główny wysiłek ofensywy oprowadził w końcu do tego że pod
talingradem znalazło się więcej sił niż gdzie indziej oraz prawie
całe lotniwo co przesądziło ostatecznie o utknięciu wyprawy na
kaukaskie zagłębie naftowe i ogołoceniu z odwodów frontu nad
onem o gorsza trzymając pod talingradem znaczne siły i nie
zgadzając się na wycofanie ich w porę naraził je na zniszczenie
przez osjan którym dał ponad dwa miesiące na przygotowanie
kontrofensywy
ak się przedstawia w skrócie historia dwóch dalszych kardy
nalnych błędów itlera – szóstego którym był wadliwy plan kam
panii  r oraz siódmego którym była niepotrzebna katastrofa
pod talingradem
koncentrerades just där liksom nästan hela flygvapnet vilket slut
giltigt gjorde att attacken mot de kaukasiska oljefälten gick i stå
och fronten vid on förlorade alla reserver ad värre var genom
att så stora styrkor bands vid talingrad och inte drogs tillbaka i tid
riskerade de att krossas av ryssarna som nu hade fått två månader
på sig att förbereda en motoffensiv
iosną  r stosunek sił obu przeciwników wyglądał już
znacznie gorzej dla iemiec  ostatniej kampanii ehrmacht wy
szedł mocno osłabiony fizycznie i moralnie a rmia zerwona –
silniejsza i lepiej wyposażona niż kiedykolwiek omimo wszystko
ówczesne położenie zeszy nie zapowiadało jeszcze tak tragicznego
końca do jakiego ostatecznie doszło rzecież ehrmacht – choć
już zbyt słaby by mógł sobie pozwolić na ofensywę na dużą skalę
– był jeszcze na tyle silny i rozporządzał wystarczającą przestrzenią
manewrową by przez zastosowanie tzw obrony elastycznej dopro
wadzić przeciwnika do wyczerpania la wyjaśnienia należy
wtrącić że ta forma obrony polega na stosowaniu na przemian
dobrowolnego odwrotu i nagłego zwrotu zaczepnego a przej
ściem do obrony elastycznej była wtedy większość generałów
owodzili oni że zamiast cofać się pod naporem osjan znacznie
lepiej jest dokonać samemu głębokiego odskoku strząsnąć z siebie
przeciwnika a następnie rozbić go nagłą kontrofensywą i odrzucić
z powrotem ednak itler jak zwykle głuchy na głos rozsądku
jeszcze raz zagrał na ofensywę nakazując rupom rmii entrum
i ołudnie zlikwidowanie worka kurskiego hoć ofensywa ta
miała ograniczone cele zaangażowano do niej prawie wszystkie
niemieckie odwody pancerne –  dywizji pancernych o więcej
pomimo ostrzeżeń itler zwlekał z rozpoczęciem jej do  lipca
dając osjanom czas na skonsolidowanie się i przygotowanie
odwetu ezultat był taki że iemcy nie zdołali zlikwidować
worka kurskiego natomiast wyniszczyli do reszty swoje odwody
pancerne świeżo wyposażone w nowy sprzęt
ådan är historien om itlers två följande stora misstag et
sjätte var den felaktiga planläggningen av offensiven  det
sjunde var den onödiga katastofen vid talingrad
åren  var styrkeförhållandet mellan de båda motståndarna
avgjort mer till ysklands nackdel fter den senaste offensiven
var ehrmacht kraftigt försvagad både fysiskt och moraliskt
och öda armén starkare och bättre utrustad än någonsin rots
det gav inte tyskarnas dåvarande läge anledning att frukta ett så
tragiskt slut som vi vet blev fallet eras krigsmakt var visserligen
för svag att kunna driva en storskalig offensiv men var fortfarande
stark nog och hade så stort manöverutrymme att den genom så kal
lat flexibelt försvar kunde ha tröttat ut motståndaren etta inne
bär en växling mellan frivillig reträtt och plötsliga motattacker e
flesta tyska generaler var för en övergång till flexibelt försvar e
menade att i stället för att dra sig tillbaka inför en rysk anstorm
ning vore det bättre att själv göra en djup reträtt för att skaka av
sig fienden och därefter krossa honom med en plötslig motoffensiv
itler var dock som vanligt döv för förnuftets röst och satsade
åter på offensiv han gav order till rmégrupp itte och üd att
likvidera urskbågen en inbuktning i den tyska fronten vid staden
ursk rots att denna offensiv hade begränsade mål användes
nästan alla tyska pansarstyrkor till den –  divisioner essutom
väntade itler trots varningar ända till  juli med att sätta igång
den vilket gav ryssarna tid att konsolidera sig och förbereda en
motattack esultatet blev att tyskarna inte klarade av att likvidera
urskbågen och dessutom förstördes alla deras pansarreserver som
nyligen försetts med ny utrustning
ie dość na tym idząc że pod kolejnymi uderzeniami rosyj
skimi cały front niemiecki zaczyna się łamać itler – zamiast go
skrócić i odtworzyć odwody – uciekł się do środka najgorszego
w tym wypadku kazał wojskom bronić się do upadłego en za
kaz wycofania się z rejonów zagrożonych bynajmniej osjan nie
zatrzymał lecz zapoczątkował serię nowych talingradów
Men det räckte inte med det är itler såg att hela den
tyska fronten började svikta inför ryssarnas anfall valde han den
sämsta av alla metoder i stället för att förkorta fronten och bygga
upp reserverna gav han order till styrkorna att försvara sig till varje
pris etta förbud mot reträtt från hotade områden stoppade inte
alls ryssarna utan påbörjade en serie nya talingrad
ak więc od połowy  r do końca wojny itler dopuścił się
nie jednego ani dwóch lecz całej serii dużych błędów iemniej
jednak dla uproszczenia sprawy podciągam je wszystkie pod trzy
tytuły błąd ósmy – odrzucenie koncepcji przejścia do obrony
elastycznej dziewiąty – odrzucenie odwodów pancernych w kontro
fensywie na ursk dziesiąty – kurczowe trzymanie się obrony na
miejscu do ostatka ❖
lltså begick itler från mitten av  till krigets slut inte bara
ett eller två utan en hel serie allvarliga misstag ör att förenkla sa
ken ska jag samla dem under tre huvudrubriker ttonde misstaget
att avvisa idén att övergå till flexibelt försvar ionde misstaget att
använda alla pansarreserver till motoffensiven vid ursk ionde
misstaget att krampaktigt hålla fast vid försvar av hela fronten till
varje pris ❖
Paweł Jaworski, adiunkt w Instytucie Historycznym Uniwersytetu
Wrocławskiego; stypendysta Svenska Institutet. Autor m. in. książki
pt. „Polska niepodległa wobec Skandynawii –” , Wrocław
 oraz edycji fragmentu pamiętnika Alfreda Wysockiego
pt. „Na placówce dyplomatycznej w Sztokholmie –.
Wspomnienia” , Toruń .
Pawel Jaworski: adjunkt vid Historiska institutionen vid Wroclaws
universitet, Svenska institutets-stipendiat. Författare till bland
annat ”Det återupprättade Polens relationer till Norden –”,
Wroclaw . Han har även redigerat utdrag ur Alfred Wysockis
memoarer under namnet ”På legation i Stockholm –. Minnesanteckningar.”, Torun .
19
Znakomita książka Erika Zsigi, wydana przez Timbro, wyszła w czerwcu. Jej wymowa jest jednoznaczna:
koniec z przesądami i mitami. Żegnamy się Europą wschodnią. Jest tylko jedna Europa. Prezentujemy
niżej fragmenty dwóch rozdziałów. Do książki wrócimy w obszernej recenzji w następnym numerze.
En suverän bok av Erik Zsiga (Timbro Förlag) kom ut i juni. Den förklarar krig mot fördomar och myter. Vi
säger hejdå till östeuropa därför att det finns bara ett Europa. Idag presenterar vi ett smakprov, några
bitar ur två kapitlar. Vi återkommer till Erik Zsigas bok med en stor recension i nästa nummer.
Hejdå Östeuropa!
Hotel Polonia, Łódź, Polska, wrzesień 
otel olonia leży okazuje się tuż przy węźle komunikacyjnym
udzę się i mam trudności z zaśnięciem owodem są tramwaje
z niezmniejszoną intensywnością chyba co najmniej jeden na mi
nutę kursujące pod moim oknem całą noc estem zirytowany
laczego jeżdżą bez przerwy ikt chyba nie jeździ o tej porze
 piątej rano wstaję żeby zobaczyć czy tramwaje rzeczywiście
mają jakichś pasażerów ają agony są pełne ieszkańcy jadą
albo wracają z pracy 
Hotel Polonia, Lodz, Polen, september 
otel olonia har visat sig ligga precis vid en trafikknut ag vaknar
och har svårt att somna om nledningen är att spårvagnarna under
sedvanligt larm och med oförminskad intensitet minst en i minu
ten känns det som hela natten igenom stryker förbi mitt fönster
ag är irriterad arför fortsätter de att köra ngen åker väl vid den
här tiden id femtiden går jag upp för att se om vagnarna verkligen
har några passagerare et har de agnarna är fullproppade än
niskorna i ódz är på väg till och från jobbet 
Foto: Marcin Ciupa
 komunistycznych czasach zatrudnieni mieli łatwiej  pracy
można było się zawsze przespać opóki pracownik siedział cicho
ii nie protestował miał zagwarantowane dożywotnie zatrudnienie

zesi chcą pracować i robić dobrą robotę rzerwy na kawę na
przykład nie są tak częste jak w zwecji mówi ars indström
szef produkcji w fabryce indab w radze
å kommunisttiden var detta en enkel match för arbetstagaren
å jobbet kunde man ju ändå sova av tiden å länge man satt
tyst och inte protesterade var man garanterad en livstidsanställ
ning 
jeckerna vill jobba och göra ett bra jobb affepauser tar man
exempelvis inte lika ofta som i verige säger ars indström som
är produktionschef för indabs fabrik i rag 
yć w pracy to jedna rzecz chodzi o to żeby tam też coś produ
kować  tym owa uropa wypada jak na razie trochę słabiej
tt befinna sig på jobbet är en sak men det gäller att producera
också är ligger et ya uropa än så länge efter 
uże różnice w statystyce nie dotykają jednak sedna problemu
rzedsiębiorstwo oston onsulting roup  w swoim rapor
cie stwierdza że przy jednakowym poziomie dokapitalizowania
i inwestycji w technologię pracownicy w krajach owej uropy
są co najmniej tak samo produktywni jak ich koledzy w tarej
uropie  zaświadcza że globalne firmy uważają na ogół swoje
zakłady położone w tym regionie za najwydajniejsze ze wszystkich
rozrzuconych po całym świecie
e stora skillnaderna är dock missvisande onsultföretaget
oston onsulting roup  hävdar i en rapport att med samma
nivå på kapital och teknikinvesteringarna så är de anställda i
dessa länder minst lika produktiva som sina motparter i et amla
uropa  vittnar om att globala tillverkare vanligtvis betraktar
sina anläggningar i regionen som några av de mest produktiva i de
världsomspännande tillverkningsnätverken
ytam w szwedzkim przedsiębiorstwie w ydze czy mieli ja
kieś problemy po przejściu na nowocześniejsze maszyny które
zainstalowali szwedzcy właściciele ie żadnych problemów nie
mieliśmy mówi kobieta zajmująca się administracją w zakładzie
yślę że łotewscy robotnicy mają chęć do nauki większą niż ich
szwedzcy koledzy óżnica w wydajności między między tarą
a ową uropą zmniejsza się szybko ane zebrane przez firmę
konsultingową e onference oard pokazują że o ile wydajność
pracy w  roku w krajach starej ki zwiększyła się tylko o ,
to w ciu nowych krajach członkowskich podskoczyła o , od
chwili rozszerzenia w  r e onference oard uważa wręcz
że polska wydajność pracy prześcignęła południowokoreańską

awet zło ma swoje dobre strony ata prześladowań uczyniły
ludzi mocniejszymi rzeba było bardziej się wysilać aby coś osiąg
nąć uważa przedsiębiorczyni ana levka z ragi  ie wydaje
się w każdym razie by była to zasługa utra oralność pracy
wyrasta również z wychowania yć może po dziesiątkach lat
str 
hałaśliwe tramwaje będą dalej zakłocały łódzką noc
å ett svenskägt företag i iga frågar jag om de stötte på pro
blem när de ställde om till de modernare maskiner som svenskarna
lät installera ej några sådana problem har vi inte haft säger
kvinnan som sköter det administrativa på anläggningen ag tror
att lettiska arbetare har viljan att lära sig snabbare än sina svenska
kolleger roduktivitetsgapet mellan et amla uropa och et
ya uropa minskar snabbt iffror från konsultföretaget e
onference oard visar att medan arbetsproduktiviteten under
 bara ökade med , procent i de  ursprungliga länderna
ökade den med , procent i de tio nya medlemsstaterna vid ut
vidgningen . e onference oard menar till och med att
olens produktivitetsnivå har passerat ydkoreas
llt dåligt för något gott med sig ren med förtryck gjorde
människorna starkare an var tvungen att slåss för allt man ville
ha menar entreprenören ana levka i rag  et verkar inte
handla om uther i alla fall rbetsmoralen finns alltså rotad även
i uppfostran anske kommer de där störiga spårvagnarna ännu
sid 
om flera decennier att rulla i odznatten
☛
☛
21
życie codzienne i artystyczne
Projekt artystyczny Sąsiedzi
Część pierwsza – Zszywanie
W mitach i bajkach z całego świata występują tkaczki, prządki i krawcowe. Ta tekstylna
tradycja zajmuje wyraźną, symboliczną
pozycję. Na promie Stena Line między
Polską a Szwecją cztery artystki – Annika Ekdahl, Helene Hortlund, Małgorzata
Markiewicz i Julita Wójcik – będą razem
zszywać nowe opowieści. Ich praca połączy
kraje symbolicznie i fizycznie. W całości
zobaczymy ją latem  roku gdy grupa
polskich artystów współczesnych dokona
inwazji galerii, muzeów, centrów kultury
i miejsc publicznych w miastach Blekinge.
Używać technik związanych z tkaniną
oznacza nawiązywanie do długiej kobiecej
tradycji. Kiedyś gobeliny odzwierciedlały
politykę i dzień powszedni swojego czasu,
dzisiaj artystki na promie będą opisywać
swoje własne czasy. Trzy prządki w staroskandynawskiej mitologii trzymały nitki
ludzkiego życia – reprezentowały historię,
teraźniejszość i przyszłość. Cztery artystki
na promie w swoim ustawicznym performance będą nawiązywały do tego mitu.
Artystki rozpoczną pracę w kabinie. Będą
miały jednak możliwość tworzenia w małej
i dużej skali. Z intymnej, prywatnej, niemal
klaustrofobicznej przestrzeni kabiny ich
dzieło może rozszerzać się na publiczną
przestrzeń na promie a nawet rozciągać
się przez morze. Artystki pracowały już
wcześniej z różnymi rodzajami tkanin i różnymi technikami od gobelinu poprzez haft,
robienie na drutach i szydełkowanie często
wykorzystując wyrzucone, podarte, niechciane przez nikogo resztki materiału.
Rejs promem trwa długo, podróżni
skupieni są na ograniczonej przestrzeni.
Internetu nie ma, telefony komórkowe są
wyłączone. Jest czas na pogrążenie się w
myślach i tworzenie. Artystki zapraszają
podróżnych do rozmowy, kto chce może
również wziąć udział w zszywaniu zbiorowego dzieła. W terminalach promowych
w Gdyni i Karlskronie chętni otrzymają
materiały do samodzielnej pracy.
Granica między sąsiadami Polską i Szwecją
jest na morzu niewidoczna. Każdego dnia
na trasie Karlskrona – Gdynia idą trzy pełne
promy. Spotkanie na linii horyzontu skłania
do refleksji. Co oznacza identyfikacja i
Y
vardag & kulturevenemang
przynależność? Jesteśmy Europejczykami,
Szwedami, Polakami czy utopijnymi
obywatelami świata? Czy te kategorie się
wykluczają? Tworzymy naszą identyfikację
w opozycji do czegoś innego, czegoś, czym
nie jesteśmy? Na promie będzie okazja, by
o tym porozmawiać.
Podczas rejsów organizowane też będą
spotkania artystyczne poświęcone różnym
zagadnieniom.
Projekt potrwa od jesieni  do wiosny
.
Organizatorami projektu są:
Instytut Polski (www.polskainstitutet.se), Stena
Line (www.stenaline.se), Muzeum Blekinge
(www.blekingemuseum.se).
Sy ihop
Del av konstprojektet Grannar
I myter och sagor från hela världen kan man
läsa om fredsvävare, spinnerskor och sömmerskor. Den textila traditionen har en stark
och symbolisk plats i dessa berättelser. På
Stena Lines färjan mellan Polen och Sverige
kommer fyra konstnärer att arbeta tillsammans för att sy ihop nya berättelser. Konstnärerna är Annika Ekdahl, Helene Hortlund,
Małgorzata Markiewicz och Julita Wójcik.
Deras arbete förbinder länderna symboliskt
och fysiskt och visas i sin helhet under sommaren  då en rad polska unga samtidskonstnärer invaderar konsthallar, museer,
kulturcenter och stadsrum i Blekinge län.
Att använda sig av textila tekniker innebär oundvikligen att förhålla sig till en lång
kvinnlig tradition. Precis som t.ex gobelängerna förut skildrade dåtidens politik och
vardag kommer konstnärerna på färjan att
arbeta med sin egen tid. De tre nornorna i
den fornnordiska mytologin spann på människors livstrådar och represente
22
rade historien, nuet och framtiden. De fyra
konstnärerna på färjan kommer att göra detsamma i material och ämnen.
Konstnärerna kommer att utgå från en
hytt och har möjligheten att arbeta i både
stor och liten skala också på andra platser på
färjan. Från den intima, nästintill klaustrofobiska, privata hytten kan arbetet leta sig ut
till gemensamma utrymmen eller sprida sig
över havet. Konstnärerna har tidigare arbetat med allt från gobeläng, broderi, stickning
och virkning till den bortkastade, trasiga,
oönskade textilen som återbrukats.
En färjetur sträcker sig över lång tid och
alla resenärer är samlade på en liten yta.
Mobiltelefoner och Internet saknar täckning
under större delen av den tio timmar långa
färden. Det finns tid att försjunka i tankar och
arbete. Konstnärerna bjuder också in resenärerna att vara delaktiga i samtal och det finns
möjlighet för dem att arbeta med utvalt material. På terminalerna kommer resenärer att
kunna hämta textilt material att själva arbeta
med under färjeturerna.
Gränsen mellan grannländerna Polen och
Sverige är inte synlig ute till havs. Varje dygn
avgår tre fullastade färjor mellan Karlskrona
och Gdynia. Att mötas vid horisonten kan
öppna nya passager mellan länderna. Vad
betyder identitet och att ”höra till” – är vi européer, svenskar, polacker eller utopiernas
världsmedborgare? Är vi antingen-eller?
Skapar vi vår identitet i motsatsen till något
annat, till något vi inte är? På färjan kan konsten starta ett samtal kring detta.
Samtidigt med konstresorna arrangeras
”kulturmingelkryssar” med olika teman och
extra kulturprogram.
Projektet pågår från hösten  till våren
.
Organisatörerna är:
Polska institutet (www.polskainstitutet),
Stena Line (www.stenaline.se), Blekinge
museum (www.blekingemuseum.se).
życie codzienne i artystyczne
Y
vardag & kulturevenemang
Gouache av Janina Kraupe
Haiku
Janina Kraupe-Świderska visar
gouacher på galleri Mitteleuropa
Den  juni hade Janina Kraupe-Świderska
vernissage på Piotr Cegielskis dynamiska
galleri Mitteleuropa. Den polska legendariska avantgardekonstnären Janina KraupeŚwiderska är en ovanligt mångsidig och
framstående konstnär. Här är brottstycken
av ett samtal mellan henne, Suecia Polonias
redaktion och vänner till redaktionen – en
pratstund som pågick flera timmar.
i ett stenhus. Från lägenheten fanns en extra utgång mot gården. Eftersom alla under
ockupationen var tvungna att ha fönstren
täckta av svarta gardiner eller papper på
grund av luftvärnet var det ingen som lade
märke till att det var fördraget i rummet mot
gatan där föreställningarna ägde rum. Tack
vare det gick det att på ett diskret sätt ha föreställningar där. Vi hade musik också: fragment av Chopins Nocturne i ciss-moll och en
del av Ludomir Różyckis ”Legender”. Så såg
Kantors teater ut i början.
Jag var med i Tadeusz Kantors teater under
ockupationen. Vi spelade ”Balladyna” av Juliusz Słowacki. Hela tiden fick man ha öronen
på spänn ifall någon försökte ta sig in. Vi spelade i Ewa Sikorskas privata lägenhet,
Skådespelarna befann sig nära åskådarna,
det var ju trots allt ett rum. De kom in på rad,
mellan åskådarna, och bildade en ring, och
sedan började föreställningen. Även i slutet
av föreställningen bildade de
23
en cirkel. Kostymerna var av säckar, mycket
geometriska. Det fanns bara en figur på den
så kallade scenen. Den representerade ett
mellanting mellan en måne och ett fönster.
Egentligen symboliserade den Goplana, en
fantasifigur från pjäsen. Jag var Goplana,
men jag visade mig inte, jag var hopkrupen
bakom den där abstrakta formen och talade
genom en tratt, så rösten lät övernaturlig.
Balladyna spelades av Lidia Krasicka, som
efter olika turer och många års arbete som
pianist och rektor för en musikskola återvände till Kantors teater och till slutet huvudsakligen spelade modern. Alina spelades av Krystyna Zwolińska (senare Malicka),
skulptören Jerzy Banduras första hustru.
I föreställningen deltog även Jerzy Turowicz
życie codzienne i artystyczne
som spelade Prinsen. Många andra personer
var också med. Nästan varenda en av dem
var senare konstnärlig verksamma.
Hos Ewa Siedlecka hade vi också den första
konstutställningen. Fler personer än de som
deltog i föreställningarna var med, vi tog till
exempel kontakt med Jerzy Nowosielski och
Jurek Kujawski som senare hörde till den andra surrealistgruppen och var trotskist. Detta
var år .
Vad var det då för publik som kom till
föreställningarna? Man måste komma ihåg
att det var en underjordisk teater. I bästa
fall riskerade vi att deporteras till koncentrationsläger. De som kom var alltså bara
de närmaste bekanta, för att ingen skulle
ange oss. Även medlemmar ur Mieczysław
Kotlarczyks underjordiska teater Teatr Rapsodyczny kom. Det var hos honom Karol
Wojtyła (senare Johannes Paulus II) debuterade som skådespelare, innan han började
på prästseminariet. Tadeusz Kwiatkowski,
senare känd litteraturkritiker, var knuten till
teatern, liksom Wojciech Żukrowski, som läste sina noveller under utställningarna, och så
Tadeusz Kudliński. Till en föreställning kunde
det komma – personer.
Efter kriget började Kantor arbeta för att
skapa integrerade grupper som före kriget
och som förenade olika typer av konstnärer:
musiker med målare, författare osv. På den tiden fanns det många som kommit från Warszawa till Kraków efter Warszawaupproret. De
hade ett mycket rikt sällskapsliv. Det bildades en konstnärsklubb men den utvecklades
aldrig, för nu var det  och socialrealismen
tog sin början, makthavarnas totala kontroll
över allting ökade och man kunde inte bilda
några sällskap.
Lyckligtvis knöt jag år  kontakt med
den europeiska konstscenen. På den tiden
kunde man fortfarande lämna landet och jag
for till Frankrike och Holland på inbjudan av
den internationella studentorganisationen.
Därefter var vi avskurna från
Y
vardag & kulturevenemang
omvärlden under många år. Man fick inte
resa och konstnärslivet gick under jorden,
vi träffades egentligen bara privat, som under ockupationen. Innan stalinistperioden
inleddes hann vi arrangera en stor utställning med modern konst på konstpalatset
i Kraków år . Där fanns representanter
från alla konstnärskretsar. Utställningen
vände sig till samhället. Den kände kritikern
Mieczysław Porębski hade ett program för
att föra konsten och vetenskapen närmare
folket, för att på så sätt få en större publik.
Det var ett didaktiskt program, socialiserande skulle man kunna säga, men våra makthavare var inte intresserade av det eftersom de
hade sitt socialrealistiska program som helt
och hållet byggde på sovjetiskt mönster.
Efter den socialrealistiska perioden blev
kolorismen dominerande och på konstskolan fick Komitet Paryski en framträdande position, de lyckades etablera en någorlunda
fungerande relation till makthavarna. Till
den grad att kulturministern, en inte alltför
välutbildad person, lyssnade på dem, så
några större ideologiska påtryckningar var
det inte på den tiden.
När det däremot gäller min avantgardistiska grupp, som var motsatsen till Komitet
Paryski, så hade vi vår första stora utställning
på konstpalatset år . Efter tövädret 
var det tillåtet att bilda sällskap. Tadeusz
Kantor var medskapare av den så kallade
andra Krakówgruppen. Det var ett konstnärlig sällskap som var formellt registrerat.
Namnet anknöt till Krakówgruppen, en avantgardegrupp med vänstersympatier som
var verksam på trettiotalet. En del personer
från den första gruppen var också med i den
andra. Bland annat anslöt sig Maria Jaremianka, med vilken Kantor skapade sin berömda
Cricot , eller dödens teater som den kallas
runtom i världen. Det fanns inget politiskt
program alls. Det konstnärliga programmet
var mycket brett: från expressionism genom
surrealism, med inslag av abstraktion. På den
andra riks
24
polska utställningen fick en av mina tavlor
en utmärkelse. Det var ett självporträtt. Det
sensationella var att jag porträtterade mig
själv som gravid. Senare kom en grupp som
var yngre än oss och som tog sitt namn från
Nowa Huta. De sysslade med abstrakt måleri,
tygkonst och reliefer.
Sällskapet fick källaren under Krzysztoforypalatset som sitt säte. Det var ett fantastiskt galleri som vi skapade från grunden.
Men främst Stanisław Balewicz som senare
blev chef för galleriet. I källare fanns utrymmen för kol. Vi var tvungna att flytta på kolet
och göra rent väggarna. Han tog hela tiden
dit sina bekanta som arbetade nästan gratis
och han lade själv ner mycket energi och tid.
På så sätt uppstod galleriet, och det var under många år centrum för avantgardet. Det
var en sensation på den tiden att publiken
deltog i den konstnärliga verksamheten. År
 blev Krzysztofory även säte för Tadeusz
Kantors teater. Det var först där som Kantors
teater Cricot  kunde utvecklas till fullo och
efter ett femtontal år, från och med pjäsen
”Den döda klassen”, bli en världssensation.
Kraków gruppen var det viktigaste konstnärliga sällskapet i den polska konstens
efterkrigshistoria. Krzysztofory hade årliga
utställningar som lockade en enorm publik.
Galleriet är verksamt än idag.
Min karriär i Polen gick via den akademiska
banan, jag var amanuens, adjunkt osv., men
utnämndes till professor först under Solidaritetstiden . I egenskap av en avantgardistisk konstnär som aldrig var med i partiet
var jag inte alltför populär hos makthavarna.
Men jag hade cirka hundra utställningar utomlands. Många av mina verk såldes. Jag har
ingen anledning att klaga.
Y
życie codzienne i artystyczne
Y
vardag & kulturevenemang
Gwasz Janiny Kraupe
Haiku
Gwasze Janiny Kraupe-Świderskiej
w Galerii Mitteleuropa
W prężnej galerii Mitteleuropa Piotra
Cegielskiego odbył się  czerwca wernisaż Janiny Kraupe-Świderskiej, niezwykle
wszechstronnej, wybitnej artystki, legendy
polskiej sztuki awangardowej. Janina
Kraupe spotkała się z redakcją i przyjaciółmi redakcji. Prezentujemy drobne
ułamki kilkugodzinnej rozmowy-gawędy.
było drugie wyjście na podwórko. Ponieważ
w czasie okupacji wszyscy, ze względu na
obronę przeciwlotniczą, musieli mieć okna
zasłonięte czarnymi zasłonami albo papierem, to nikt nie zwracał uwagi, że w pokoju
od ulicy, gdzie odbywały się przedstawienia , było zasłonięte. Dzięki temu można
było dyskretnie wykonać przedstawienie.
Muzyka była też: fragment nokturnu Cis-mol
Chopina i część „Legendy” Różyckiego. Takie były zalążki teatru Kantora.
Grałam w teatrze Tadeusza Kantora
w okresie okupacji.To była „Balladyna”
Słowackiego. Cały czas trzeba było nasłuchiwać, czy ktoś się nie dobija. Przedstawienie odbywało się w mieszkaniu prywatnym
Ewy Sikorskiej, w kamienicy. Z mieszkania
Aktorzy byli bardzo blisko widzów, to
był przecież pokój. Wchodzili i przechodzili
między widzami, szli korowodem, tworzyli
takie koło, a potem się zaczynało przedstawienie. Również na końcu przed-stawienia
tworzyli krąg. Kostiumy były
25
z worków, bardzo geometryczne. Jedna
tylko forma stała na, powiedzmy, scenie.
Reprezentowała coś między księżycem a
okiem, a symbolizowała właściwie Goplanę,
fantastyczną postać ze sztuki. Ja byłam
Goplaną, ale się nie pokazywałam, byłam
skulona za tą właśnie formą abstrakcyjną
i mówiłam przez tubę do miednicy, czyli
głos był taki nadnaturalny.
Balladyną była wtedy Lidia Krasicka, która
potem, po różnych perypetiach, latach
pracy jako pianistka i dyrektorka szkoły
muzycznej wróciła do teatru Kantora i już
do końca przeważnie grała matkę. Aliną
była Krystyna Zwolińska (później Malicka),
pierwsza żona rzeźbiarza Jerzego Bandury.
W przedstawieniach brał udział Jerzy Turo
życie codzienne i artystyczne
wicz, który grał Księcia. Grało bardzo wiele
innych osób. Prawie każda z tych osób miała
później własną działalność artystyczną.
U Ewy Siedleckiej zrobiliśmy też pierwszą
wystawę obrazów. Brało w niej udział więcej
osób niż było zaangażowanych w przedstawienia, kontaktowaliśmy się np. z Jerzym
Nowosielskim, Jurkiem Kujawskim, który
należał potem do drugiej grupy surrealistów i był trockistą. To był rok .
Jaka właściwie publiczność przychodziła
na te przedstawienia? Trzeba pamiętać,
że to był teatr tajny. Za taką działalność
groziła, w najlepszym razie, deportacja
do obozu koncentracyjnego. Przychodzili
więc tylko bliscy znajomi, żeby nikt nie
zadenuncjował. Przychodzili do nas też
członkowie drugiej grupy konspiracyjnej
Teatru Rapsodycznego Mieczysława Kotlarczyka, u którego debiutował jako aktor
Karol Wojtyła, zanim wstąpił do seminarium duchownego. Z teatrem związany
był Tadeusz Kwiatkowski – znany później
krytyk literacki, Wojciech Żukrowski, który
czytał swoje opowiadania przy okazji wystaw, krytyk teatralny Tadeusz Kudliński. Na
przedstawieniu mogło być - osób za
jednym razem.
Po wojnie Kantor zaczął działać w Krakowie w takim kierunku, by tworzyć zintegrowane grupy, jak przed wojną, łączące
różnych artystów: muzyków z plastykami,
literatami itd. Było wtedy w Krakowie wielu
warszawiaków, którzy znaleźli się tam po
powstaniu warszawskim i prowadzili bardzo ożywione życie towarzyskie. Powstał
klub artystyczny, ale nigdy nie rozwinął
się, bo był to już rok , czyli początek
socrealizmu i nasilającej się totalnej kontroli
władz nad wszystkim, tak że nie można było
zawiązywać żadnych stowarzyszeń.
Na szczęście nawiązałam kontakt ze
sztuką europejską w  roku. Wtedy
można było jeszcze wyjeżdżać, wyjechałam
więc na zaproszenie Międzynarodowego
Związku Studentów do Francji i Holandii.
Potem byliśmy odcięci przez wiele lat. Nie
można było wyjeżdżać i życie artystyczne
Y
vardag & kulturevenemang
stało się ukryte, spotykaliśmy się właściwie
tylko prywatnie, jak za okupacji. Jeszcze
przed okresem stalinowskim zdążyliśmy,
w  roku, zorganizować wielką wystawę
sztuki nowoczesnej w pałacu sztuki
w Krakowie. Byli reprezentanci wszystkich
ośrodków. Ta wystawa była zwrócona do
społeczeństwa. Znany krytyk Mieczysław
Porębski miał program zbliżenia sztu-ki i
nauki do ludzi i pozyskania w ten sposób
szerokiej publiczności. To był program dydaktyczny, można powiedzieć, socjalizujący,
ale nasze władze nie były tym zainteresowane, ponieważ miały swój program socrealistyczny oparty ściśle na wzorach sowieckich.
Po okresie socrealizmu zaczął dominować
koloryzm, a w szkolnictwie artystycznym
pozycję zdobyli sobie kapiści (Komitet
Paryski), którzy potrafili sobie jakoś ułożyć
stosunki z władzami. Do tego stopnia, że minister kultury, osoba niezbyt wykształcona,
słuchał ich, tak że jakichś wielkich nacisków
ideologicznych w tym czasie nie było.
Jeśli natomiast chodzi o moją grupę
awangardową , kontrast do kapistów, to pierwszą większą wystawę zrobiono w  w pałacu
sztuki. Po roku  można było tworzyć
stowarzyszenia. Kantor był współtwórcą
tzw. drugiej Grupy Krakowskiej. Było to
formalnie zarejestrowane stowarzyszenie artystyczne. Nazwa nawiązywała do
Grupy Krakowskiej, działającej w latach
-tych awangardowej grupy o tendencjach lewicujących. Kilka osób z tej pierwszej
grupy było obecnych również w drugiej.
Dołączyła się m. in. Maria Jaremianka, z
którą Kantor stworzył swój sławny teatr
śmierci, jak go nazywano na świecie, Cricot
. Programu politycznego nie było żadnego.
Program artystyczny był bardzo szeroki: od
ekspresjonizmu, przez surrealizm i mniejszy odłam to była abstrakcja. Na drugiej
wystawie ogólnopolskiej mój obraz dostał
wyróżnienie. Był to autoportret. Sensacyjne było, że przedstawiłam siebie w ciąży.
Później doszła młodsza od nas grupa, tzw.
nowohucka, uprawiali
26
malarstwo abstrakcyjne, sztukę materii,
płaskorzeźby.
Stowarzyszenie dostało jako siedzibę
podziemia pałacu Krzysztofory. Była to
wspaniała galeria stworzona przez nas od
podstaw. Ale głównie przez Stanisława
Balewicza, później dyrektora galerii. W podziemiach były komórki na węgiel. Trzeba
było wyprowadzić ludzi z tym węglem,
wyczyścić ściany. On tam ciągle ściągał
swoich znajomych, którzy prawie za
darmo pracowali, a i sam włożył bardzo
dużo energii i czasu. Tak powstała galeria, która przez wiele lat była ośrodkiem
awangardy. Rewelacją na owe czasy było,
że publiczność brała udział w działaniach
artystycznych. Krzysztofory od  roku
stały się też siedzibą teatru Tadeusza Kantora. Tam dopiero, w Krzysztoforach, teatr
Kantora Cricot  mógł się w pełni rozwinąć
i po kilkunastu latach, od przedstawienia
„Umarła klasa”, stać się rewelacją światową.
Grupa Krakowska była najaważniejszym
stowarzyszeniem artystycznym w powojennej historii sztuki w Polsce. W Krzysztoforach odbywały się jej doroczne wystawy,
które ściągały ogromną publiczność. Galeria działa do dziś.
Moja kariera w Polsce szła torem akademickim, byłam asystentką, adiunktem itd, z tym, że nominację profesorską
otrzymałam dopiero za czasów pierwszej
Solidarności ( r.). Jako awangardowa
artystka, która nigdy nie była w partii, nie
byłam zbyt popularna u władzy. Ale miałam
około stu wystaw zagranicznych. Dużo
moich prac zostało zakupionych. Nie mam
powodów do narzekań.
Y
życie codzienne i artystyczne
Y
vardag & kulturevenemang
foto: Anna Bidakowska
Słoneczny rydwan
nazywa sie rzeźba a właściwie grupa rzeźb
plenerowych zamówionych w  roku
przez gminę Södertälje u Władysława Hasiora, jednego z najwybitniejszych polskich
artystów drugiej połowy XX w. Dla Hasiora
– który w tym czasie był chyba u szczytu
powodzenia – był to okres monumentalnych rzeźb z betonu.
Powstało wówczas kilka takich rzeźb, m. in.
w Polsce koło Koszalina „Płomienne ptaki”. Do
najświetniejszych należy grupa „Słoneczny
rydwan” zrealizowana w Södertälje.
Rzeźby-pomniki te nie były bowiem
przywożone – gotowe – z pracowni artysty
czy odlewni tylko wznoszone na miejscu
przy pomocy bardzo starożytnej techniki.
W ziemi kopie się rowek, wkłada tam pręty
zbrojeniowe i zalewa betonem, uzupełnia
różnymi żelaznymi elementami, jak koła
zębate, piły tarczowe, rury, drabiny, ostrza i
– po zastygnięciu betonu – ostrożnie podnosi do pozycji pionowej. Monument jest
prawie gotowy. Pozostaje jeszcze tu i ówdzie
wyszlifować i podmalować.
Szóstka rozbieganych koni na wzgórzu obok kanału w Södertälje ma na
grzbietach rynienki, które, od czasu do
czasu, napełniało się benzyną i podpalało.
Wszystkie plenerowe rzeźby Hasiora są
współgraniem żywiołów: ziemi, wody,
powietrza; tutaj dochodzi jeszcze ostatni,
brakujący – ogień.
Konie Hasiora przez  lat nie były szczególnie pilnie doglądane. Odkryła to ubiegłej
zimy Jolanta Borusewicz, która bardzo energicznie zaczęła zabiegać o rekonstrukcję
trochę zdewastowanych rzeźb i, przede wszystkim, o uporządkowanie terenu wokół
nich. W rezultacie tych zabiegów płonące
konie prezentują się znowu wspaniale, a trzydziestoletnia patyna, osmolone od dawnych zapaleń fragmenty i pojawiający się tu
i ówdzie mech nadaje im nowych znaczeń.
Ekspert powinien ocenić, czy, na szczęście niewielkie, wykruszone fragmenty koni
należy zrekonstruować, czy też pomniki
lepiej zakonserwować w takim stanie, w jakim są. Niektóre mają zniszczone rynienki
na benzynę i, jeśli się ich nie naprawi, nie
będzie można ich więcej zapalać. Z drugiej
strony rekonstrukcja jest skrajnie trudna.
Rzeźby powstawały w ziemi. Ich powierzchnia nie jest gładka, lecz pokrywają ją, niby
skamieliny sprzed milionów lat, odciśnięte
liście, źdźbła trawy, kamyki i grudki ziemi.
Nauczycielem pochodzącego z Podhala Hasiora był Antoni Kenar, twórca zakopiańskiej
szkoły rzeźby, która, obok Hasiora, wydała
kilku wybitnych artystów, m. in. Antoniego
Rząsę, autora, przede wszystkim, rzeźb
w drewnie, głównie o tematyce religijnej.
27
To jego twórczość kojarzymy ze stylem
zakopiańskim. U outsidera Hasiora motywy
religijne możemy odnaleźć w cyklu sztandarów skomponowanych z różnych tkanin
i wielu innych elementów, umieszczonych
na wysokich drągach, na wzór sztandarów
kościelnych. Jeden taki sztandar jest w Moderna Museet, dwa inne można podziwiać
w lokalach Polskiego Instytutu.
Władysław Hasior był bardzo wszechstronnym artystą. Obok monumentalnych
pomników i sztandarów tworzył quasiobrazy, reliefy, instalacje. Najczęściej były
to kolaże z ready-made, gotowych elementów, do jakich Hasior miał szczególne
upodobanie. Były to części mechanizmów,
lalki i inne zabawki, nieraz zepsute, bezużyteczne – nabierające nowych, znaczeń
w zaskakujących zestawieniach. Wyrosły
z tradycji polskiej sztuki ludowej stał się
współtwórcą europejskiej awangardowej
rzeźby XX w.
Y
życie codzienne i artystyczne
Y
vardag & kulturevenemang
Solens segervagn
heter en skulptur, eller egentligen en grupp
skulpturer av Wladyslaw Hasior, beställd 
av Södertälje kommun. Hasior var en av Polens främsta konstnärer under den andra
halvan av -talet. Vid tiden för skulpturgruppen i Södertälje var han på höjden av
sin karriär och ägnade sig åt monumentala
skulpturer i betong.
Han skapade en rad sådana skulpturer
– bland annat ”Eldfåglarna” utanför Koszalin
i Polen. ”Solens segervagn” hör till de främsta
exemplen på denna period i hans skapande.
Dessa skulpturer/monument kom inte färdigstöpta från konstnärens ateljé utan restes
och framställdes på plats med hjälp av en uråldrig teknik. Ett dike grävdes i marken. Man
stoppade ner armeringsjärn och hällde över
betong, lade sedan till andra element som
kugghjul, sågblad, rör, stegar, järnspetsar.
När betongen stelnat restes helheten. Då
återstod bara att fila här och var och måla
vissa detaljer – sedan var skulpturen klar.
De sex löpande hästarna på kullen vid en
kanal i Södertälje har små rännor i nacken. De
fylldes med bensin som tändes på. Samtliga
utomhusskulpturer av Hasior är ett samspel
mellan elementen: jord, vatten och luft. Här
tillkommer dessutom det ärde och sista elementet: elden.
Att Hasiors hästar inte har underhållits
nämnvärt under de senaste  åren var något
som Jolanta Borusewicz upptäckte förra året.
Sedan dess har hon med stort engagemang
förespråkat en upprustning av den något förfallna skulpturgruppen. Hon har också verkat
för att man ska städa upp området omkring
den. Till följd av denna insats är skulpturerna
nu upprustade och presentabla. Den trettioåriga patineringen, sotet från eldmanarna
och mossan lägger till nya betydelser.
Det är upp till experter att bedöma om
de – som tur var begränsade – skador som
uppkommit på hästarna ska repareras eller
om skulpturerna ska bevaras i sitt nuvarande
tillstånd. Några av hästarna har förstörda
rännor. Om man inte lagar dem kan man
inte tända eld på dem. Å andra sidan skulle
en rekonstruktion vara mycket svår att genomföra. Skulpturerna uppstod i jorden. De
har skrovlig yta som liknar uråldriga fossiler,
men egentligen är avtryck från löv, gräs, stenar och jordkockor.
foto: Anna Bidakowska
Hasior var elev till Antoni Kenar som skapade Zakopanes skulpturskola. Vid sidan av Hasior hade han en rad berömda adepter, bland
annat Antoni Rzasa som framförallt gjorde
religiösa skulpturer i trä. Hans skulpturer är
starkt förknippade med Zakopane-stilen.
Hos outsidern Hasior stöter vi på religiösa
motiv i en serie fanor som han gjorde av olika
textilier och andra material. De hänger på
höga stänger precis som religiösa fanor och
helgonbilder i Polen. En sådan fana finns på
Moderna museet, två andra kan beskådas på
Polska Institutet i Stockholm.
Wladyslaw Hasior var en mångsidig konstnär. Vid sidan av monumentala skulpturer
och fanor skapade han kvasi-målningar,
reliefer och installationer. Oftast var det collage av färdiga föremål – föremål som Hasior
hade en speciell förkärlek för. Det kunde vara
maskindelar, dockor och andra leksaker, of-
28
tast trasiga, oanvändbara. I hans händer fick
de nya – oftast oväntade – betydelser. Han
växte fram ur polsk folklore och blev en del
av Europas avantgarde inom det sena talets skulptur.
Y
Nanas krönika
Nanafelieton
Konstiga länder Dziwne kraje

d paru tygodni najczęściej zadawane mi pytanie brzmi
jesteś z osji
 ubiegłym miesiącu było to jesteś z umunii
ie odpowiadałam grzecznie na oba stwierdzenia ie jestem
z osji nie jestem z umunii tedy padało pytanie uzupełniające
ale masz tam rodzinę
ie też nie ak naprawdę w rodzinie mam tylko chłopów z lekinge
i måland
est oczywiście powód dla którego zadawano mi pytania o ewen
tualne rosyjskie lub rumuńskie pochodzenie  ubiegłym miesiącu
wybierałam się mianowicie do umunii a teraz czas na osję
ie mam nic przeciwko temu że ludzie pytają ytania nie
są niczym niezwykłym podczas rozmowy z całą pewnością nie
le bardzo trudno mi wyobrazić sobie że ktoś zadawałby takie
same pytania gdybym przedtem powiedziała że wybieram się do
iszpanii albo rancji ikt nie myśli że jestem rancuzką albo
iszpanką gdy jadę na ajorkę lub do aryża to są miejsce do
których się jeździ bez konieczności odwiedzenia jakichś krewnych
ukareszt czy ankt etersburg natomiast wydają się być miejscami
do których nikt nie spodziewa się że pojedziesz jeśli nie masz tam
rodziny do odwiedzenia
udzie nie rozumieją dlaczego ktoś chciałby jechać do krajów
takich jak umunia czy osja albo jakiegikolwiek innego leżącego
na wschód od iemiec
ak rozumiem że to polega na niewiedzy ale wszystko jedno
bardzo mnie to złości rudno mi robić dobrą minę kiedy kolega
kolegi mówi acha więc jedziesz do osji dziwne
ie rozumiem co jest takie strasznie dziwne w wyjeździe do
osji ważam raczej za dziwne że tylu ludzi wyjeżdża na urlop do
wyeksploatowanych hiszpańskich kurortów gdy rosyjska arelia
wzywa
olega poklepuje mnie po plecach i mówi że nie powinnam
się tak złościć udzie nie mają nic złego na myśli a dziwny nie
musi być wcale negatywnym słowem wszem nie musi ni
uważają na pewno że osja to po prostu inny ekscytujący cel
podróży asne wiem że jest więcej zwedów jadących rokrocznie
na hiszpańskie plaże niż zwedów jadących do rosyjskiej tajgi
ednocześnie jednak słówko dziwny tworzy dystans między nami
to co jest normalne a nimi to co jest dziwne zwecja chociażby
to przykład normalnego kraju podczas gdy osja to przykład tak
zwanego dziwnego kraju
echać do obcego kraju wszystko jedno jakiego jest jednak w zasa
dzie akceptowane hodzi w końcu tylko o krótką wizytę eśli
człowiek posuwa się tak daleko że zaczyna uczyć się dziwnego
języka  o to już zupełnie inna sprawa o dziwniejsze od wyjazdu
na wschód
ama od kilku lat poświęcam część mojego czasu na naukę
rumuńskiego iedy wypłynie to w rozmowie pojawiają się te
same pytania esteś z umunii asz tam rodzinę albo z
uniesionymi brwiami cha nie masz rumuńskich korzeni
29

en vanligaste frågan jag har fått under de senaste veckorna
är r du från yssland
örra månaden hette det i stället r du från umänien
ej har jag svarat artigt på båda påståendena ag är inte ifrån
yssland jag är inte ifrån umänien å kommer istället följdfrå
gan en du har släkt där
ej inte det heller ig veterligen har jag bara bönder från le
kinge och måland i min släkt
et finns naturligtvis en anledning till varför frågorna om ett
eventuellt rumänsk eller ryskt ursprung ställs till just mig örra
månaden reste jag nämligen till umänien och nu är det dags för
yssland
ag har inget emot att folk frågar öljdfrågor är inte ovanliga
när man språkar med varandra det är inte det en jag har mycket
svårt att tänka mig att någon skulle ställa samma frågor om jag i
meningarna innan hade berättat att jag skulle åka till panien el
ler rankrike et är ingen som tror att jag är fransk eller spansk
om jag åker till allorca och aris det är ställen dit man kan åka
utan att hälsa på någon släkt ukarest och t etersburg verkar
däremot vara ställen dit man inte förväntas vilja åka om det inte
är för att man har släkt där
lltså folk förstår inte varför man skulle vilja åka till länder som
umänien och yssland eller något annat land som ligger öster
om yskland
a jag vet att det beror på okunskap men likväl gör det mig
förbannad ag har svårt att hålla god min när en kompis till en
kompis säger att jaha du ska åka till yssland så konstigt
ag förstår liksom inte vad som är så himla konstigt med att åka
till yssland ag tycker däremot att det är konstigt att så många
åker på semester till exploaterade spanska semesterorter när ryska
arelen hägrar
in kamrat klappar mig på axeln och säger att jag inte ska vara
så upprörd olk menar inget illa och konstigt behöver inte vara
ett negativt ord ej det behöver det ju inte e menar säkert att
bara att yssland i deras ögon är ett annorlunda och spännande
resmål ch ja jag vet att det är fler svenskar som årligen åker till
spanska sandstränder än vad det är svenskar som åker till ryska
ajgan en samtidigt skapar ordet konstigt en distans mellan
vi det som är normalt och dem det som är konstigt verige är
till exempel ett exempel på ett normalt land medan yssland är
ett exempel på ett så kallat konstigt land
tt resa till ett främmande land vilket det än må vara är ändå
ganska accepterat et handlar ju oftast bara om ett tillfälligt be
sök år man däremot så långt att man börjar lära sig ett konstigt
språk ja då är det en helt annan sak et är konstigare än att åka
österut
jälv har jag sedan några år tillbaka ägnat en del av min fritid
till att studera rumänska är det kommer på tal dyker samma
frågor
Nanas krönika
Nanafelieton
upp igen r du ifrån umänien ar du släkt där eller med
ett höjt ögonbryn ähä du har inte rumänska rötter varför har
du då lärt dig språket n minnesvärd kommentar kom från en
lärare jag hade på journalisthögskolan ed ett leende på gränsen
till hånleende utbrast han umänska vad ska du med det till
ja sa jag ill skillnad från svenskan så är det ju ungefär 
miljoner som talar språket
anske fick läraren sig en tankeställare för året efter skrev han
ett rekommendationsbrev som jag använde mig av när jag ansökte
om att få läsa en sommarkurs i rumänska på universitetet i luj
apoca i ranssylvanien et var viktigt skrev min lärare att flera
svenska journalister lärde sig om umänien och andra östeuropiska
länder
ag vill inte skriva något slags försvarstal om varför yssland
olen och umänien inte är konstiga länder och varför man borde
åka dit på semester eller varför man borde lära sig de här ländernas
språk els så tycker jag att det är överflödig information dels så
skulle det bli ett väldigt långt försvarstal ad jag vill belysa är
att det i talets uropa fortfarande verkar finnas en mental
järnridå mellan väst och öst ven om det inte längre handlar om
politik som det gjorde under alla kriget så finns det ändå kvar
en rädsla för ryssen ch ryssen i detta fall är alltså alla länder
som är eller har varit kommunistiska länder och tillhört det så kal
lade östblocket arför det är så går naturligtvis inte att svara på i
en handvändning et är bara att beklaga att människors rädsla
sätter stopp för många intressanta möten och upplevelser
en det är också viktigt att tillägga att det är långt ifrån alla
som tycker att det är konstigt att besöka våra grannar i öst et är
trots allt fler och fler som styr kosan österut är jag tänker efter
så har jag i skrivande stund två bekanta som befinner sig antingen
i umänien eller i kraina tidigare i dag åt jag lunch med en
kompis som berättade om en kommande bilsemester till olen och
häromdagen åt jag lunch med en annan kompis som talade sig varm
om förra sommarens tågluff i ulgarien
jälv åker jag som sagt till yssland i sommar två veckor på cykel
längs ryska landsvägar blir det edan när jag kommer hem ska jag
berätta för alla som vill höra om hur ljuvligt vackert det är att cykla
längs nega uropas näst största sjö m hur saftiga pirogerna är
i ryska arelen om hur gott granarna doftar i ajgan och hur jag
önskar att jag besökte banjan den ryska bastun oftare ch om
någon frågar r du från yssland ska jag le och säga nej tyvärr
men jag har precis varit där och du borde också åka dit ❖
Nana Håkansson bor i Göteborg. Jobbar på Sveriges Radio och
som skrivande frilansjournalist.
30
dlaczego w takim razie uczysz się tego języka sobliwy komen
tarz usłyszałam od nauczyciela z wyższej szkoły dziennikarskiej
 niemal pogardliwym uśmieszkiem wybuchnął rumuński a na
co ci to potrzebne
o wiesz odpowiedziałam w odróżnieniu od szwedzkiego
mniej więcej  mln ludzi mówi tym językiem
auczyciel zapewne przemyślał sprawę bo rok później napisał
mi list rekomendacyjny który przydał mi się kiedy starałam się
o miejsce na letnim kursie rumuńskiego w luj w ransylwanii
est bardzo ważne napisał mój nauczyciel by więcej szwedzkich
dziennikarzy dowiedziało się czegoś o umunii i innych krajach
wschodnioeuropejskich
ie zamierzam pisać mowy na temat dlaczego osja olska
i umunia nie są dziwnymi krajami i dlaczego powinno się tam
jeździć na urlop i dlaczego należy się uczyć języków tych krajów
o pierwsze uważam że byłoby to niepotrzebne po drugie byłaby
to bardzo długa mowa hcę zwrócić uwagę że w uropie ego
wieku w dalszym ciągu zdaje się istnieć mentalna żelazna kurtyna
między wschodem a zachodem eśli nawet nie chodzi już o politykę
jak to się działo w czasach zimnej wojny to w dalszym ciągu żyje
obawa przed ruskim  ruski znaczy w tym wypadku wszystkie
kraje które są albo były komunistyczne i należały do tzw bloku
wschodniego laczego tak się dzieje nie sposób odpowiedzieć
jednym zdaniem ak czy inaczej jest godne ubolewania że
strach i uprzedzenie uniemożliwia wiele interesujących spotkań
i przeżyć
ależy jednak koniecznie dodać że daleko nie wszyscy uważają
że odwiedzać naszych sąsiadów na wschodzie jest dziwne imo
wszystko coraz więcej ludzi kieruje się na wschód am dwójkę
znajomych którzy w tej chwili znajdują się w umunii albo na
krainie lunch dzisiaj jadłam ze kolegą który opowiadał o swoim
nadchodzącym urlopie w olsce a przedwczoraj byłam na lunchu
z kimś kto gorąco wychwalał swój ubiegłoroczny trainhiking
w ułgarii
atem jak już pisałam jadę do osji planuję dwa tygodnie
rowerem po rosyjskich polnych drogach otem kiedy wrócę
do domu będe opowiadać wszystkim którzy chcą słuchać jak
świetnie i cudownie jest pedałować brzegami negi drugiego co
do wielkości jeziora uropy ak soczyste są pierogi w rosyjskiej
arelii jak pięknie pachną jodły w tajdze i jak bardzo chciałabym
częściej chodzić do bani – rosyjskiej sauny  kiedy ktoś zapyta
jesteś z osji odpowiem z uśmiechem niestety nie ale właśnie
tam byłam i ty też powinieneś tam pojechać ❖
Nana Håkansson mieszka w Göteborgu. Pracuje w Szwedzkim
Radiu i pisze jako frilanser.
życie codzienne i artystyczne
Y
Suecia Polonia
nr ()/
”Suecia Polonia” utges av Föreningen Forum
Suecia-Polonia/„Suecia Polonia” jest pismem
wydawanym przez Stowarzyszenie Forum
Suecia-Polonia
Hejdå Östeuropa c.d. ze str.  / fort. från sid. 
Mellantrichova w Pradze, Czechy,
☛ Ulica
październik 
eden jest przebrany za bitelsa drugi za
ozarta ozostali to swobodnie ubrani
młodzi ludzie z plikiem ulotek w ręku
toją na ulicach między lacem aclava
i tarym ynkiem ozdają reklamy imprez
kulturalnych w czeskiej stolicy – asja św
ana acha greatest hits eethovena
in deutsches equiem rahmsa
może występ mima do muzyki e eatles
 kościołach i teatrach miasta każdego
dnia prezentuje się przekrój sztuki co
przez wieki nawarstwiała się w krajach
zachodu w tym i w radze gdzie mieszkał
m in ozart ferta przyprawi szwedzkiego
konesera kultury o zzielenienie z zazdrości
chociaż przecież mówimy tu o perłach
które przyciągają nie tylko snobów
d  do  roku w zechach zmniej
szyła się frekwencja w bibliotekach i w ki
nach a zatem również liczba bibliotek
i kin le jednocześnie podwoiła się liczba
aktywnych teatrów i liczba przedstawień
znacząco wzrosła urystyka oczywiście czę
ściowo wyjaśnia ten fenomen zy można
przyjemniej spędzać czas w barokowym
kościele niż z towarzyszeniem chóru
śpiewającego acha apewne niemieccy
japońscy i amerykańscy miłośnicy mu
zyki przyczyniają się do rozkwitu życia
muzycznego w radze le co to za róż
nica adanie że globalizacja wyniszcza
lokalną kulturę by zrobić miejsce kulturze
hollywoodzkiej nie ma po prostu nic wspól
nego z rzeczywistością ozwój fastfoodów
to jedna rzecz oom teatralny w zechach
– druga  ❖
Melantrichovagatan i Prag, Tjeckien,
oktober 
n är utklädd till eatlesmedlem en annan
till ozart ndra är ledigt klädda ungdo
mar med en bunt flygblad i ena handene
står på gatorna mellan áclavplatsen och
ammelstadstorget i rag e gör reklam
för olika kulturevenemang i den tjeckiska
huvudstaden – achs ohannespassionen
eethovens bästa rahms in deutsches
equiem kanske en mimikföreställning
till eatleslåtar  stadens kyrkor och teatrar
ges varje dag ett tvärsnitt av den konst som
genom århundradena har ackumulerats i
västerlandet inte minst i rag som tidvis
hyste bland andra ozart tbudet lär göra
en svensk finkulturalist grön av avund trots
att det handlar om pärlor som inte bara
lockar konnässörsnobbar
ellan  och  minskade biblio
teks och biobesöken i jeckien och där
med också antalet bibliotek och biografer
en samtidigt fördubblades de verksamma
teatrarna och de visade föreställningarna
ökade kraftigt urismen är självklart en del
av förklaringen ad kan vara ett bättre sätt
att njuta en vacker barockkyrka än att höra
en kör ösa på med ach et är nog mycket
tack vare tyska japanska och amerikanska
musikälskare som rags kulturliv blomst
rar en vad spelar det för roll nacket
om att globaliseringen utarmar den lokala
kulturen till förmån för ollywoodkultur
stämmer helt enkelt inte nabbmatsut
vecklingen är ett exempel cenboomen i
jeckien ett annat ❖

Ansvarig utgivare/ Wydawca odpowiedzialny:
Zbigniew Bidakowski
Redaktör/Redaktor:
Zbigniew Bidakowski
Översättning/Tłumaczenia: Stefan
Ingvarsson, Lisa Mendoza Åsberg
Grafisk form/Opracowanie graficzne:
Anna Bidakowska
Foto: Anna Bidakowska, Johnen Galerie,
Joanna Ocias, Polska Institutet, Ignacy
Skwarcan
Adress/Adres:”Suecia Polonia”,
Himlabacken ,   Solna
Tel/fax:+-()-  ,
+-()  
e-mail: [email protected]
Alla inbetalningar till Plusgiro/
Wszystkie wpłaty na Plusgiro:
194 626-8
Föreningen Forum Suecia-Polonia
Redaktionen tar inget ansvar för innehåll
i annonser, återsänder inte obeställd
materiall och har inga möjligheter att svara
på alla insända brev. Vi förbehåller oss
rätter att förkorta och redigera texter samt
ändra rubriker/ Redakcja nie odpowiada
za treść ogłoszeń, nie zwraca materiałów
nie zamówionych i nie ma możliwości
odpowiadania na wszystkie nadsyłane listy.
Zastrzegamy sobie prawo skracania i adiustacji
tekstów oraz zmiany ich tytułów.
 -
◆
/ :
/:
 , , 
   
/ , 
   

/:
  ,  
, 
    , 
 /  ,
  
 ,   
 ,   .
    
/,  
   
 , 
  ,
   /
 „”  
 ,   ,
/ , 
 . ,    
 /  
   

Podobne dokumenty

Världen som Miłosz levde i Świat, w którym żył

Världen som Miłosz levde i Świat, w którym żył Vardag & kulturevenemang bl a om Förintelsens tredje fas, Ludomir Garczyński-Gąssowski om Andrzej Nils Uggla Życie codzienne i artystyczne m. in o Trzecia faza holocaustu, Ludomir Garczyński-Gąssow...

Bardziej szczegółowo

Tadeusz Kantor - Suecia Polonia

Tadeusz Kantor - Suecia Polonia tym bardzo obszernie w swoim czasie. Tej jesieni, 19 września, w teatrze miejskim w Helsingborgu odbędzie się kolejna premiera, w reżyserii Serbki Anji Sušy. Sztuka nie dotyczy właściwie tylko epid...

Bardziej szczegółowo