Nr 1 (19) 2007 i PDF

Transkrypt

Nr 1 (19) 2007 i PDF
Naród kobiecy
En kvinnlig nation
Czy literatura, sztuka ma płeć ie – odpowiedział nam zdecy
dowanie onas ardell w numerze / est tylko dobra albo zła
o jest bardzo pociągająca postawa arodowości też nie powinna
mieć la mnie dwa tylko narody na świecie – mawiał polski 
wieczny konserwatysta enryk zewuski – mądrzy i głupi
udzie jednak ciągle potrzebują porządku i organizowania
które utożsamiają najczęściej z podziałami a z nich najważniejszy
– to podział na płci le – w zwecji już dawno w olsce dopiero
niedawno – zza zasłony tabu wychynęła orientacja seksualna ry
tycy wyróżniają teraz nie tylko literaturę kobiecą ale też lesbijską
i homoseksualną męska która pojawiła się już wcześniej
czywiście chodzi tu o pogrupowanie książek pod względem
tematyki odróżniamy przecież romanse powieści obyczajowe przy
godowe albo historyczne le tu zaraz pojawiają się wątpliwości
szystkie te odmiany powieści mogą przecież mówić czy być opo
wiadane przez np lesbijki z ich perspektywy przez pryzmat ich
doświadczeń społecznych zy więc przy każdym dziele mamy
dodawać przymiotnik np powieść współczesna lesbijska albo kry
minał homoseksualny nna ałgorzata ackalén odpowiada
wstępnie na to pytanie omawiając burzliwy rozwój literatury les
bijskiej w olsce w ostatnich latach owiedzmy że w ten subtelny
sposób dajemy do zrozumienia iż nie zapomnieliśmy w tym roku
o niu obiet
a początku roku odszedł leksander rłowski – filozof ędziemy
o nim pamiętać apisał się– jak okrates – mniej na papierze a bar
dziej w pamięci ludzi którzy mieli szczęście go poznać rzede
wszystkim – w pamięci swoich uczniów ednym z nich jest
ans uin rzeczytajcie jego mowę pogrzebową uecia olonia
planowała od ponad roku wywiad z leksandrem rłowskim
usimy zostać z tym niewypełnionym zobowiązaniem wobec niego
i wobec naszych czytelników mutno
ok  ogłoszono rokiem gen ładyslawa ndersa o
postać olakom nie tylko dobrze znana ale wręcz symboliczna
la zwedów nawet obeznanych z historią  wojny światowej
nieznana kompletnie le znaczenie generała wykracza daleko
poza sprawy polskie znowu jak u ellmana te polskie afery
arto przeczytać pierwszy szkic – pióra afała abielskiego z ni
wersytetu arszawskiego – z cyklu o ndersie który będziemy
kontynuować do końca roku ✹
Har litteratur och konst något kön ej svarade onas ardell
bestämt i nummer / en är antingen bra eller dålig et är
en mycket tilltalande inställning itteratur borde inte heller ha
någon nationalitet ör mig finns bara två nationaliteter i världen
– sade enryk zewuski polsk högerman på talet – kloka
och dumma
en folk är i ständigt behov av ordning och reda vilket de oftast
likställer med indelningar och viktigast av dem alla är könsindel
ningen en sedan länge i verige och först nyligen i olen tittar
sexuell läggning fram bakom tabuts förhängen ritikerna särskil
jer numera inte bara kvinnolitteratur utan även lesbisk och manligt
homosexuell litteratur som visade sig redan tidigare
aturligtvis handlar det om en tematisk gruppering av böcker vi
särskiljer ju kärlekshistorier äventyrs och sederomaner och även
tyrsromaner en genast infinner sig tvivel lla dessa olika slags
böcker kan ju vara skrivna av lesbiska kvinnor ur deras perspektiv
utifrån deras erfaranheter av samhället ka vi alltså bli tvungna att
lägga till ett adjektiv vid varje verk t ex lesbisk roman eller homo
sexuell deckare nna ałgorzata ackalén svarar inledningsvis på
den frågan när hon behandlar den lesbiska litteraturens stormiga
utveckling i olen de senaste åren åt oss säga att vi på detta sub
tila sätt visar att vi i år inte har glömt lla kvinnors dag
 början på året avled filosofen leksander rłowski i kommer
att minnas honom iksom okrates satte han mindre på pränt än
han etsade sig fast i minnet på de människor som hade turen att
lära känna honom ramför allt i minnet på sina studenter n av
dem är ans uin äs hans begravningstal uecia olonia har
i mer än ett år planerat en intervju med leksander rłowski
enna vår förpliktelse gentemot honom och våra läsare förblir
ouppfylld edsamt
r  har utropats till general ładysław nders år i olen
ör polacker är han inte bara välkänd utan rent av symbolisk ör
svenskar är han helt okänd även för dem som är förtrogna med
andra världskrigets historia en generalens betydelse går långt
utöver polska angelägenheter återigen som hos ellman dessa
olens affärer issa inte den första essän om nders av afał
abielski från arszawa universitet ur den serie som fortsätter
året ut ✹
Gen. Anders umarł w maju  roku. Niemal dokładnie
w dwadzieścia sześć lat po bitwie pod Monte Cassino,
legendarnej i znaczącej – w kraju i na emigracji – więcej niż
w maju  roku. Został pochowany wśród swoich żołnierzy,
na cmentarzu cassińskim, u stóp klasztornej góry. (czytaj str. .)
Gen. Anders dog i maj . Nästan exakt fyrtio tjugosex år
efter slaget i Monte Cassino, som blev så legendariskt och
betydelsefullt, både i Polen och i exil, mer än det var i maj .
Han begravdes bland sina soldater, på krigskyrkogården vid
Monte Cassino, vid foten av berget där klostret ligger. Se sid.
zwoje-scroll.com
Suecia Polonia 
Innehåll / Spis treści


Min värld är en kvinna
Mój świat jest kobietą
| Małgorzata Anna Packalén,
| Małgorzata Anna Packalén
Trafficking– vår tids slaveri | David Lagerlöf
Niewolnictwo naszych czasów | David Lagerlöf

Befriare på vit springare Legenden om general Anders | Rafał Habielski
Wyzwoliciel na białym koniu Legenda Generała Andersa | Rafał Habielski

:e Dokumentärafestivalen Människan i Världen
V Festiwal Filmów Dokumentalnych „Człowiek w Świecie”


Alfred Wysocki sändebud i Stockholm – | Paweł Jaworski
Alfred Wysocki poseł w Sztokholmie w latach –| Paweł Jaworski
Du planterade något och det har vuxit om Aleksander Orłowski
Zasadziłeś coś i wyrosło o Aleksanderze Orłowskim | Hans Ruin
| Hans Ruin


Född ur örnens blåa ägg om Lech Rzewuski | Andrzej Ekwiński
z błękitnego orła zrodzon jaja o Lechu Rzewuskim | Andrzej Ekwiński

En lista om Polen | Nana Håkansson
Polska lista | Nana Håkansson
Vardag & kulturevenemang
Życie codzienne i artystyczne
Omslagsfoto/ Okładka: Ignacy Skwarcan
Prenumeration / Prenumerata
Vill du prenumerera på de följande  numren av Suecia Polonia så sätt in  SEK på
plusgiro -. Glöm inte ange namn och adress på inbetalnigskortet
Jeśli chcesz zaprenumerować kolejne  numery Suecii Polonii wpłać  SEK na plusgiro
-. Nie zapomnij podać imienia, nazwiska i adresu.
Małgorzata Anna Packalén
Mój świat jest kobietą
Kilka uwag o nowym gatunku polskiej prozy współczesnej
Min värld är en kvinna
Några iakttagelser om en ny genre inom polsk modern prosa


d kilku lat ukazują się w olsce książki podej
mujące nowy wątek miłość lesbijską est ich
w chwili obecnej na tyle dużo że zyskały sobie
nawet własny przydomek gatunkowy wśród
krytyków literackich mianowicie literatura
lesbijska czy w skrócie lesliteratura ermin ten zaczy
na funkcjonować równolegle do przyjętego już wcześniej pojęcia
literatury gejowskiej podejmującej wątek miłości homoseksualnej
ożna założyć że jest to dopiero początek nowej fali literatury
zajmującej się tematem honoseksualizmu w ogóle a kwestią sto
sunków uczuciowych między kobietami w szczególności
olen kommer det sedan några år tillbaka ut böcker som
tar upp ett nytt ämne lesbisk kärlek essa böcker är nu
så många till antalet att de till och med har fått en egen
benämning bland litteraturkritiker nämligen lesbisk
litteratur förkortat leslitteratur enämningen fö
rekommer parallellt med det redan tidigare etablerade begreppet
gaylitteratur som behandlar homosexuell kärlek an kan utgå
ifrån att detta bara är början på en ny litteraturvåg som tar upp
homosexualitet i allmänhet och känslomässiga relationer mellan
kvinnor i synnerhet
 väst har homosexualitet inom litteraturen åtminstone i sådan
grad och lika öppet förekommit mycket längre som ämne ven
svensk litteratur har en betydande produktion inom detta fält
 literaturze krajów zachodnich motyw homoseksulności zaist
niał o wiele wcześniej ównież literatura szwedzka ma już na
tym
4
et är svårt att nämna alla verk med detta tema eftersom det
har kommit ut ett flertal under hela förra århundradet land de
mest uppmärksammade det senaste årtiondet är den kända svenska
författaren nger delfeldts bok uktig pojke som kom ut 
och fick ett entusiastiskt mottagande av kritikerna oken översat
tes och kom ut i olen med titeln im w lustrze im i spegeln
först tjugo år senare vilket är ganska kännetecknande i detta sam
manhang oken skildrar en pojkes problematiska tonår när han
upptäcker sin avvikande sexuella läggning änd och uppskattad i
verige och sedan några år i olen är också onas ardell enna
svenska författare och showman är författare till många romaner
ovanligt populära och uppskattade av kritiker e handlar ofta om
homosexualitet och ardell har till och med fått namnet veriges
riksbög
polu spory dorobek rudno wymienić wszystkie utwory z tego
zakresu tematycznego jako że wyszło ich w ciągu całego ubiegłego
wieku wiele  bardziej znanych w ostatnich dziesięcioleciach
warto przypomnieć entuzjastycznie w swoim czasie przez krytykę
przyjętą książkę znanej pisarki szwedzkiej nger delfeldt uktig
pojke z  roku przełożoną i wydaną w olsce co dość zna
mienne w tym kontekście dopiero dwadzieścia lat poźniej pod
tytułem im w lustrze opisującą problemy dorastającego chłop
ca odkrywającego swoją odmienną orientację seksualną nany
i ceniony w zwecji i nie tylko jest też onas ardell isarz
i showman jest autorem wielu niezwykle popularnych i cenionych
przez krytykę powieści raktują one często o homoseksualizmie
przez co ardell zyskał sobie nawet przezwisko nadwornego
homoseksualisty zwecji
På samma sätt har lesbisk kärlek figurerat inom den moderna
svenska romanen  detta sammanhang bör nnaarin ranbergs
bok från  är ingenting kan ses nämnas liksom nna
attsons lexandras rum  och va ejonsommars tt
älska henne  som kritikerna höjde till skyarna etta är bara
en bråkdel av den rika svenska produktionen av litteratur som tar
upp genderproblematiken på detta sätt
Podobnie motyw miłości lesbijskiej już od lat gości na
kartach współczesnej powieści szwedzkiej – żeby wymie
nić w tym kontekście książkę nnyarin ranberg z  r
pt är ingenting kan ses dzie nie można niczego dostrzec
nny attson lexandras rum okój lexandry  czy
powieść vy ejonsommar tt älska henne ochać ją 
którą krytyka szwedzka wyniosła na szczyt szwedzkich książek
o miłości lesbijskiej o tylko drobna część bogatego dorobku
szwedzkiej literatury podejmującej problematykę gender w taki
właśnie sposób
en första kvinnliga författaren i olen som inte dolde sin sexu
ella läggning var zabela ilipiak en de av hennes alster som
innehöll lesbiska inslag som tex ershing ur novellsamlingen
iebieska menażeria et blå menageriet  var ännu inte
något exempel på lesbisk litteratur utan mer på kvinnolitteratur
eller feministisk litteratur ypiskt nog har en pjäs av ilipiak
oje życie królicze itt kaninliv som helt ägnas detta ämne
vare sig publicerats eller satts upp någonstans nnorlunda för
håller det sig med den unga generationen av kvinnliga författare
sådana som agdalena koniewska wa chilling wa onnen
berg och rszula aczyńska ärskilt agdalena koniewskis
roman ój świat jest kobietą ziennik lesbijki in värld
är en kvinna esbisk dagbok från  väckte stark genklang i
litterära och kulturella kretsar omanen har som titeln antyder
formen av en dagbok även om författaren samtidigt låter förstå att
hon blandar sanning med fiktion et är en känslig kvinnas berät
telse en mor till en tonårig dotter som har ett misslyckat äktenskap
bakom sig och som inte utan möda har lyckats slita sig loss från
ehovas vittnen essutom är hon lesbisk vilket innebär ett rätt
stort existentiellt problem särskilt i en småstad
 olsce pierwszą pisarką nie kryjącą swojej orientacji seksu
alnej była zabela ilipiak twory jej podejmujące wątki lesbijskie
jak choćby ershing z tomu opowiadań iebieska menażeria
 nie stawały się jednak jeszcze przykładem literatury les
bijskiej a funkcjonowały raczej jako literatura kobieca lub femi
nistyczna ymptomatyczny jest też fakt że dramatu ilipiak
pt oje życie królicze całkowicie poświęconego tej tematyce
do dziś nie opublikowano ani nigdzie nie wystawiono naczej
jest w przypadku młodszego pokolenia pisarek takich jak min
agdalena koniewska wa chilling wa onnenberg czy
rszula aczyńska zczególnie powieść agdaleny koniewskiej
ój świat jest kobietą ziennik lesbijki z  roku odbiła
się szerokim echem w środowisku literackokulturalnym o
wieść jak wskazuje tytuł ma formę dziennika choć autorka
sugeruje jednocześnie że łączy w nim prawdę z fikcją est to
opowieść wrażliwej kobiety matki dorastającej córki która
ma za sobą nieudane małżeństwo i która wyrwała się nie bez trudu
ze środowiska wiadków ehowy onadto jest lesbijką co niesie
ze sobą niemały problem egzystencjalny szczególnie w małym
miasteczku
rots många kontroversiella åsikter var kritikerna eniga om att
boken avslöjade en viss aspekt av samhällslivet som hittills varit
dold och i bästa fall hållits i bakgrunden okens titel blev på sätt
och vis en metafor för lesbiska kvinnors värld i hela dess annorlun
da rika och fascinerande dimension ch hur togs boken emot av
allmänheten om man kan förmoda – det varierade et saknades
inte protester förvåning eller andra extremt negativa åsikter ndå
sålde boken i en upplaga på två tusen exemplar och inledde på sätt
och vis en ny trend inom polsk litteratur
imo wielu kontrowersyjnych opinii krytycy byli zgodni co
do tego że książka ta odsłania i przybliża pewien aspekt życia
społecznego pozostający do tej pory w ukryciu a w najlepszym
wypadku w cieniu ytuł książki stał sie w ten sposób poniekąd
metaforycznym zwrotem obrazującym świat lesbijek w całym
swoim odmiennym bogatym i fascynującym wymiarze  jak
przyjęła książkę opinia publiczna ak można się domyślać –
różnie ie brakowało głosów protestu zdziwienia czy też innych
skrajnie negatywnych uwag na ten temat imo to książka rozeszła
się w nakładzie dwóch tysięcy egzemplarzy dając niejako początek
nowemu trendowi w literaturze polskiej
tt liknande mottagande fick den unga författaren wa chil
lings böcker som tar upp samma ämne  synnerhet har hennes
tredje bok med titeln łupiec åren från  väckt stor gen
klang oken handlar om en ung ambitiös lärare dotter till
5
odobnie przyjęte zostały książki młodej pisarki wy chilling
podejmującej tę problematykę uży oddźwięk wzbudziła zwła
szcza trzecia jej powieść pt łupiec  opisująca młodą
ambitną nauczycielkę córkę pastora protestanckiego która zako
chuje się z wzajemnością w obdarzonej dużą charyzmą uczennicy
liceum łupiec jak podkreśla autorka to w talii kart arota czło
wiek który znalazł się nad przepaścią i jedyną rzeczą która go
może ocalić jest bezgraniczna wiara w to że potrafi chodzić po
powietrzu łowa te symbolizują trafnie sytuację w której znalazły
się bohaterki powieści uwikłane w pełną sprzeczności miłość
przeciwko której są przyjęte normy obyczajowe wątpliwości mo
ralne i ludzka zaściankowość
en protestantisk präst som ömsesidigt förälskar sig i en mycket
karismatisk kvinnlig gymnasieelev åren som författaren fram
håller är bland tarotkorten en människa som befinner sig framför
en avgrund och den enda som kan rädda henne är en gränslös tro
på att hon kan gå i luften rden beskriver träffande den situation
som romanens huvudpersoner befinner sig i invecklade i en kärlek
full av motsättningar och som angrips av såväl diverse allmänt
vedertagna normer och moraliska tvivel som mänsklig trångsynt
het när det gäller tolerans och tänkande
Det här är bara två exempel ur en hel rad av böcker inom områ
det tt det råder ett stort behov av att skriva om detta ämne vittnar
inte bara litterära verk åt mig här fästa er uppmärksamhet på en
bok som kom ut i ol esbijki w życiu społecznopolitycznym
esbiska kvinnor i det samhälleliga och politiska livet under
redaktion av arzena hińcz et är den första boken i sitt slag
som tar upp lesbiska kvinnors svårighet att existera i det offentliga
rummet oken är baserad på material som samlats in under två
år – alltsedan en konferens med samma namn hölls i augusti 
och vidare under en serie tematiska work shops organiserade av
portalen esbijkaorg an har även använt sig av intervjuer som
organisationen esbijkaorg samlat ihop under denna tidsperiod
To tylko dwa przykłady z całego szeregu utworów literackich z
tej dziedziny  tym że istnieje duża potrzeba pisania na ten temat
świadczą nie tylko utwory literackie sensu strie  ubiegłym
roku wyszła książka pt esbijki w życiu społecznopolitycznym
pod redakcją arzeny hińcz est to pierwsza tego typu pozycja
poruszająca problematykę istnienia w przestrzeni publicznej
kobietlesbijek siążka ta powstała na bazie materiałów zebranych
na przestrzeni dwóch lat – od konferencji pod tym samym tytułem
z sierpnia  roku poprzez cykl organizowanych przez wortal
esbijkaorg warsztatów tematycznych  pracy tej wykorzystano
także wywiady jakie organizacja esbijkaorg zebrała w tym
okresie
okens första del innehåller kända och mindre kända lesbiska
kvinnors biografier kvinnor vilkas liv och verk vida överskred
hemmets sfär och som spelat en avgörande roll i formandet av
den verklighet som omgav dem är finns många namn från den
svenska drottning ristina till andra kända kvinnor inklusive
den polska positivismens frontfigur författaren aria onop
nicka samt den lite yngre välkända konstnären och suffragetten
aria ulebianka  den andra och tredje delen presenteras bla
fragment av intervjuer med kvinnor som är verksamma inom den
samhälleliga och politiska sfären oken avslutas med en handbok
av arbara atarzyna adecka ięcej kobiet w życiu społeczno
politycznym ler kvinnor i det samhälleliga och politiska livet
som samtidigt är en uppmuntran till samhället att engagera sig i
kvinnosaken däribland förstås även lesbiska kvinnors sak eras
situation är oupplösligt förenad med alla slags aspekter av jäm
ställdhet valfrihet och tolerans an får hoppas att den kan bidra
till att ändra inställningen hos större delen av samhället till kvin
zęść pierwsza książki zawiera wybrane biografie znanych i mniej
znanych lesbijek których życie i działalność daleko wykraczały
poza sferę domowego zacisza i które odegrał y znaczącą rolę
w kształtowaniu otaczającej je rzeczywistości est tu wiele nazwisk
od szwedzkiej królowej rystyny począwszy na innych sławnych
kobietach skończywszy łącznie z czołową polską pisarką okresu
pozytywizmu arią onopnicką oraz trochę od niej pokoleniowo
młodszą znaną malarką i sufrażystką arią ulębianką  części
drugiej i trzeciej zaprezentowano min fragmenty wywiadów z
kobietami których działalność dotyczy sfery społecznej i poli
tycznej siążkę kończy poradnik arbary atarzyny adeckiej
ięcej kobiet w życiu społecznopolitycznym będący również
zachętą do zaangażowania się społeczności w działania na rzecz
kobiet w tym też oczywiście kobietlesbijek których
Foto: Stefan Markiewicz
6
Foto: Stefan Markiewicz
nor med en annan sexuell läggning och även minska antalet
falska och kränkande stereotyper
sprawy nierozerwalnie złączone są z wszelkimi aspektami
równouprawnienia wolności wyboru i tolerancji omoże to jak
można mieć nadzieję zmienić nastawienie ogółu społeczeństwa do
kobiet o odmiennej orientacji seksualnej jak też zwalczać fałszywe
i krzywdzące stereotypy na ich temat
Litteratur med detta tema har alltså en stor uppgift men trots
budbärarna för denna nya trend är det fortfarande vilket sociolo
gen och den kända journalisten inga unin så riktigt påpekat i
ett reportage i dagstidningen azeta yborcza så att den homo
sexuella litteraturens huvudpersoner gömmer sig på toaletten men
det är en allt större bättre utrustad och mer liberal toalett är
kan man träffa väninnor och vänner med olika sexuell läggning
oa sig e förbipasserande tittar in genom fönstret fortfarande
förvånade men de kastar allt mer sällan några stenar
Wielka tu zatem rola literatury o tej tematyce choć mimo
zwiastunów nowego trendu nadal jak słusznie stwierdza socjo
lożka i znana dziennikarka inga unin w jednym z reportaży
w azecie yborczej bohaterowie literatury gejowskolesbijskiej
wciąż chowają się w szalecie tylko że jest to szalet coraz większy
lepiej wyposażony i bardziej liberalny ożna w nim spotkać kole
żanki i kolegów o rozmaitej orientacji seksualnej abawić się rze
chodnie zaglądają przez okna wciąż zdziwieni ale coraz rzadziej
rzucają kamieniami
ven litteraturvetaren nga wasiów har kommenterat fenome
net lesbisk prosa men i princip har den ännu inte ägnats några
omfattande studier en aktuella situationen och det politiska
klimatet i olen skapar ett behov av konkreta insatser för att öka
kvinnors deltagande i det offentliga livet – oberoende av sexuella
preferenser och läggning e litterära verk som tar upp lesbiska
frågor och som tillkommit den senaste tiden är en tydlig signal
om de världsåskådningsmässiga förändringar som förr eller senare
måste inträffa i stor skala i det polska samhället ❖
jawisko prozy lesbijskiej komentowała również w swych
książkach literaturoznawczyni nga wasiów ale w zasadzie nie
doczekało się ono jeszcze żadnego obszerniejszego omówienia
becna sytuacja społeczna i klimat polityczny w olsce dowodzi
że konkretne działania które przyczynią się do zwiększenia udzia
łu kobiet w sferze publicznej – niezależnie od preferencji i orientacji
seksualnej – są pilne owstałe w ostatnim okresie utwory literackie
o tematyce lesbijskiej są znamiennym zwiastunem przemian
światopoglądowych jakie prędzej czy poźniej muszą zajść na więk
szą skalę w społeczeństwie polskim  ❖
ałgorzata nna ackalén
ałgorzata nna ackalén
Małgorzata Anna Packalén, profesorka w Instytucie neofilologii w Uniwesytecie Uppsalskim
Malgorzata Anna Packalén, professor på Institutionen för
moderna språk vid Uppsala universitetet.v
7
David Lagerlöf
Niewolnictwo
naszych czasów
Trafficking
– vår tids slaveri
Nikt nie miał pojęcia że mały żółty ceglany domek w małym
miasteczku w kanii kryje mroczną tajemnicę om położony był
obok sklepu budynku z mieszkaniami do wynajęcia i najbliżsi
sąsiedzi mieszkali w odległości paru metrów  sąsiedztwie była też
kwiaciarnia az nadeszła skarga do zarządcy na hałasy dochodzące
z domu ale wystarczyło zwrócenie uwagi oza tym dom niczym
się nie wyróżniał może poza kilkoma popękanymi szybami
Ingen anade att det lilla gula tegelhuset i den skånska småstaden
rymde en mörk hemlighet uset låg vägg i vägg med en butik en
hyreslägenhet och de närmsta grannarna bodde bara några meter
bort  grannskapet låg även en blomsterhandel id något tillfälle
kom klagomål till hyresvärden om för hög volym som strömmade
ut ur tegelhuset men det räckte med en tillsägelse  övrigt var det
inget särskilt med huset förutom några söndriga fönsterrutor
opiera po akcji policji sąsiedzi i otoczenie zszokowani dowie
dzieli się że domek mieścił burdel olicja zrobiła jednocześnie
nalot na inne mieszkanie w innym mieście naleziono cztery dziew
czyny w wieku od  do  lat trzy z umunii jedną ze łowacji
iedmiu mężczyzn zatrzymano
et var först när polisen slog till som grannar och omgivning
chockat konstaterade att huset rymde en bordell amtidigt slog
polisen till mot ytterligare en adress i en annan stad yra ungdo
mar mellan  och  påträffades tre av dem från umänien och
en ärde från lovakien ju män greps
umunia i łowacja to tylko dwa z wielu krajów z których pocho
dzą ofiary handlu żywym towarem olska wskazywana jest
w ostatnim raporcie policyjnym z  roku jako jeden z bardziej
popularnych krajów wśród rekrutujących swe ofiary organizatorów
traffickingu ównież stręczyciele i handlarze ludźmi pochodzą
między innymi z olski niektórzy osiedleni w zwecji inni przyby
wający do zwecji na gościnne występy
umänien och lovakien är bara två länder där offer rekryteras
in i sexhandel  polisens senaste lägesrapport från  pekas
olen ut som ett av de vanligare rekryteringsländerna etsamma
gäller hallickar och människohandlare som bland annat kommit
från olen en del bosatta i verige medan andra enbart kommit
hit för att bedriva trafficking
tt barn och ungdomar under  år blir utsatta för människo
handel i sexuella syften är något media kontinuerligt rapporterar
om et är en modern form av slavhandel som bedrivs mitt bland
oss även i ett litet bostadsområde i den skånska myllan rågan är
förstås varför ingen märkte något an verksamheten ha gått förbi
samtliga boende utan minsta misstanke
et finns sannolikt ett ganska enkelt svar på frågan ånga
svenskar har en felaktig bild av trafficking där de ofta unga offren
edia stale informują o tym że również dzieci i młodzież poni
żej  lat padają ofiarami handlu ludźmi w celach seksualnych
o nowoczesna forma handlu niewolnikami który prowadzony
jest między nami nawet w małym osiedlu na kańskiej prowincji
ytanie jakie się narzuca to dlaczego nikt niczego nie zauważył
ak można było prowadzić taką działalność by nikt z mieszkańców
nie nabrał najmniejszych podejrzeń
8
Foto: Anna Skwarcan Bidakowska
inte stämmer in på den stereotypa bild som finns av ett offer för
sexhandeln lickorna kan möta både torskar och omgivning med
ett leende på läpparna eftersom de inte vågar annat
dpowiedź jest prawdopodobnie bardzo prosta ielu zwedów
ma błędny obraz traffickingu którego ofiary często młode nie
pasują do stereotypowego wyobrażenia ofiar przymusowej pros
tytucji ziewczyny mogą przyjmować klientów z uśmiechem na
ustach ponieważ nie mają odwagi zachowywać się inaczej
land dem som tas till verige har en del blivit lurade eller kid
nappade ndra har fått en förskönad bild av vad som väntar dem
i verige tillsammans med löften om bättre levnadsförhållanden
et finns flera faktorer som lättare gör barn och ungdomar till of
fer som fattigdom social utsatthet begränsade valmöjligheter och
låg utbildningsnivå u yngre ett offer är ju lättare att manipulera
anske drömmer offret om ett bättre liv som han eller hon sett på
 rbjudandet kan då verka oemotståndligt
e które trafiają do zwecji są najcześciej oszukane lub por
wane nne mają nierealny obraz tego co je czeka w zwecji i zwo
dzone są obietnicami lepszego życia iele czynników ułatwia
handlarzom pozyskiwanie nowych ofiar wśród dzieci i młodzieży
bieda społeczne odrzucenie ograniczone możliwości wyboru
niskie wykształcenie m ofiara młodsza tym łatwiejsza do ma
nipulowania oże marzy o lepszym życiu jakie widziała w tele
wizji ferta którą otrzymuje jest trudna do odrzucenia
ven i de fall då offren förstått vad som väntat dem kan man
undra om det handlar om fri vilja en fråga som fortfarande sys
selsätter domstolar i samband med traffickingmål ad är fri vilja
för en person som saknar försörjning essa saker vet hallickar när
de söker nya offer et handlar i regel om rätt person i rätt situation
och sedan ett erbjudande om jobb
awet w tych wypadkach kiedy ofiary zorientowały się co je
czeka można zastanawiać się czy mamy do czynienia z wolną
wolą o pytanie rozstrzygają sądy w związku z oskarżeniami
o handel żywym towarem aką wolną wolę może mieć osoba
która nie ma źródła utrzymania iedzą o tym sutenerzy szukający
nowych ofiar hodzi na ogół o znalezienie właściwej osoby we
właściwej czyli niedobrej sytuacji i przedstawienie takiej osobie
oferty atrakcyjnej pracy
Problemet är köparna
ägen till verige går ofta via en kedja av människohandlare som
slutligen säljer personen till en lokal hallick allicken vill i sin
tur få största möjliga avkastning på sin vara på så kort tid som
möjligt lickorna säljs därför så många gånger som möjligt gärna
fem tio femton gånger per dygn
Problemem są klienci
roga do zwecji prowadzi często przez cały łańcuch han
dlarzy ludźmi którzy w końcu sprzedają ofiarę lokalnemu
sutenerowi en z kolei chce osiągnąć największy możliwy zysk ze
swojego towaru w najkrótszym możliwym czasie ziewczyny
ör att verkligen maximera vinsten har en del offer tvingats bära
narkotika på vägen till verige ndra har gjorts narkotikabero
9
Foto: Anna Skwarcan Bidakowska
sprzedawane są zatem ile razy się da pięć dziesięć piętnaście razy
na dobę
eby zmaksymalizować zysk niektóre ofiary zmuszane są do
przewożenia narkotyków w drodze do zwecji nne uzależniane są
od narkotyków żeby sutenerzy i klienci łatwiej mogli nimi sterować
letnia olka opowiadała jak była częstowana narkotykami
fiary pochodzą często ze stref biedy która jest ważną przy
czyną że trafficking w ogóle istnieje  handlu ludźmi jest
jednakże wiele innych aspektów utenerzy i szmuglerzy ludzi
mogą zarabiać pieniądze na swoim precederze ieniądze z kolei
pochodzą od nabywców i bez nich nie byłoby handlu ziałalność
opiera się na prostej logice im więcej nabywców – tym więcej ofiar
pozyskujemy
 powszechnym wyobrażeniu klienci kupujący usługi seksualne
to wyrzutki społeczne ic bardziej mylnego ą oni raczej mode
lową reprezentacją społeczeństwa od biznesmenów w średnim
wieku do młodych bezrobotnych a co dzień są to normalni
członkowie społeczeństwa często mający rodzinę i dzieci ek
sualne wykorzystywanie przez nich osób niepełnoletnich dzieje
się bezwiednie chyba że ofiara wygląda bardzo młodo bserwuje
się jednak zwiększający się popyt na coraz młodsze osoby tzw
jagnięcinę przyja temu przekonanie że współżycie z młodszymi
ofiarami oznacza mniejsze ryzyko zarażenia się em lub innymi
chorobami
ielu klientów woli seks z z ofiarami traffickingu niż ze zwyk
łymi szwedzkimi prostytutkami iedzą oni że ofiara znajduje
się w danej miejscowości tylko kilka tygodni lub miesięcy óźniej
przewożona jest do innego miasta lub sprzedawana kolejnemu
sutenerowi zięki temu klienci nie ryzykują spotkania z nią na
mieście w mniej sprzyjających okolicznościach uża rotacja dziew
ende för att lättare kunna hanteras av hallickar och sexköpare
ill exempel har ett årigt polskt offer berättat hur hon bjöds på
narkotika för att lättare kunna säljas
ffren kommer ofta från fattiga förhållanden vilket är en viktig
orsak till att trafficking existerar et finns dock fler viktiga aspek
ter som är avgörande vid handel med människor uvudorsaken
varför handeln fortsätter är att hallickar och människohandlare
kan tjäna pengar på verksamheten engarna kommer i sin tur från
köparna och utan dem skulle handeln inte finnas erksamheten
följer en enkel logik ju fler köpare  desto fler offer rekryteras
n vanlig föreställning är att köparna är socialt missanpassade
enstöringar något som inte stämmer narare utgör de ett tvär
snitt av samhället från affärsmannen i medelåldern till den unge
arbetssökanden ill vardags kan de ha ett fullt fungerande socialt
liv med barn och familj fta sker sannolikt köp av barn under 
år utan tanke på offrets ålder förutsatt att offret inte ser på tok för
ungt ut endenserna är samtidigt att köparna efterfrågar allt yngre
offer så kallat lammkött et finns dessutom föreställningar om
att yngre offer innebär mindre risk för att smittas av  eller andra
könssjukdomar
ånga köpare föredrar att köpa sex av traffickingoffer framför
svenska prostituerade e vet med sig att offren i regel befinner sig
på samma ort under några veckor eller månader edan tas de till
en annan stad eller säljs vidare till en annan hallick en korta vis
telsen gör att köparna inte riskerar att stöta på dem på stan eller vid
andra mindre gynnsamma tillfällen otationen på offer är även
en strategi för hallickar att försvåra polisens spaning men även att
tillfredsställa köparnas ständiga krav på nya flickor
onstigt nog verkar köparna sällan vara medvetna om sin roll
i traffickingkedjan n del köpare tror att offren säljer sex frivil
ligt
10
och är här för att tjäna pengar en enskilda köparen skulle där
med bidra till deras försörjning å verkar fundera över möjligheten
att offret är försatt i en situation de inte kan ta sig ur n slogan
i aparanda uttryckte det krasst på följande sätt angående ryska
traffickingoffer i är kåta de är fattiga
tt sexköp innebär vitt skilda saker ör köparen innebär sexkö
pet en kort stunds tillfredsställelse och en extra krydda i varda
gen  övrigt fortgår livet som vanligt ffret utsätts för ständiga
kränkningar som sätter spår för resten av livet
ontakter mellan köpare och hallickar sker huvudsakligen
via nternet där vem som helst kan koppla upp sig och beställa
sex online idor på nätet presenterar villiga offer och bifogar
anonyma kontaktuppgifter jälva köpet sker sedan på hotell eller
i lägenhet
Kinesiska flyktingbarn
fterfrågan på sex med barn och ungdomar skapar i praktiken
globala traffickingströmmar där offer ibland transporteras långa
sträckor för att säljas  ydostasien är illegal människohandel ett
växande problem där ambodja är bland de största destinationerna
gällande barnsexhandel exhandeln med barn kan pågå eftersom
lagarna inte efterlevs och polisen går att muta isstankar finns
att högt uppsatta personer inom polis och militärväsendet är med
och organiserar handeln
ndra traffickingströmmar går från ina via yssland och
verige et handlar om en raffinerad form av trafficking där en
samkommande kinesiska flyktingbarn anländer hos igrations
verket i verige utan någon anhörig amtliga har varit utrustade
med kläder ryggsäck mobiltelefon och en summa pengar amt
liga saknar identitetshandlingar ort efter att ha tagits om hand
av igrationsverket avviker de
xakt var flyktingbarnen försvinner är höljt i dunkel en i april
 grep holländsk polis  personer på flygplatsen i msterdam
misstänkta för människosmuggling av kinesiska barn isstankar
finns att barn bland annat har sålts till bordeller  samband med
tillslaget återfanns sex av de barn som tidigare försvunnit från
verige
cząt jest również świadomą taktyką sutenerów bo utrudnia pracę
policji jak również spełnia wymagania klientów żądających wciąż
nowych dziewcząt
lienci są rzadko świadomi swojej roli w łańcuchu traffickingu
iektórzy sądzą że ofiary sprzedają się dobrowolnie i przyjeżdżają
tu by zarobić pieniądze lient sądzi nawet że kupując usługi sek
sualne daje im zarobek iewielu zastanawia się nad możliwością że
ofiary mogą znajdować się w sytuacji bez wyjścia  aparandzie
ukuł ktoś slogan dotyczący rosyjskich ofiar traffickingu y
jesteśmy napaleni one są biedne
upno usług seksualnych oznacza dla stron zupełnie odmienne
rzeczy la klienta chwilowe zaspokojenie i urozmaicenie codzien
ności oza tym życie płynie jak zawsze fiara wystawiona jest
na ciągłe naruszanie integralności które naznaczają ją na resztę
życia
o kontaktu pomiędzy klientem a sutenerem dochodzi naj
częściej przez internet który zapewnia anonimowość a stronach
prezentowane są chętne dziewczyny o samej transakcji docho
dzi w hotelu lub mieszkaniu
Dzieci-uchodźcy
opyt na seks z dziećmi tworzy globalne szlaki przerzutowe którymi
ofiary transportowane są na wielkie odległości  zji południowo
wschodniej handel żywym towarem jest rosnącym problemem
rostytucja z dziećmi rozwija się ponieważ nikt nie dba o prawo a policję
daje się skorumpować odejrzewa się że wysoko postawieni funkcjo
nariusze policji i wojska mogą być zamieszani w handel dziećmi
zlaki przerzutowe prowadzą z hin przez osję i zwecję
owa tu o bardzo wyrafinowanej formie traffickingu chodźcze
dzieci z hin przybywaje same do zwecji bez żadnego dorosłego
krewnego szystkie zaopatrzone są za to w ubrania plecak tele
fon komórkowy i pewną sumę pieniędzy adne z nich nie ma
dokumentów tożsamości rafiają pod opiekę rzędu igracji
rótko po tym znikają
Foto: Anna Skwarcan Bidakowska
 vissa fall finns kopplingar mellan trafficking och barnporno
grafi där barn förs från ett land till ett annat för att utnyttjas i
övergreppsbilder  oldavien  arresterade gränspolisen två
kvinnor tillsammans med en grupp – till –åriga flickor och
pojkar ålet med resan var filmstudios i kraina där barnen
skulle utnyttjas i barnpornografi
arnen kom från familjer på landsbygden med ekonomiska pro
blem öräldrarna hade gått med på att låta barnen åka på semes
ter med de två kvinnorna ågra av barnen kunde berätta att de
även tidigare hade åkt på liknande resor och fått en mindre summa
pengar iknande vittnesmål finns från ndien och itryssland
xemplen är en följd av att barnpornografi på senare år har
utvecklats till en kommersiell verksamhet som omsätter enorma
belopp et gäller nternetsidor som säljer tillgång till barnporno
11
ie wiadomo właściwie co się z nimi dzieje  kwietniu 
roku na lotnisku w msterdamie holenderska policja zatrzymała 
osób podejrzanych o szmuglowanie chińskich dzieci odejrzewa
się że większość tych dzieci zostało sprzedanych do burdeli zięki
temu zatrzymaniu odnaleziono sześcioro dzieci które wcześniej
zniknęły ze zwecji
darza się również trafficking w związku z dziecięcą pornografią
zieci przewozi się z karju do kraju by wykorzystywać je w filmach
i sesjach zdjęciowych   roku w ołdawii policja graniczna
zatrzymała dwie kobiety z grupą chłopców i dziewcząt w wieku  lat elem podróży było studio filmowe na krainie
zieci pochodziły z obarczonych ekonomicznymi problemami
rodzin na prowincji odzice wyrazili zgodę na wyjazd dzieci na
wakacje z dwiema nieznajomymi kobietami iektóre z dzieci opo
wiadały że już wcześniej odbyły podobne podróże i dostały za to
niewielką kwotę amy podobne świadewa z ndii i iałorusi
grafi ofta via kontokort esan till kraina är sannolikt endast
ett av många exempel där offer rekryteras och transporteras i syfte
att framställa barnpornografi
en kommersiella barnpornografin skapar ett ökat antal offer
där människohandlare ser chans att tjäna pengar på trafficking
erksamheten styrs även här av köparna ör att fortsätta kunna ta
betalt av konsumenter av barnpornografi måste ständigt nya bilder
produceras vilket i sin tur kräver nya övergrepp
rafficking är i första hand polisens uppgift en polis behöver
i sin tur tips från allmänheten för att snabbt kunna påbörja spa
ning n vaken allmänhet och människor som bryr sig försvårar
för köpare och människohandlare ❖
avid agerlöf
För mer information om trafficking, besök www.ecpat.se
ornografia dziecięca stała się w ostatnich latach wielkim prze
mysłem obracającym ogromnymi pieniędzmi iędzy innymi w nter
necie sprzedaje się pornografię dziecięcą często przy pomocy karty
płatniczej pisana wyżej podróż na krainę to tylko jeden z przy
kładów połączenia dwóch przestępczych biznesów dziecięcej porno
grafii z traffickingiem
Foto: Anna Skwarcan Bidakowska
ozwój pornografii dziecięcej zwiększa więc liczbę ofiar traffi
ckingu  w tym wypadku działalność sterowana jest przez klientów
eby utrzymać zainteresowanie konsumentów trzeba produkować
wciąż nowe zdjęcia i filmy co jest przyczyną połowów kolejnych
ofiar
alka z traffickingiem to oczywiście zadanie policji le policja
potrzebuje pomocy społeczeństwa udzie którzy widzą co się
wokół nich dzieje i których to obchodzi mogą wspomóc walkę
z brudnym biznesem ❖
Na stronie www.ecpat.se można znaleźć więcej informacji
o traffickingu.
David Lagerlöf, debattör, arbetar på ECPAC – Barnens rätt
mot kommersiell sexuell exploatering
David Lagerlöf, publicysta, pracuje w ECPAT (Stowarzyszenie
powołane do obrony dzieci przed wykorzystywaniem
seksualnym)
12
www.digitallibrary.smu.edu
Rafał Habielski
Wyzwoliciel na białym koniu
Legenda Generała Andersa
Befriare på vit springare
Legenden om general Anders
Generał Władysław Anders
Kiedy w  roku umierał w ondynie generał ładysław nders
wydawało się że odkłada się kolejna karta polskiej historii ożna
było odnieść wrażenie że definitywnie kończy się stulecie olaków
otwarte powstaniem styczniowym  które mimo wysiłków
i zwycięstw nie pozwoliło utrwalić niepodległości wywalczonej
pod koniec  wojny światowej tulecie to nie zamykało się jednak
ostatecznie z pewnością między innymi za sprawą postaci takiej
właśnie jak nders
När general Władysław nders avled i ondon  var det
som att den polska historien vände ytterligare ett blad an fick
intrycket att det århundrade som för polacker inletts med januari
upproret  definitivt var över – det århundrade som trots alla
ansträngningar och segrar inte ledde till att självständigheten man
tillkämpat sig i slutet av första världskriget bevarades en detta
århundrade var inte riktigt över bland annat på grund av en sådan
person som nders
eśli przyjrzeć się początkom biografii generała uderza to że do
 roku a więc do przewrotu majowego arszałka iłsudskiego
jego kariera nie układała się w sposób charakterystyczny dla elity
oficerskiej  zeczpospolitej  czasie  wojny światowej służył
w armii rosyjskiej a po jej zakończeniu skłaniał się raczej ku środo
wisku co najmniej neutralnemu jeśli nie niechętnemu iłsudskiemu
rzypomnijmy że walczył w owstaniu ielkopolskim 
dzięki któremu olska uzyskała tereny które przed wojną należały
do iemiec a w zwrotnym punkcie historii wudziestolecia właś
nie w maju  roku opowiedział się po stronie rządowej a więc
przeciw iłsudskiemu
m man tar sig en titt på början av generalens levnadsbana är
det slående att fram till  alltså fram till marskalk iłsudskis
majkupp artade sig inte hans karriär som det anstod officerseliten
i mellankrigsolen nder första världskriget hade han tjänat i
ryska armén och efter kriget sökte han sig snarare till kretsar som
var om inte motvilliga mot iłsudski så åtminstone neutrala åt
oss påminna om att han stred i upproret i västra olen  tack
vare vilket olen fick områden som före kriget hört till yskland
och vid mellankrigsperiodens vändpunkt i maj  tog han
ställning för regeringssidan alltså mot iłsudski
amiętając o sukcesie arszałka iłsudskiego ale i jego niechęci
do osji tak białej jak czerwonej a tym samym do służących kie
dyś w armii rosyjskiej oficerów mogło by się wydawać że ledwo
rozpoczęta kariera ndersa dobiegła końca tało się jednak inaczej
tyle za sprawą jego czysto wojskowych zdolności co elastyczności
iłsudskiego nders nie tylko został w armii ale jego służba
zaczęła układać się coraz korzystniej   roku został gene
rałem i choć wiek w którym ozdobił mundur generalskimi
szlifami miał wówczas  lata nie czynił go najmłodszym ofice
rem tej rangi nie ulegało wątpliwości że mieści się w grupie najzdol
niejszych ych którzy zawdzięczają sukces wyłącznie zdolnościom
i determinacji
Kiedy wybuchła II wojna światowa nders dowodził brygadą
kawalerii o ciężkich walkach kilkakrotnie ranny dostał się do
sowieckiej niewoli talin był wówczas jeszcze sojusznikiem itlera
iężkie śledztwo któremu został poddany i któremu nie uległ
mające skłonić go do wstąpienia do rmii zerwonej okazało się
drugim po wypadkach maja  r przełomowym momentem
w jego życiu yszedł z więzienia po podpisaniu układu między
polskim rządem w ondynie a remlem czyniącym olskę i osję
sojusznikami jego zaś głównodowodzącym powstającej w 
armii polskiej
ed marskalk iłsudskis framgång i minnet liksom hans mot
vilja mot yssland både den vita och den röda sidan och mot de
officerare som en gång tjänat i den ryska armén kunde det förefalla
som att nders nyss inledda karriär närmade sig sitt slut et var
dock inte fallet lika mycket tack vare nders rent militära förmåga
som iłsudskis flexibilitet an blev inte bara kvar i armén hans
tjänstgöring antog nya egenskaper r  blev han general och
trots att den ålder i vilken han kunde pryda sin uniform med en
generals epåletter han var då  år inte gjorde honom till den
yngsta officeren av sin rang rådde det inga tvivel om att han hörde
till de duktigaste – de som var framgångsrika enbart tack vare
talang och beslutsamhet
När andra världskriget bröt ut var nders befälhavare för en
kavallerienhet i östra olen fter tunga strider flerfaldigt sårad
hamnade han i sovjetisk fångenskap talin var då ännu allierad
med itler an underkastades tunga förhör som skulle förmå
honom att gå in i röda armén men han gav inte vika vilket visade
sig bli det andra efter händelserna i maj  avgörande momentet
i hans liv an släpptes ur fängelset efter undertecknandet av ett
avtal mellan den polska exilregeringen i ondon och reml vilket
gjorde olen och yssland till allierade och nders till huvudbefäl
havare över den polska armé som sattes upp i ovjetunionen
13
 lecie  roku nastąpił początek tego co później rozwinie
się w legendę ndersa worzy armię zbiera rozsianych po osji
zesłańców i więźniów ale szuka także swoich towarzyszy broni z
rześnia nie wiedząc jeszcze że od ponad roku leżą w ka
tyńskich dołach
ie sposób precyzyjnie określić kiedy podjął decyzję o wypro
wadzeniu armii z  na liskich schód nie wiadomo też czy od
początku uważał wyjście za ostateczne świadomie wprowadzając
talina w błąd przyrzeczeniem powrotu ość że w  roku
rmia olska w  zwana już wtedy armią ndersa po przejściu
przez ran i rak rozlokowuje się w alestynie i gipcie nders
zostaje dowódcą  orpusu który już niebawem wejdzie do akcji
we łoszech onstytuuje przy tym początek swojej legendy ako
tego który wyprowadził olaków z nieludzkiej ziemi ocalił ich od
zatracenia w rzeczywistości sowieckiej czyniąc pamięć o ich losie
swoim powołaniem i misją
Ale to dopiero początek  maju  roku orpus rozpo
czyna bitwę o onte assino ufortyfikowany przez iemców
kompleks który poprzednio wielokrotnie i bezskutecznie szturmo
wali rytyjczycy i merykanie iedy na ruinach klasztoru monte
cassińskiego zatknięty zostaje biało–czerwony sztandar legenda
ndersa nabiera nowego znaczenia eraz nie jest już tylko wybaw
cą jest także zwycięzcą owodzi w pierwszej wielkiej bitwie
 wojny światowej w której zwyciężają olacy pełnia się sen
o zwycięstwie śniony od września  r spełnia się marzenie
ndersa ale także czekających na bitwę jego żołnierzy
ą tacy nie nieżyczliwi generałowi – raczej sceptyczni – którzy
zwracają uwagę na gorycz i pozór tego sukcesu ówią że można
go mierzyć i cenić tylko setkami poległych że w zasadzie nic
on nie znaczy ani militarnie ani politycznie iemcy są już na
dobrą sprawę pokonane klęska itlera to kwestia czasu talin
zajął niemal połowę olski a zachodni mężowie stanu pogodzili
się z myślą że będą musieli przyznać mu prawo do władania rod
kową uropą w tym również olską onte assino jest więc
– powtarzają – krwią przelaną daremnie wycięstwem którego
blask sprowadza się do tego że maskuje klęskę jaką w tej wojnie
poniosła olska assino innymi słowy to kolejny krwawy epizod
polskiej historii który ceniony i na dobrą sprawę znany tylko
olakom nie przekłada się podobnie jak poprzednie na sukces
polityczny
ni wówczas ani po latach takim głosom większość nie dała
posłuchu nders skończy wojnę opromieniony chwałą rzeczy
wistego zwycięzcy tego którego historia wybrała na swego bohatera
laczego latego że uosabiał to wszystko czego olakom
brakowało od początku wojny spełnienia istoty polskiego losu
walki o niepodległość i konieczności ofiary która jeśli przyjąć że
wyrażała polską tożsamość nie mogła być daremna
Anders staje się kolejnym wcieleniem polskiej wersji historii
wycięża w przegranej wojnie i nie ulega za sprawą assino ale
i katyńskich grobów w chwili gdy olska ponownie traci wolność
zięki niemu powojenna emigracja kilkuset tysięcy olaków ich
zły przeważnie los deklasacja i poniewierka nabierają sensu
istoria musi zatoczyć koło albo mówiąc inaczej odnosząc się
do
Monte Cassino 
ommaren  inleddes det som senare skulle utvecklas till
legenden om nders an skapade en armé av polska gulag och
krigsfångar som fanns utspridda över ovjet men han sökte även
efter sina vapenbröder från september  utan att veta att de
sedan ett år låg i massgravar i atyń
et går inte att exakt fastställa när han beslutade att föra sin
armén från ovjetunionen till ellanöstern man vet heller inte
om han redan från början visste att avmarschen var slutgiltig och
om han medvetet förde talin bakom ljuset när han lovade att de
skulle återvända ad vi vet är att polska armén i ovjetunionen
redan då kallad nders armé efter att ha tagit sig igenom ran och
rak kom till alestina och gypten  nders blev befälhavare
för polska andra kåren som snart gick till aktion i talien an lade
därmed grunden till legenden om sig själv egenden om mannen
som förde ut polacker från det omänskliga landet räddade dem
från undergången i den sovjetiska verkligheten genom att göra
ihågkomsten om deras öde till sitt kall och sin mission
Men detta var bara början  maj  inledde andra kåren
slaget om onte assino en kloster som tyskarna hade befäst och
som tidigare utan framgång stormats flera gånger av britter och
amerikaner är den vitröda polska flaggan planterades bland
klosterruinerna i onte assino fick legenden om nders ny
innebörd u var han inte bara en räddare utan också en segrare
an förde befälet i det första stora slaget under andra världskriget
som polacker vann römmen om seger som funnits sedan septem
ber  gick i uppfyllelse inte bara nders dröm utan även hans
stridsberedda soldaters
et finns de som utan att vara fientligt inställda mot generalen
– de är snarare skeptiska – har fäst sig vid det bittra och skenbara
med denna framgång e säger att den bara kan mätas och bedö
mas i förhållande till de hundratals stupade och att den i princip
var betydelselös både militärt och politiskt yskarna var i själva
verket redan besegrade itlers nederlag var bara en tidsfråga
talin hade lagt beslag på nästan halva olen och statsmännen i
väst hade redan försonats med tanken att de skulle bli tvungna att
ge honom rätten att härska över entraleuropa inklusive olen
onte assino är alltså – upprepar de – blod som spillts i onödan
n seger vars glans består i att maskera det nederlag som olen led
i detta krig onte assino är med andra ord ytterligare en blodig
episod i den polska historien en episod som värdesätts av och
egentligen bara är känd bland polacker och som liksom tidigare
liknande episoder inte går att överföra till politisk framgång
arken då eller senare har det stora flertalet lyssnat till sådana
14
röster nders avslutade kriget i den ärans glans som omger
den verklige segraren den som historien valt till sin hjälte ar
för ärför att han personifierade allt det som polackerna saknat
sedan krigets början han fullföljde själva essensen i det polska
ödet han kämpade för självständighet och gjorde de nödvändiga
uppoffringar som om man antar att de gav uttryck för den polska
identiteten inte kunde vara förgäves
Anders blev ytterligare ett förkroppsligande av den polska
versionen av historien egrare i ett förlorat krig och han gav sig
inte i den stund då olen förlorade sin frihet på grund av onte
assino men också på grund av gravarna i atyń ack vare ho
nom fick hundratusentals polackers situation efter kriget deras
emigration motgångar deklassering och dåliga behandling en
mening istorien måste beskriva en cirkel eller för att anspela på
titeln på de memoarer som generalen gav ut  historien består
säkert av ett kapitel till et kapitlet kommer att handla om den
självständighet vars utgångspunkt var andra världskriget och dess
segerrika nederlag så som upproret  blev utgångspunkt för
människor av iłsudskis typ och deras efterföljande segrar
llt detta medför att nders trots att han i exil i ondon efter
kriget praktiskt taget inte uppnådde några framgångar alls ändå
sågs som en symbol för seger ans namn gav styrka åt människor
med olika politiska övertygelse bakgrund och värdesystem han
rättfärdigade deras öde och gjorde det möjligt att fortsätta tro
på meningen med politisk verksamhet i exil trots att man inte
ens med den bästa vilja i världen kunde se ett uns av framgång i
praktisk mening
et råder inga tvivel om att nders personifierade själva emigra
tionen genom att representera sitt lands angelägenheter utomlands
en politiska emigrationen från olen hade den moraliska rätten
på sin sida och var en legitim fortsättning på den ordning som
hade rått före kriget men den saknade politiska instrument för att
kunna kräva sin rätt en förkroppsligade ett värde som med tiden
fick en symbolisk dimension
Anders lyckades, i exil och utan politiska framgångar för o
lens räkning rädda något som inte är lätt att bevara i infernaliska
gräl bland exilpolacker an bevarade sin ställning som den som
står över alla tvister och orealistiska koncept den som inte söndrar
utan enar och ända till slutet uppfattades han som en källa till
outsinligt hopp
nders dog i maj  ästan exakt fyrtiofyra år efter majkup
pen som oväntat fick en sådan betydelse i hans liv och tjugosex
år efter slaget i onte assino som blev så legendariskt och bety
delsefullt både i olen och i exil mer än det var i maj  an
begravdes bland sina soldater på krigskyrkogården vid onte
assino vid foten av berget där klostret ligger
är general aruzelski besökte talien efter att krigstillståndet
införts i olen beslutade han sig för att besöka kyrkogården an
planerade sin promenad bland gravarna på ett sådant sätt att han
slapp gå fram till nders grav vilket inte var lätt måskurenhet
och skräck inför det förflutna äkerligen men även något mer
– ett ofrivilligt bekräftande av legenden ❖
tytułu wspomnień które generał opublikuje w  roku będzie
z pewnością miała jeszcze jeden rozdział ędzie nim niepodległość
której punktem wyjścia stanie się  wojna i jej zwycięskie porażki
tak jak przegrane powstanie  roku stało się punktem wyjścia
dla ludzi pokroju iłsudskiego i ich późniejszych zwycięstw
To wszystko sprawia że choć nders nie odnosi w polskim
powojennym ondynie praktycznie żadnych sukcesów postrze
gany jest jako zwycięski symbol ego nazwisko ludziom o różnych
przekonaniach politycznych biografiach i systemach wartości do
daje sił tłumaczy ich los pozwala zachować wiarę w sens tego co
robią poza krajem mimo że nawet przy natężeniu najlepszych
chęci trudno dostrzec w tych politycznej natury działaniach choć
by zadatki sukcesu w wymiarze praktycznym
ie ulega wątpliwości że nders staje się uosobieniem symboliki
emigracji sam będąc znakiem sprawy którą reprezentuje poza
krajem migracja polityczna ma za sobą prawo moralne jest
prawną kontynuacją porządku przedwojennego nie ma jednak
jakichkolwiek instrumentów politycznych przy pomocy których
dochodzić może swoich racji osabia wartości którym upływ
czasu nadaje wymiary symbolu właśnie
ie odnosząc zwycięstw w emigracyjnej polityce choć fetowany
np w tanach jednoczonych nders ocala to co zachować w wa
runkach wychodźczych potępieńczych swarów wcale nie jest
łatwo ozycję tego który jest ponad sporami i nierealnymi kon
cepcjami który nie dzieli a łączy i do końca postrzegany jest jako
źródło niewyczerpanej nadziei
marł w maju  roku iemal dokładnie w czterdzieści czte
ry lata po zamachu majowym który nieoczekiwanie odegrał w jego
życiu taką rolę i w dwadzieścia sześć lat po bitwie pod onte
assino legendarnej i znaczącej – w kraju i na emigracji – więcej
niż w maju  roku ostał pochowany wśród swoich żołnierzy
na cmentarzu cassińskim u stóp klasztornej góry
iedy w latach osiemdziesiątych po wprowadzeniu stanu
wojennego generał aruzelski składał wizytę we łoszech zdecy
dował się odwiedzić ten cmentarz woją przechadzkę wśród gro
bów zaplanował tak co nie było łatwe by nie podejść do grobu
ndersa ałość i towarzyszący jej strach przed przeszłością
 pewnością ale i coś więcej – mimowolne potwierdzenie legendy
❖
Rafał Habielski är historikern. Forskar på Institutionen för
litterär forskning av Kunskaps Akademin samt vid Warszawas
universitetet. Specialiserar sig på polsk politisk emigration
under nittonhundratalet
Rafał Habielski jest historykiem, pracuje w Instytucie Badań
Literackich PAN i Uniwersytecie Warszawskim, zajmuje się
dziejami polskiej emigracji politycznej w XX w.
otiser se nästa sidan
15
☛
5:e
☛ Legenden om general Anders. Fort.
Noter
1.anuariupproret  var ett partisankrig mot
yssland pproret pågick från januari  till
hösten  och utspelade sig i sk ongressolen
eller ungariket olen kungen var den ryske
tsaren i itauen samt i itryssland och kraina
som ingick i det ryska imperiet pproret slutade
med ett fruktansvärt nederlag efter vilket tom
namnet ungariket olen ändrades till andet vid
isła undratusentals människor deporterades till
ibirien e adelsmän som stödde upproret fick sina
egendomar konfiskerade av ryssarna och tvingades
flytta in till stora städer å så sätt uppstod ett nytt
samhällsskikt – intelligentian som än idag spelar
en stor roll i samhällslivet n av soldaterna under
upproret var enryk ukowski som efter nederlaget
flydde till verige där han grundade den auktions
firma som fortfarande existerar om en reaktion på
ysslands grymheter under upproret hotade den
svenske kungen arl  med att yssland skulle få
känna på den svenska svärdseggen
 arskalk iłsudskis majkupp var en statskupp
som genomfördes – maj  yftet var att få
ordning på ekonomin som var hotad av bla ett krig
om tullar som olen påtvingats av yskland som
heller inte ville erkänna olens västra gräns samt att
hejda den nationalistiska högern som motsatte sig
en delning av adelns egendomar mellan bönder och
sådde split mellan polacker och de nationella mino
riteterna judar ukrainare vitryssar och tyskar som
utgjorde mer än  av olens medborgare
3 pproret i ielkopolska torpolen  var ett
uppror som syftade till att regionen ielkopolska
skulle anslutas till det olen som pånyttföddes efter
 års ofrihet
. ellankrigsperioden perioden från slutet på för
sta världskriget fram till andra världskrigets utbrott
då olen var självständigt
. atyń ett av flera områden i yssland där
ovjetunionens makthavare  medan de fort
farande var itlers allierade beordrade att  
polska officerare krigsfångar skulle arkebuseras
etta som ett steg i ledet att utplåna den polska
intelligentian essa officerare hade i det civila före
kriget varit ingenjörer läkare lärare advokater etc
 eneral nders memoarer bär titeln tan sista
kapitlet
. eneral ojciech aruzelski var i kommunistiska
olen bla premiär och försvarsminister  kampen
mot olidaritet införde han krigstillstånd  decem
ber 
C
złowiek w świecie, V Międzynarodowy Festiwal filmów dokumentalnych o godności, tolerancji i Holocauście odbędzie się
w dniach - kwietnia  w
Sztokholmie.
 festiwalu weźmie udział  filmów z 
krajów w tym pięć polskich wybranych
z około  filmów z całego świata estiwal
otworzy film ortrecista o oświęcimskim
fotografie ilhelmie rasse zrealizowany
przez reneusza obrowolskiego
eo antor przewodniczący komitetu
organizacyjnego i dyrektor festiwalu
powiedział pokazujemy ortrecistę
który miał problemy z przebiciem się ie
został nawet zakwalifikowany do esti
walu ilmowego w rakowie w  r
otrzebna była interwencja aby tam go
pokazano i dostał rebrnego ajkonika
a potem na festiwalu ydowskie motywy
kierowanym przez irosława hojeckiego
otrzymał rand rix przyznane przez
międzynarodowe jury
edna z największych gazet w ztokholmie
ity tockholm o nakładzie około 
tysięcy egzemplarzy opublikuje wywiad
z panem ilhelmem rasse na pierwszej
stronie gazety w dniu otwarcia festiwalu
 międzynarodowym jury festiwalu
olskę reprezentuje dr adwiga łowa
olski nstytut ztuki ilmowej oddał do
dyspozycji jury nagrodę dla najlepszego
filmu który staje w obronie godności czło
wieka i tolerancji
hodzi o przekazanie ogromnego kapi
tału tragicznych doświadczeń jakie mają
16
ydzi europejscy i olacy – mówi eo antor
o oni dobrze znają komunizm i doskonale
wiedzą co to jest nazizm i faszyzm arę
lat temu pokazywaliśmy film yżeczka
życia szystkie szwedzkie gazety pisały
o tym filmie iedy zaprosiliśmy artina
ormanna syna chrzestnego dolfa itlera
na dyskusję z polskim księdzem katolickim
pochodzenia żydowskiego – dzieckiem
olocaustu – z okazji promocji polskiego
dokumentu rzegorza inkowskiego
z ublina arsz żywych – to  mln
ludzi w kandynawii wiedziało o tym
wydarzeniu gdyż było ono relacjonowane
przez wszystkie stacje telewizyjne zwecji
oraz największe gazety   roku poka
zaliśmy i nagrodziliśmy film ichała
udziewicza ista reny endler is
toria tej pięknej olki znalazła się teraz
w szwedzkich podręcznikach historii
olskie media przedrukowały wtedy wy
wiad z reną endler opublikowany w
największych gazetach zwecji anii i
inlandii i potem dopiero wydano książkę
na jej temat wręczono rder rla iałego
i ostatnio uhonorowano przez enat .
becnie zgłoszono anią renę endler do
okojowej agrody obla  ten posób
skromny dokument ichała udziewicza
po festiwalu sztokholmskim spowodował
przypomnienie tej niezwykłej postaci która
uratowała  dzieci żydowskich z etta
arszawskiego
ażnym wydarzeniem tegorocznego
festiwalu będzie pokaz niemieckiego filmu
rzypadek aoula allenberga o szwedz
kim dyplomacie na ęgrzech który ura
tował od agłady tysiące ydów po czym
został aresztowany przez wkraczającą do
udapesztu rmię zerwoną i przepadł
INTERNATIONELLA
DOKUMENTÄRFILMFESTIVALEN
MÄNNISKAN I VÄRLDEN
V Międzynarodowy Festiwal Filmów Dokumentalnych
yskusję po projekcji poprowadzi szef
reprezentacji omisji uropejskiej w ztok
holmie nders enriksson a dyskusję
w której weźmie udział siostra aoula
allenberga pani ina agergren amba
sador  an ichał zyż zaprosił amba
sadorów  zraela iemiec i ęgier
i gości festiwalu
estiwal który odbędzie się w udostęp
nionej przez nstytut olski sali kinowej
otworzą ani inister ultury rządu
szwedzkiego z partii konserwatywnej
ena delsohn iljeroth oraz posłanka
iksdagu irgitta hlsson z parti libe
ralnej rzecznik parlamentarnej komisji
spraw międzynarodowych ały program
festiwalu znajduje się na stronie
httpwwwinterkulturforumorg ❖

D
en – april går den :e
Internationella dokumentärfilmsfestivalen ”Människan i
världen” av stapeln i Stockholm. Det
är en dokumentärfilmsfestival om
mänsklig värdighet, tolerans och
om Förintelsen.
 festivalen deltar  filmer från  län
der däribland fem polska som valts ut bland
 filmer från hela världen estivalen in
vigs med filmen orträttfotografen om
ilhelm rasse fotograf i uschwitz i regi
av reneusz obrowolski
eo antor som är ordförande i festi
valens organisationskommitté säger i
visar orträttfotografen som har haft pro
blem med att slå igenom en kvalifice
rade sig inte ens till filmfestivalen i raków
 et behövdes ett ingripande för att
den skulle visas där och då fick den pris
som bästa dokumentärfilm och sedan på
festivalen udiska motiv under ledning
av irosław hojecki tilldelades filmen
första pris av en internationell jury
n av de största tidningarna i tockholm
ity tockholm med en upplaga på ca
 ex publicerar en intervju med il
helm rasse på tidningens förstasida samma
dag som festivalen inleds
 festivalens internationella jury repre
senteras olen av dr adwiga łowa olska
filminstitutet låter juryn disponera över priset
för bästa film för mänsklig värdighet och
tolerans
et handlar om att förmedla det stora
kapital av tragiska erfarenheter som euro
peiska judar och polacker har säger eo
antor e är väl förtrogna med kommu
nism och vet mycket väl vad nazism och
fascism vill säga ör ett par år sedan vi
sade vi filmen n tesked liv lla svenska
tidningar skrev om filmen är vi bjöd in
artin ormann dolf itlers gudson
till en diskussion med en katolsk präst med
judisk bakgrund – ett barn av örintelsen
– i samband med visningen av den polska
dokumentärfilmen e levandes marsch
av rzegorz inkowski från ublin så vis
ste tre miljoner svenskar om det eftersom
alla svenska tevekanaler och de största
tidningarna rapporterade om händelsen
r  visade vi ichał udziewicz film
rena endlers lista som också fick pris
istorien om denna vackra polska finns nu
i svenska historieböcker olsk press tryckte
då en intervju med rena endler som pu
blicerats i de största tidningarna i verige
17
anmark och inland och därefter gavs det
ut en bok om henne hon belönades med
orden en vita örnen och nyligen hedrades
hon av polska senaten ör närvarande är
hon nominerad till obels fredspris å så
sätt har ichał udziewicz anspråkslösa
dokumentär bidragit till att man efter fes
tivalen i tockholm har uppmärksammat
denna märkvärdiga person som räddade
  judiska barn ur arszawagettot
n viktig tilldragelse under årets festival
blir visningen av den tyska filmen allet
aoul allenberg som handlar om den
svenska diplomaten i ngern som räddade
tusentals judar undan örintelsen varefter
han arresterades av öda armén som ryckte
in i udapest och sedan spårlöst försvann
fter visningen kommer nders enriks
son chef för uropeiska kommissionens re
presentation i tockholm att leda en diskus
sion i vilken aoul allenberg syster ina
agergren kommer att delta och polska
ambassadören ichał zyż har bjudit in
ambassadörerna för  srael yskland
och ngern samt festivalens gäster
estivalen som äger rum i olska insti
tutets biosalong invigs av svenska kul
turministern ena delsohn iljeroth m
samt riksdagsledamoten irgitta hlsson
fp olkpartiets taleskvinna för utrikes
frågor ela festivalprogrammet finns på
wwwinterkulturforumorg ❖

Paweł Jaworski
Alfred
Wysocki
på diplomatiskt uppdrag i Stockholm –
z misją dyplomatyczną w Sztokholmie w latach –
W okresie międzywojennym zwecja nie stanowiła priorytet
owego kierunku polskiej polityki zagranicznej podobnie olska dla
zwecji z różnych względów nie wydawała się ważnym i warto
ściowym partnerem zwecja uznała odrodzone po  wojnie świa
towej państwo polskie  czerwca  r ale dopiero rok później
pojawił się w stolicy olski oficjalny szef szwedzkiej placówki
dyplomatycznej poseł er ustaf ossva nckarsvärd olska
również uruchomiła we wszystkich państwach skandynawskich
placówki dyplomatyczne w randze poselstw  ztokholmie listy
uwierzytelniające złożył an ygmunt ichałowski
ednak bardzo szybko wobec stagnacji we wzajemnych stosun
kach ze względów oszczędnościowych w arszawie zaczęto roz
ważać odwołanie posłów ze wszystkich państw skandynawskich
lacówka w ztokholmie utrzymała swą rangę ale nic nie wskazuje
na to by w polskim inisterstwie praw agranicznych liczo
no na intensywny rozwój współpracy ze zwecją o prawda
część działaczy gospodarczych obu krajów dążyła do wy
miany towarowej i głosiła ideę wzajemnego uzupełniania się
potencjałów olski i zwecji d podziału górnośląskiego obszaru
plebiscytowego w  roku snuto w olsce plany eksportu węgla
za ałtyk w zamian za szwedzkie gotowe towary przemysłowe
maszyny nowoczesne technologie ktywizacja stosunków gospo
darczych miała stanowić alternatywę dla importu z iemiec
ednak powojenna rzeczywistość nie pozwalała na zrealizowanie
powyższych projektów ewastacja ziem polskich w wyniku oku
pacji niemieckiej i słabość polskiej waluty uniemożliwiały partnerską
współpracę z solidną ekonomicznie zwecją której potencjał
w latach – znacząco wzrósł dzięki polityce neutralności
i wymianie gospodarczej z walczącymi państwami fensywa nie
mieckiej propagandy sprowadzająca olskę do rangi państwa
sezonowego dodatkowo wzmacniała niechęć inwestorów szwedz
kich do lokowania swych kapitałów nad isłą yczliwy olsce
poseł nckarsvärd reprezentujący zwecję w arszawie aż do 
roku pisał na początku swej misji do centrali że ze szwedzkiego
punktu widzenia można chyba wyrazić życzenie aby olska
możliwie jak najszybciej umocniła swoje granice i stabilność
wewnętrzną ednak w ztokholmie na podatny grunt trafiały
argumenty niemieckie mówiące o płonącej granicy wschodniej
o bezsensownym rozłączeniu rus schodnich od reszty iemiec
absurdalnym korytarzem pomorskim
radycyjne obawy wobec osji skłaniały zwedów do nieco
korzystniejszej dla olski niż w przypadku oceny stosunków
Under mellankrigstiden var verige ingen prioriterad del av
den polska utrikespolitiken – på samma sätt som svenskarna av
olika skäl inte såg olen som en viktig och värdefull partner fter
första världskrigets slut erkände verige den återupprättade polska
staten den e juni  men det tog ett år innan den första envoén
er ustav ossva nckarsvärd anlände till grannlandets huvud
stad olen upprättade i sin tur beskickningar i alla de nordiska
huvudstäderna  tockholm ackrediterades an ygmunt icha
lowski en till följd av stagnationen i de ömsesidiga relationerna
övervägde man mycket tidigt att dra tillbaka olens sändebud från
samtliga skandinaviska länder av rent ekonomiska skäl eskick
ningen i tockholm behöll i slutändan sin rang men inget tyder på
man från det polska utrikesministeriets räknade med något nära
samarbete med verige et måste visserligen framhållas att vissa
näringsidkare strävade efter en ökad handel och talade för att de
bägge länderna kompletterade varandra fter folkomröstningarna
i chlesien  då delar av området införlivades i olen hyste
man planer om ett handelsutbyte över stersjön där polsk stenkol
byttes mot färdiga industriprodukter maskiner och modern teknik
från verige enna handel var tänkt att utgöra en motvikt mot
importen från yskland en mellankrigstidens realia gjorde pla
nerna omöjliga att förverkliga olen hade svårt att hämta sig från
de tyska krigsförstörelserna och hade en svag valuta till skillnad
från verige som växte sig starkare under åren - tack vare
den politiska neutraliteten och det samtida handelsutbytet med de
stridande parterna nligt dåtidens tyska propaganda skulle den
polska staten vara en dagslända vilket avskräckte svenska investe
ringar nckarsvärd – som företrädde verige i arszawa fram till
 – var välvilligt inställd till sitt värdland och i rapporterna till
tockholm skrev han att det låg i veriges intresse att olen sna
rast möjligt stärkte sina gränser och stabiliserades inrikespolitiskt
en i tockholm var man mer lyhörd för tyska argument om en
brinnande östgräns och den meningslösa åtskillnaden mellan det
övriga riket och stpreussen på grund av den absurda pommerska
korridoren
raditionella farhågor kring yssland gjorde svenskarna aningen
mer välvilligt inställda till olen om man jämförde med de tysk
polska relationerna verige hoppades att de nya länderna i en
traleuropa skulle ha en dämpande effekt på ysslands expansiva
intressen i norr och därför lönade det sig att stödja dem en majo
riteten av de svenska diplomaterna var övertygade om att yssland
– oavsett politiskt styre – snart skulle återerövra altikum med dess
isfria hamnar och det fanns inget man kunde göra för att stoppa
18
polskoniemieckich refleksji że nowe państwa w uropie
rodkowoschodniej będą odciągać uwagę oskwy od uropy
północnej i w związku z tym trzeba je popierać ednak równo
cześnie większość szwedzkich dyplomatów uważała że prędzej
czy później osja niezależnie od panującego w tym kraju ustroju
odzyska wybrzeże bałtyckie z niezamarzającymi portami i nic
nie można na to poradzić oza tym handel z osją owiecką po
zawarciu umowy gospodarczej w  roku był atrakcyjniejszy niż
niepewne interesy w olsce latego wszelkie działania zmierza
jące do izolowania osji i odgradzania jej od ałtyku były w opinii
rządu szwedzkiego niekorzystne ptymalną wytyczną dla pos
tawy zwecji odnajdywano w znanym do dzisiaj powiedzeniu
wywodzącym się z twórczości popularnego w  wieku szwedz
kiego poety arla ichaela ellmana o co się pchasz w polskie
afery
Alfred Wysocki
det fter att man ingått ett handelsavtal med ovjetunionen
 blev det utbytet långt attraktivare än osäkra affärer med o
len ärför motsatte man sig all politik som tjänade till att isolera
ovjet och hålla det borta från stersjön an kan sammanfatta
den polska ståndpunkten med ellmans ord ad fn angår dig
olens affärer
I ljuset av ovanstående fakta var det inte så konstigt att verige
tillhörde det fåtal länder med vilka olen ej upprättade handels
avtal åren efter första världskrigets slut tockholm trivdes med
att betrakta olens affärer på avstånd olska trevande försök till
handelskontakter fick kalla handen et var först  som man
inledde utdragna och fruktlösa förhandlingar per korrespondens
Från polsk sida ville man övervinna svenskarnas misstro t
nämningen av den framstående diplomaten lfred ysocki till
sändebud i tockholm  var ett uttryck för denna strävan or
den var inga okända marker för ysocki an hade besökt både
orge och verige före kriget  de konstnärliga kretsarna i erlin
runt den polske författaren tanislaw rzybyszewski och hans
norska hustru agny uel kom han i kontakt med den vid denna
tid så populära nordiska kulturen an träffade ugust trind
berg dvard unch enrik bsen och jørnstjerne jørnson
an anställdes vid utrikesministeriet i arszawa  fter några
månader sändes han att tjänstgöra vid legationen i rag äref
ter var han stationerad i erlin mellan  och  en sista
anhalten före tockholm utgjorde aris där han tjänstgjorde som
inspektör av olens konsulära delegationer jänsten i tockholm
var en befordran trots att olen hade mycket begränsade kontakter
med verige  och det verkade vara svårt att bryta den svenska
motviljan mot den återupprättade polska staten ack vare
W świetle przytoczonych wyżej faktów nie może dziwić
że zwecja była jednym z niewielu państw z którymi olska nie
zawarła traktatu handlowego w pierwszych latach powojennych
ztokholmowi odpowiadała rola pełnego rezerwy obserwatora
sytuacji po drugiej stronie ałtyku nicjatywy arszawy w kie
runku podjęcia rozmów handlowych napotykały na barierę nie do
przełamania opiero jesienią  roku miał miejsce początek
długich bezowocnych i prowadzonych tylko korespondencyjnie
rokowań
olsce zależało na przezwyciężeniu szwedzkiej nieufności do
olski o czym może świadczyć nominacja w styczniu  r
cenionego dyplomaty lfreda ysockiego na stanowisko posła
w ztokholmie kandynawia nie była dla ysockiego terenem
nieznanym uż przed  wojną światową zwiedził orwegię
i zwecję ówczas dzięki kontaktom ze środowiskiem artystycznym
skupionym w erlinie wokół osoby tanisława rzybyszewskiego
i jego żony agny uel zetknął się z bardzo wówczas popularną
w uropie kulturą skandynawską spotkał ugusta trindberga
dwarda uncha enryka bsena i jörnstjerne jörnsona
  w arszawie został zatrudniony w  roku o kilku
nastu miesiącach został wysłany do oselstwa w radze olejną
placówką ysockiego było oselstwo w erlinie gdzie przebywał
od  do  roku statnim przystankiem przed objęciem
misji w ztokholmie był aryż gdzie do października 
roku ysocki pełnił funkcję inspektora polskich placówek
konsularnych ominacja na stanowisko posła w ztokholmie
oznaczała awans na kolejny szczebel w hierarchii dyplomatycznej
chociaż stosunki rugiej zeczypospolitej ze zwecją w  roku
były bardzo ograniczone a zmiana nieprzychylnego nastawienia
zwecji wobec olski wydawała się zadaniem trudnym zięki
przechowywanym w akładzie arodowym im ssolińskich
we rocławiu obszernym wspomnieniom lfreda ysockiego
w dużej części już opublikowanym możemy poznać przebieg jego
misji w ztokholmie
Już na wstępie pobytu w ztokholmie rozczarowały ysoc
kiego opinie wypowiadane przez premiera zwecji jalmara
rantinga który w ostrym tonie piętnował ówczesną polską
politykę zagraniczną zwłaszcza wyprawę kijowską oraz zajęcie
ilna w  roku przez gen eligowskiego daniem rantinga
rząd polski powinien natychmiast postawić eligowskiego pod
sąd
19
wojenny i dla przykładu jak najsurowiej ukarać a  owstanie
ląskie określił jako warcholstwo które nam uszło płazem tylko
dzięki bardzo silnemu poparciu rancji
ysocki postanowił pozyskać przynajmniej część szwedzkiej
opinii ozsyłał serwisy informacyjne o sprawach polskich do
prasy szwedzkiej organizował imprezy kulturalne ielkim
jego sukcesem było przyznanie literackiej nagrody obla łady
sławowi eymontowi w  r naczącą manifestacją szóstej
rocznicy odrodzonej zeczypospolitej była  maja  r uro
czysta akademia zorganizowana przez oselstwo  w ztokholmie
w której uczestniczyły najważniejsze osobistości szwedzkich elit
politycznych azeta arszawska bardzo znamiennie skomen
towała przebieg imprezy pisząc iż zwecja powraca do dawnych
tradycyjnych uczuć przyjaźni dla olski dnotowano też poja
wienie się w prasie wielu pozytywnych artykułów na temat olski
  r udało się ysockiemu sprowadzić do zwecji wystawę
sztuki polskiej
Działania w dziedzinie kultury posła ysockiego torowały
drogę poznaniu i zrozumieniu stanowiska polskiego w zagad
nieniach politycznych iebagatelną i kto wie czy nie decydu
jącą rolę spełniło stopniowo coraz bardziej widoczne ożywienie
dwustronnych stosunków gospodarczych które trwało nieprzer
wanie do wybuchu  wojny światowej  październiku 
roku przybyła wreszcie do arszawy delegacja szwedzka celem
sfinalizowania traktatu handlowonawigacyjnego co nastąpiło
 grudnia  roku   r ysocki pośredniczył w pod
pisaniu tzw pożyczki zapałczanej udzielonej olsce przez koncern
vara reugera hoć oceniano ją w olsce negatywnie jako
typowo spekulacyjną transakcję związała z polską placówką
dyplomatyczną orstena reugera brata vara co według opinii
ysockiego było niezwykle korzystne le razy oselstwo
potrzebowało rady czy pomocy w jakiejś akcji czy wydostania
jakiejś informacji handlowej czy ułatwienia kontaktu z tą czy
inną osobistością – wspominał ysocki – orsten reuger
był zawsze do naszej dyspozycji oddając naszym sprawom i inte
resom duże i zawsze skuteczne usługi ynamiczny rozwój stosun
ków gospodarczych rozpoczął się jednak dopiero od  roku
gdy polski węgiel pojawił się na rynkach skandynawskich wobec
zapotrzebowania wywołanego strajkiem w brytyjskim prze
myśle górniczym tradycyjnie dostarczającym surowiec do
uropy północnej ejście na rynek szwedzki i utrzymanie
się na nim było po części zasługą ysockiego imo nikłego
prawdopodobieństwa wzajemnych konfliktów olska zawarła ze
zwecją  listopada  roku traktat koncyliacyjnoarbitrażowy
podkreślając poparcie dla systemu zbiorowego bezpieczeństwa
gwarantowanego przez igę arodów amach majowy mar
szałka ózefa iłsudskiego nie przyniósł zbytnich perturbacji we
wzajemnych stosunkach a nawet spotkał się w ztokholmie
z pewnym zrozumieniem chociaż przyzwyczajeni do stabilności
władzy zwedzi ze zgrozą czytali doniesienia o kilkuset ofiarach
śmiertelnych w czasie walk w arszawie łumaczyłem to wszystko
zwedom jak mogłem – odnotował ysocki – lecz nie sprawiało
mi to wszystko dużej trudności o prasa szwedzka odnosiła się
z pewną życzliwością do całej akcji iłsudskiego i widziała w niej
zapowiedź uspokojenia wewnętrznego olski i skrystalizowania się
jej polityki zagranicznej
ysockis utförliga minnesanteckningar från vistelsen i tock
holm kan vi lära oss mer om den perioden
edan inledningsvis var han besviken på jalmar rantings
fördömande ordalag om olens utrikespolitik särskilt uttryck
ningen mot iev och general eligowskis intåg i ilnius 
nligt ranting borde olen ställa eligowski inför krigsrätt och
använda som avskräckande exempel et tredje upproret i chle
sien däremot betraktade han som rena rama rabulismen och han
ansåg att polackerna bara hade kommit undan med det tack vare
rankrikes starka stöd
ysocki bestämde sig för att åtminstone få en del av den svenska
opinionen med sig an skickade pressmeddelanden till pressen
och anordnade kulturevenemang n av hans stora förtjänster
var nobelpriset i litteratur till ładyslaw eymont  atio
naldagsfirandet den  maj  på den polska legationen var en
viktig manifestation av den nyupprättade polska staten och bland
gästerna fanns de ledande svenska politikerna idningen a
zeta arszawska rapporterade att firandet hade gjort att verige
återgick till en traditionell vänskap med olen an noterade
också ett antal välvilliga artiklar om olen i den svenska pressen
 lyckades ysocki anordna en utställning med polsk konst i
verige
Kulturevenemangen banade väg för en större förståelse
för olens politiska ståndpunkter n icke obetydlig och kanske
rent av avgörande inverkan hade det allt livfullare handelsutbytet
som varade ända fram till andra världskrigets utbrott  oktober
 kom så äntligen en svensk delegation till arszawa med av
sikten att skriva på ett handels och navigeringsavtal vilket man
också gjorde den a december .  agerade ysocki mel
lanhand i det så kallade tändstickslånet mellan var reuger och
olen rots att många i olen betraktade det som ren spekulation
knöt den polska beskickningen nära band till vars bror orsten
reuger något som ysocki såg som strategiskt viktigt å fort
legationen behövde råd eller hjälp tillgång till någon handelsinfor
mation eller hjälp med att öppna dörrar fanns orsten ruger alltid
till vårt förfogande – hängivet och effektivt en handelsutbytet
satte egentligen fart först  när polsk stenkol dök upp på de
nordiska marknaderna till följd av gruvstrejkerna i torbritannien
– som traditionellt försett kandinavien med kol nträdet på den
svenska marknaden var även det till stor del ysockis förtjänst
rots den obefintliga risken att länderna skulle råka i konflikt
ingick man den  november  ett skiljedomsavtal i enlighet
med den kollektiva säkerheten inom ationernas örbund ozef
ilsudskis politiska kupp i maj  påverkade egentligen inte de
ömsesidiga relationerna den möttes till och med av en viss för
ståelse från svensk sida även om svenskarna som var vana vid sta
bila maktförhållanden förfärades över rapporterna om hundratals
dödsoffer under striderna i arszawa ag försökte förklara det där
för svenskarna så gott jag kunde noterar ysocki och det var inte
lika svårt som det än gång hade varit u var den svenska pressen
mer välvilligt inställd till ilsudskis politik och såg den som en
början på en stabilisering i olen och en tydligare utrikespolitik
ans minnesanteckningar begränsar sig inte till de bilaterala re
lationerna mellan olen och verige de är också ett färgstarkt por
trätt av verige ett närliggande men vid den tiden okänt land
20
för polackerna är av hans frekventa förvåning över olika delar
av det svenska vardagslivet ysocki var nyfiken på relationerna
mellan en socialdemokratisk regering och uset ernadotte vux
enutbildningen på folkuniversiteten motboken och engagemanget
för bevarande av kulturhistoriskt intressant landsortsbebyggelse
et var särskilt sederna i den politiska toppen som förbryllade
ysocki är jag ville bli kopplad till statsministerns sekretariat
noterar han långt senare svarade en vaktmästare och berättade att
det inte fanns något sådan n stund senare hade jag statsminis
tern själv i luren som bokade in en timmes samtal samma dag å
drog jag mig till minnes de invecklade procedurer som vår egen
premiärministers sekreterare ägnar sig åt an hade två stycken
– en militär och en civil och så en hel massa kvinnliga an var
tvungen att ställa in sig hos var och en av dem innan man fick en tid
några dagar senare an var lika överraskad över sina inblickar i de
folkvaldas befogenheter iksdagen har rätt att begränsa kungens
makt granska regeringen statsförvaltningen och iksbanken de
har rent av rätt att syna  ts kansli en här makten ger den
en sådan dignitet att stämningen som råder inne i iksdagen när
mast kan beskrivas som en kyrka edamöterna reser sig sakta och
värdigt de läser upp sina genomtänkta uttalanden det är aldrig
någon som avbryter någon annan alarens politiska motståndare
meddelar att de kommer att komma med svarsmål men gör det
först några dagar senare så att de kan tänka efter i lugn och ro och
arbeta på sina argument
ot bakgrund av de tidigare relationerna bör man se lfred
ysockis tid i tockholm som ett genombrott i de polsksvenska
relationerna efter första världskriget ack vare hans opinionsbil
dande arbete som utvecklades i samarbete med bröderna reuger
började man bryta den negativa bilden av olen som skapats av
framförallt den tyska propagandan och som gick ut på att den
nya staten var instabil aggressiv och ociviliserad ven om åren
– inte förändrade något väsentligt i relationerna mellan
de bägge staterna och verige motsatte sig en permanent plats åt
olen i ationernas örbund måste man ändå betrakta ysockis
insatser som betydelsefulla et var även så man såg på hans arbete
från den polska utrikesförvaltningens sida  april  utnämndes
han till vice statssekreterare tre år senare var han envoyé i erlin
– och sedan blev han befordrad till ambassadör i om
– tationeringen i om blev slutpunkten i hans karriär
an pensionerades  ❖
Pawel Jaworski: adjunkt vid Historiska institutionen vid Wroclaws universitet, Svenska institutets-stipendiat. Författare
till bland annat ”Det återupprättade Polens relationer till Norden –”, Wroclaw . Han har även redigerat utdrag
ur Alfred Wysockis memoarer under namnet ”På legation i
Stockholm –. Minnesanteckningar.”, Torun .
 swych wspomnieniach ysocki nie poprzestając na zagadnie
niach z zakresu stosunków dwustronnych polskoszwedzkich zawarł
barwny obraz zwecji kraju stosunkowo nieodległego ale wówczas
mało znanego w olsce stąd w jego opinii często zaskakującego
realiami swego życia codziennego ysockiego ciekawiła symbioza
socjalistycznych rządów z rodziną królewską z dynastii ernadotte
szwedzki system oświaty dorosłych oparty na uniwersytetach
ludowych system częściowej prohibicji a także nie znane wówczas
w olsce a powołane w celu zachowania tradycyjnej kultury wiejskiej
skanseny właszcza zwyczaje panujące na szczytach władzy
w zwecji były dla niego osobliwe iedy chciałem się połączyć
telefonicznie z sekretariatem premiera – ysocki wspominał po
latach – zgłosił się woźny oświadczając że sekretariatu nie ma
o chwili usłyszałem w aparacie głos samego premiera który
wyznaczył mi tego samego dnia godzinę rozmowy rzypomniały
mi się mimo woli owe długotrwałe ceregiele sekretarzy naszego
premiera yło ich dwu – jeden cywilny drugi wojskowy – oraz
całe mnóstwo panien rzeba więc było zabiegać o łaskawe względy
wszystkich zanim ustalono posłuchanie za kilka dni odobne
pełne zdziwienia obserwacje ysocki odnotowywał w kontaktach
z władzą ustawodawczą iksdag może ograniczać władzę króla
kontrolować rząd administrację państwową i ank arodowy ma
nawet prawo wglądu w protokoły posiedzeń kancelarii królewskiej
pod przewodniwem króla a władza daje mu taką powagę że
w sztokholmskim riksdagu jest się jak w kościele osłowie pod
noszą się wolno i poważnie wygłaszają swoje przemyślane i napi
sane mowy którym nikt nigdy nie przeszkadza poczym ich prze
ciwnicy polityczni zastrzegają się że im odpowiedzą lecz czynią
to dopiero w kilka dni później aby móc spokojnie namyślić się
i opracować swoją argumentację
 kontekście wcześniejszych doświadczeń misję dyplomatyczną
lfreda ysockiego w ztokholmie można uznać za przełom
w stosunkach polskoszwedzkich po  wojnie światowej zięki
akcji propagandowej rozwijanej we współpracy z reugerami
został zapoczątkowany proces przełamywania negatywnego wize
runku olski kreowanego głównie przez źródła niemieckie
jako kraju niestabilnego awanturniczego i nieucywilizowanego
hociaż lata – niewiele zmieniły w stosunkach poli
tycznych między obu krajami a postawa ztokholmu wobec pol
skich prób uzyskania stałego miejsca w adzie igi arodów
w  roku była nieprzyjazna efekty działań podjętych przez
ysockiego należy ocenić wysoko ak też traktowano jego osiąg
nięcia w centrali bowiem w kwietniu  roku marszałek ózef
iłsudski powołał ysockiego na stanowisko podsekretarza stanu
w inisterstwie praw agranicznych trzy lata później powierzył
mu misję posła w erlinie – a następnie awansował na
ambasadora w zymie – lacówka rzymska okazała się
ukoronowaniem służby dyplomatycznej lfreda ysockiego
który w  roku przeszedł na emeryturę ❖
Paweł Jaworski, adiunkt w Instytucie Historycznym
Uniwersytetu Wrocławskiego; stypendysta Svenska
Institutet. Autor m. in. książki pt. „Polska niepodległa
wobec Skandynawii –” , Wrocław  oraz edycji
fragmentu pamiętnika Alfreda Wysockiego pt. „Na placówce
dyplomatycznej w Sztokholmie –. Wspomnienia” ,
Toruń .
21
Hans Ruin
Du planterade något och det har vuxit om Aleksander Orłowski
Zasadziłeś coś i wyrosło o Aleksandrze Orłowskim
Na początku stycznia mieliśmy w ödertörn całodniowe
seminarium z francuskim filozofem znawcą fenomenologii
eanem rancois ourtine m in szefem archiwum usserla w
aryżu aprosił go arcia mój najbliższy kolega ale pomysł
takiego spotkania wiele lat temu rzucił leksander zeczowe
interpretacje ourtine´a podstawowych dzieł fenomenologicznych
były utrzymane w tym stylu który leksander nadzwyczaj cenił i
sam opanował znakomicie rzez trzy godziny pracowaliśmy nad
debatą pomiędzy usserlem i neokantystą aulem atorpem
do jakiej doszło w artykułach publikowanych na przełomie
 i  wieku w szacownych pismach jak tudia antowskie i
ogos leksander z pewnością doceniłby harmonijną dialektykę
która wyrosła z konfrontacji podstawowych tekstów recenzji i
listów ego duch i duch jego nauczania był tam między nami
wielu z nas to te same osoby które zaczęły spotykać się na jego
wyższym seminarium w sali  na rescati już w połowie lat
osiemdziesiątych
ierwszy semestr moich studiów uniwersyteckich spędziłem
na uniwersytecie amerykańskim erkeley na zachodnim
wybrzeżu a kursie filozofii na który uczęszczałem usłyszałem
trudne do wymówienia słowo fenomenologia jako określenie
kierunku filozoficznego mogącego najwyraźniej dać odpowiedź
na interesujące mnie pytania iedy wróciłem do ztokholmu
by poświęcić się studiom filozoficznym przywiozłem ze sobą ten
szyfr coś co chciałem poznać bliżej os pozwolił mi spotkać
interpretatora mistrza  instytucie filozofii był leksander
który prowadził kurs fenomenologii egzystencjalnej zytaliśmy
artre´a eideggera erleauonty´ego z usserlem w tle
tworzył się przede mną nowy świat świat jednocześnie obcy i
w głębokim znaczeniu – własny ył zatem ktoś kto sformułował
to co głęboko w mojej jaźni zdawało się istnieć ale czekało na
właściwe słowo
Aleksander miał taki dar e swojej odysei w swoim
wychodźstwie przynosił nam coś co umożliwiło nam – którym
zdawało się że są jak u siebie w domu – przebudzenie się z naszej
niemoty en podróżny z innych krajów przyszedł z darem który
pozwolił tym pozornie będącym u siebie w domu – powrócić do
domu to proces kształcenia według hermeneutycznej filozofii
adamera do którego leksander również wskazał nam drogę
y jednak tę kształcącą podróż odbyć trzeba otworzyć się na dar
od obcego iedza i nauczanie leksandra były takim darem 
sytuacji gdy filozofia szwedzka przecięła wiele więzów z tradycją
niemiecką i europejską stał się leksander łącznikiem z tymi
tradycjami – budował most między światem a nami
la nas którzy wzrastaliśmy w ochronnej atmosferze powojennej
zwecji był on również człowiekiem który całą swą osobowością
i losem zaświadczał o wiecznej uropie uropie uchodźców
uratowanych zwichrowanego życia która jednoczeście została
I förra veckan hade vi på ödertörn ett heldagsseminarium med
den franske filosofen och fenomenologikännaren ean rancois
ourtine bla chef för usserlarkivet i aris et var arcia min
närmaste kollega som hade bjudit in honom men det ursprungliga
förslaget hade kommit från leksander för flera år sedan ourti
nes sakliga textnära tolkningsarbete med de fenomenologiska
grunddokumenten var ett arbete i den anda som leksander vär
desatte och själv behärskade väl nder tre timmar arbetade vi oss
igenom debatten mellan usserl och nykantianen aul atorp
som den kom till uttryck i uppsatser kring förra sekelskiftet i äre
vördiga tidskrifter som antstudien och ogos leksander skulle
ha uppskattat den fint orkestrerade dialektik som växte fram ur
jämförelser mellan grundtexter recensioner och brevväxling ans
ande och anda var där mitt ibland oss flera av oss samma personer
som började samlas redan vid mitten av åttiotalet på hans högre
seminarium i  på rescati
in första universitetstermin kom jag att tillbringa vid ett
amerikanskt universitet erkeley längst bort på s västkust
nder en filosofikurs jag läste där och som på allvar fick mig in
tresserad av detta ämne hörde jag läraren nämna det svåruttalade
ordet fenomenologi som namnet på en inriktning där några av
de frågor som intresserat mig tydligen skulle få sina svar är jag
återvänt till tockholm för att koncentrera mig på filosofistudier
så hade jag med mig detta lilla chiffer som något som jag ville ut
forska närmare det lät mig då sammanträffa med en uttolkare
å filosofiska institutionen fanns leksander som erbjöd en kurs
i existentiell fenomenologi i läste artre eidegger erleau
onty och bakom skymtade usserl n värld öppnade sig en
värld på samma gång främmande och i djupaste mening egen
ågon fanns och någon har funnits som en gång formulerat det
som djupt inom en själv redan tycktes finnas där men liksom bara
väntade på ord
Aleksander bar på denna kunskap rån sin resa i sin exil
bar han på det som gjorde det möjligt för oss som satt i det sken
bart hemtama att väckas ur vår stumhet en resande från andra
länder kom med en gåva som lät de skenbart hemtama komma
hem å ser bildningens rörelse ut som den formuleras i ada
mers hermeneutiska filosofi som också leksander visade vägen
till ör att genomgå denna bildningsresa måste man dock kunna
ta emot gåvan från det främmande leksanders kunskaper och
hans undervisning var en sådan gåva  en situation där den svenska
filosofin hade klippt många av sina förbindelser till den tyska och
kontinentala traditionen blev han därför en brobyggare inte bara
utåt utan också tillbaka till oss själva
ör oss som vuxit upp i en skyddad svensk efterkrigsmiljö var
han också en människa som i hela sin personlighet och öde bar på
och vittnade om nittonhundratalets uropa ett uropa av flyende
överlevande stukade liv som på samma gång hade utrustats
22
med en av smärtsamma erfarenheter särpräglad klarsyn  hans
närhet och inför hans historier upplevde jag ofta mig själv som
för lätt för oprövad och naiv et handlade tänker jag ibland
kanske också om mötet med en något polskt denna sarkastiska
analytiska illusionslösa intellektualitet är jag ville läsa en kurs
om arxism satte leksander resolut olakowskis mästerverk i
tre band ain urrents of arxism i mina händer et är en
bok som genom sin enastående förening av lärdom och skärpa i
omdömet fixerar gestalten av denna intellektuella rörelse och dess
katastrofala politiska konsekvenser i en på samma gång sympatisk
och djupt ironisk blick
En annan text från sin polska horisont som han gav mig att
läsa var ngardens föreläsningar om usserl en ngardens lite
trubbigt realistiska läsning av usserl var i mina ögon alltför
begränsad an hade inte sett det filosofiska djupet i usserls
transcendentala vändning inte heller dess etiska livsfilosofiska
laddning ch leksander höll faktiskt med jälv var han försiktig
i sina filosofiska omdömen och tolkningar en i sina sympatier
drogs han mot det spekulativa hjärtat i den tyska idealismen den
punkt där subjekt och objekt slår över i varandra ch tvärs ige
nom sin fascination för transcendentalfilosofins komplexa logiska
och kunskapsteoretiska system sökte han också den punkt där de
öppnar sig i en etisk reflektion i ett möte med den andre i ömse
sidig sårbarhet
leksander berättade en gång för mig om en dröm han haft
et var ett ovanligt ögonblick mellan oss en personlig gåva som
jag inte tror han misstycker att jag här skänker vidare  drömmen
var han jagad flyende i en främmande trakt in i en stor byggnad
verallt fanns det hotfulla män redo att fånga in honom ill sist
kommer han in i ett rum som är fyllt av en enorm trave med böcker
ett berg av böcker an klättrar upp för högen alltjämt flyende
men den ger vika och störtar till sist samman  nästa ögonblick
står han ensam högen är försvunnen men en bok har han kvar i
handen et är en bok av evinas en sista boken som blev kvar
var en bok av ansiktets och den andres filosof
obdarzona klarownym widzeniem wyrastającym z bolesnych
doświadczeń  jego obecności w obliczu jego historii czułem
się często zbyt lekkomyślny niedoświadczony i naiwny
zasami myślę że było to też spotkanie z czymś bardzo
polskim tym sarkastycznym analitycznym pozbawionym
iluzji intelektualizmem iedy chciałem studiować marksizm
leksander dał mi do ręki arcydzieło eszka ołakowskiego
trzytomowe łówne nurty marksizmu est to książka która
przez jedyne w swoim rodzaju połączenie wiedzy i ostrości oceny
chwyta kształt tego intelektualnego ruchu i jego katastrofalnych
konsekwencji politycznych spoglądając nań jednocześnie z
sympatią i głęboką ironią
nnym tekstem z polskiego kręgu który mi dał były wykłady
omana ngardena o usserlu ednak trochę zbyt powierzchowne
realistyczne odczytanie usserla przez ngardena było w moich
oczach nazbyt ograniczone ngarden nie widział filozoficznej głębi
w husserlowskim zwrocie ku transcendencji nie dostrzegał też
jego etycznego ładunku  leksander zgadzał się ze mną am był
bardzo ostrożny w swoich filozoficznych sądach i interpretacjach
le ciągnęło go w stronę samego jądra niemieckiego idealizmu
punktu gdzie podmiot i przedmiot zderzają się ze sobą ego
fascynację logicznymi i teoretycznymi systemami filozofii
transcendentalnej przepajało poszukiwanie miejsca w którym
systemy otwierają się na refleksję etyczną – w spotkaniu z innym
we wzajemnej wrażliwości
leksander opowiadał mi raz o swoim śnie yła to niezwykła
chwila między nami osobisty dar który przekazuję dalej z
nadzieją że nie miałby nic przeciwko temu  śnie był ścigany
w obcej okolicy uciekł do dużego budynku szędzie byli groźni
ludzie gotowi go schwytać  końcu trafia do pomieszczenia
wypełnionego książkami górą książek spina się na tę górę cały
czas uciekając ale góra się chwieje i – w końcu – zawala o chwili
stoi sam góra zniknęła ale jedną książkę ma w ręku o książka
evinasa statnia książka jaka mu została to książka filozofa
innych
Att umgås med leksander var ofta roligt an skämtade
gärna och när han skrattade tårades hans ögon en att umgås
med honom var också att dras in i besynnerliga aningar om före
stående hot å något sätt stod man alltid inför möjligheten att
marken skulle öppnas eller att himlen skulle störta ner är det såg
bra ut när det såg ut som att vi faktiskt höll på att skapa något nytt
att vår inriktning fick fäste och växte så fanns alltid tecken på att
motståndet på något dunkelt sätt höll på att samla sina krafter för
att förstöra det ill sist kära leksander tar det slut den yttersta
motståndaren rår ingen av oss på  det avseendet får den illusions
löse alltid rätt en din misstänksamhet var faktiskt överdriven
u fick ju se att det gick et var inte lönlöst i åstadkom en hel
del trots allt mer än vi kunde och vågade hoppas där vi satt i vårt
filosofiska laboratorium och blandade hemliga substanser från ett
främmande och avlägset förflutet u planterade något och det
har vuxit i lovar att försöka vårda det väl så länge vi nu får vara
kvar ❖
Z Aleksandrem było często bardzo zabawnie hętnie
żartował a kiedy się śmiał miał łzy w oczach  leksandrem miało
się jednocześnie osobliwe poczucie czyhającego zagrożenia  jakiś
sposób stało się zawsze przed ewentualnością że ziemia rozewrze się
pod stopami albo niebo runie iedy wszystko wyglądało dobrze
kiedy zdawało się że jesteśmy bliscy stworzenia czegoś nowego że
dotarliśmy na twardy grunt i weń wrastamy – zawsze pojawiał się
znak że przeciwieństwa w jakiś mroczny sposób zbierały siły aby
to wszystko co stworzyliśmy – popsuć iedyś rogi leksandrze
wszystko się kończy nad ostatecznym przeciwnikiem nikt z nas
nie zapanuje  tym sensie pozbawiony iluzji ma zawsze rację
 jednak woja ostrożność była przesadzona am zobaczyłeś że
się dało e nic nie było daremne imo wszystko osiągnęliśmy
całkiem sporo więcej niż ważyliśmy się mieć nadzieję kiedy
w naszym filozoficznym laboratorium mieszaliśmy tajemnicze
substancje z obcej i odległej przeszłości asadziłeś coś i wyrosło
biecujemy dbać o to opóki żyjemy ❖
ans uin
ans uin
23
 stycznia w Instytucie Polskim odbył się wernisaż retrospektywnej wystawy malarstwa Lecha Rzewuskiego. Wybitny
malarz, mieszkający od wielu lat w Szwecji, pochodzący z arystokratycznej polskiej rodziny rozgałęzionej w całej
Europie był „czerwonym” hrabią. Wrażliwość społeczną utożsamia się często z lewicowymi poglądami. Lech Rzewuski
był lewicowcem, ale świadomym swego dziedzictwa, o czym świadczy następujący ironiczny tytuł jego wiersza
På Polska institutet i Stockholm var det  januari vernissage för en retrospektiv utställning med måleri av Lech
Rzewuski. Den framstående målaren var länge bosatt i Sverige. Han kom från en aristokratisk polsk familj med
förgreningar i hela Europa och var en ”röd” greve. Samhällsengagemang förknippas ofta med vänstersympatier och
Lech Rzewuski var vänsteranhängare, men en vänsteranhängare medveten om sitt arv.
Andrzej Ekwiński
Född ur örnens blåa ägg
z błękitnego orła zrodzon jaja
Lech Rzewuski –
ech był nie tylko artystą szwedzkim polskim czy fran
cuskim ależał do twórców współczesnej kultury euro
pejskiej o tworzyło jego intelektualną i artystyczną indywi
dualność tanowiło duchową ojczyznę

ech var inte bara svensk polsk eller fransk konstnär an
var en av konstnärerna bakom den moderna europeiska kul
turen vilket formade hans intellektuella och konstnärliga
individualitet och utgjorde ett andligt fosterland
ako artyście bliskie mu były tradycje surrealizmu i koloryzmu
ako człowieka charakteryzowała go ciekawość świata i ludzi
worzył poprzez swoje doswiadczenia – artystyczne i kulturowe
– rodzaj estetycznoetycznego dekalogu ył w czasie totalitarnych
systemów i być może postawa etyczna wyrażająca się szczegól
nym uczuleniem na nieprawdę i instynktownym przeciwsta
wieniem się złu była ekspresją doświadczeń życia w okresie sowie
ckim w polskiej rzeczywistości – przed emigracją artysty do
zwecji
an stod den surrealistiska och koloristiska traditionen nära
om människa präglades han av en nyfikenhet på världen och på
människor enom sina erfarenheter – konstnärliga och kulturella
– skapade han ett slags estetisk och etiskt morallära an levde i en
tid av totalitära system och kanhända var hans etiska hållning som
yttrade sig i en särskild känslighet för osanning och i ett instinktivt
motstånd mot ondska ett uttryck för hans livserfarenheter under
den sovjetiska perioden i den polska verklighet där han levde
innan han emigrerade till verige
wórczość echa zewuskiego w latach sześćdziesiątych
w olsce odznaczała się wielotorowymi poszukiwaniami ztuka
rozumiana przez artystę jako społeczna wartość była w głównej
mierze manifestacją wolności twórczej ignorującej oficjalny ton
prapagandy z domieszką niekiedy romantycznej wiary w budo
wanie tzw lepszego jutra ech zewuski był produktem edu
kacji i kulury polskiej yrazem tego była filozoficzna przekora
i szukanie wartości będących wyznacznikami polskiej kultury i
jednocześnie europejskiego uniwersalizmu aka postawa sprzy
jała duchowi międzynarodowej solidarności i wolności
ech zewuskis skapande i olen under sextiotalet präglas av ett
sökande som tog sig många uttryck onsten uppfattad som ett
samhällsvärde var i stor utsträckning en manifestation för skapan
defrihet och ignorerade den officiella propagandan ibland med ett
stänk av romantisk tro på byggandet av en sk bättre morgondag
ech zewuski var en produkt av polsk utbildning och kultur
vilket märktes i hans filosofiska trots och sökande efter värden som
kännetecknar den polska kulturen och samtidigt europeisk uni
versalism n sådan hållning var gynnsam för den internationella
solidaritetens och frihetens anda
 pewnym okresie twórczość artysty zdominowało słowo isał
poezje i opowiadania chociaż nigdy nie porzucił malarstwa
nder en period var det ordet som dominerade hans konstnärliga
skapande an skrev poesi och noveller utan att någonsin överge
måleriet
oszukiwał również rodzaju artystycznej międzyludzkiej komu
nikacji ragnął o wielu kwestiach mówić dzielić się z innymi –

an sökte även efter ett slags konstnärlig mellanmänsklig kom
24
Lech Rzewuski
munikation an ville tala om många saker dela med sig av
tankar och känslor till andra fta rörde det sig om intryck av
viktiga händelser inom den humanistiska kulturen om de bekym
mer förhoppningar och den förtvivlan som åtföljde sökandet efter
sanning och skönhet i en alltmer disharmonisk verklighet
ech stod helt visst över ideologiska och politiska indelningar
en han oroade sig för de hot som varje system även det mest
demokratiska kan innebära ill dem hör om inte annat kom
mersialiseringen av våra liv
ech samarbetade och var vän med flera polska konstnärer bla
från rocław där han själv gick ut onstakademien  verige stod
han i synnerhet konstnärskretsar knutna till oderna museet och
onstakademien nära däribland kända kritiker och poeter såsom
eata ydhoff onas avel och lmar aaban
ech zewuskis mångsidiga konstnärliga verksamhet inte bara
måleriet utan även hans litterära alster liksom filmer fotografi och
teater väntar på att utforskas något en sådan djup reflektion över
meningen med konsten och människans existens förtjänar
myślami i uczuciami yły to często impresje na temat ważnych
wydarzeń w kulturze humanistycznej trosk nadziei i rozpaczy
towarzyszących poszukiwaniu prawdy i piękna w coraz bardziej
kakofonicznej rzeczywistości
ech z pewnością stał ponad ideologicznymi i politycznymi
podziałami bawiał się jednak zagrożeń które przynieść może
każdy system nawet najbardziej demokratyczny ależą do nich
chociażby dylematy związane z komercjalizacją naszego życia
rtysta utrzymywał współpracę i przyjaźnie z polskimi artys
tami m in z rocławia gdzie sam kończył kademię ztuk
ięknych  zwecji szczególnie bliskie były mu środowiska artys
tyczne związane z oderna useet kademią ztuki w tym
znani krytycy i poeci eata ydhof onas avel lmar aaban
ielostronne dokonania artystyczne echa zewuskiego a więc
nie tylko malarstwo lecz i literatura a także film fotografia teatr
oczekują gruntownych studiów na jakie zasługuje tak głęboka
refleksja nad sensem istnienia człowieka i znaczeniem sztuki
n intressant händelse i konstnärens liv var ett möte på åttiotalet
i tockholm med unga konstnärer från arszawa anusz lacho
wicz ariusz ipski och gnieszka tokowska som gått onstaka
demien under professor yszard iniarskis handledning
nteresującym wydarzeniem w życiu artysty było spotkanie
z młodymi twórcami z arszawy w ztokholmie w latach osiem
dziesiatych anuszem lachowiczem ariuszem ipskim i gnieszką
tokowską – absolwentami kademii ztuk ięknych z pracowni
profesora yszarda iniarskiego
tt tillfälle att träffas och diskutera modern konst blev dessa
konstnärers gemensamma utställning med svenska konstnärer som
eif lggren  von ausswolf och ent ankre tställningen
ägde rum på dåvarande tiftelsen för polsk kultur på allandsga
kazją do spotkania oraz dyskusji na temat sztuki współczesnej
była wspólna wystawa tych artystów z artystami szwedzkimi
eifem lggrenem . on ausswolfem entem ankre
która miała miejsce w ówczesnej undacji ultury olskiej
25
w ztokholmie na allandsgatan  ernisaż połączony był z
dyskusją na temat sztuki aktualnej – hats now prowadzenia
do dyskusji dokonali szwedzki krytyk une ordgren oraz ndrzej
kwiński
yskusja przyniosła rozmaite punkty widzenia nie tylko na samą
sztukę ale i na jej znaczenie we wzbogacaniu świadomości i wyo
braźni człowieka óźniej rozmawiano również o współpracy
między artystami szwedzkimi i polskimi ech zewuski był
aktywnym uczestnikiem tych spotkań które miały dalszy
ciąg w pracowni artysty w altsjöbaden lub pracowni ansa
arlewskiego owstał wtedy projekt stałej współpracy między
twórcami polskimi i szwedzkimi  polskiej strony duchowymi
ojcami tej idei byli wybitny malarz tefan ierowski i wspom
niany już yszard iniarski obydwaj z kademii ztuk ięknych
w arszawie oraz niżej podpisany
iezwykle godne uwagi jest doświadczenie afrykańskie
zewuskiego  latach - przebywał w ozambiku gdzie
tworzył uczelnię artystyczną scola de rtes isuais w której
nauczał też malarstwa i grafiki a swoją pracę na rzecz kultury
i edukacji w ozambiku otrzymał dyplom inistra ultury
obyt w fryce pogłębił jego wrażliwość na nierównosci ekono
miczne wśród ludzi na niesprawiedliwość społeczną i polityczną
które w jego pojęciu stanowiły hamulce opóźniające procesy
demokratyczne fryka wpłynęła na krytyczną refleksję zewus
kiego nad cywilizacją zachodnią szczególnie nad jej wartościami
duchowymi i moralnymi
ech żył malarstwem ego prace zawierają tonację barokową
i surrealistyczny temperament wywołują metafizyczne refle
ksje odzwierciedlają jego poglądy filozoficzne okolwiek powie
dzielibyśmy o jego dokonaniach literackich stawiających głębokie
pytania o wartości moralne i zanikanie uczuć estetycznych – był
jednak przede wszystkim wizualistą dla którego forma i kolor
stanowiły podstawowy środek ekspresji i komunikacji
brazy zewuskiego sprawiają nieraz wrażenie konstrukcji
abstrakcyjnych którym dynamizm nadają ekspresyjne formy i ko
lory  jego rodowodzie artystycznym jest polski koloryzm ale
i abstrakcja bliska abstrakcji adeusza antora z okresu taszyzmu
idzimy też ślady surrealistycznej postawy lfreda enicy i meta
fizyki adeusza rzozowskiego
kres emigracji echa zewuskiego nie oznaczał zerwania emo
cjonalnych i intelektualnych więzi z olską ałożyły się na
nie artystycznofilozoficzne zapożyczenia z kultur szwedzkiej
francuskiej i afrykańskiej apięcia powstające z krzyżowania
tak różnych tradycji generowały niezwykły dynamizm twórczy
rozmach i temperament odziły też jednak poczucie samotności
i niepokoju – ludzkiej egzystencji nie da się tak łatwo przepakować
i jednoznacznie zdefiniować ❖
tan  i tockholm å vernissagen ledde den svenske kritikern
une ordgren samt ndrzej kwiński en diskussion om aktuell
konst hat´s now
 diskussionen framkom olika synpunkter inte bara på själva
konsten men även på dess betydelse för människans medvetande
och fantasi an talade även om ett samarbete mellan svenska och
polska konstnärer ech zewuski var en aktiv deltagare i dessa
möten som fick en fortsättning i hans konstnärens ateljé i altsjö
baden och i ans arlewskis ateljé an planerade även ett fast
samarbete mellan svenska och polska konstnärer ndliga fäder
till denna idé var från den polska sidan den framstående målaren
tefan ierowski och den redan nämnda yszard iniarski båda
från onstakademien i arszawa samt undertecknad
zewuskis afrikanska erfarenheter är värda ett särskilt omnäm
nande nder åren – vistades han i oçambique där han
startade en konstskola scola de rtes isuais där han lärde ut
måleri och grafik ör sitt arbete för kultur och utbildning i o
çambique fick han en utmärkelse av utbildningsministern
istelsen i frika fördjupade hans medvetenhet om de ekono
miska skillnaderna mellan människor och om den sociala och
politiska orättvisa som enligt hans mening bromsade de demo
kratiska processerna frika påverkade zewuskis redan kritiska
reflektioner över den västerländska civilisationen särskilt dess
andliga och moraliska värden
ech levde genom sitt måleri ans arbeten innehåller drag av
barocken och ett surrealistisk temperament e ger upphov till
metafysiska reflektioner och återspeglar hans filosofiska åsikter
ad som än finns att säga om hans litterära prestationer som stäl
ler djuplodande frågor om moraliska värderingar och borttynande
estetiska känslor var han framför allt visuell ärg och form var
hans grundläggande medel för att uttrycka sig och för att kom
municera
zewuskis tavlor gör ibland intryck av att vara abstrakta kon
struktioner som får dynamik av sina expressiva färger och former
 hans konstnärliga stamtavla finns polsk kolorism men även ab
straktioner som står adeusz antor nära i synnerhet från hans
aion paintingperiod i ser också spår från lfred enicas sur
realistiska hållning och från adeusz rzozowskis metafysik
ech zewuskis emigration från olen innebar inte att han bröt
sina emotionella och intellektuella band till olen e överlappades
av konstnärliga och filosofiska lån från den svenska franska och
afrikanska kulturen e spänningar som uppstod när så olika tra
ditioner korsades genererade en sällsynt skapande dynamik kraft
och temperament en de födde också en känsla av ensamhet och
oro – den mänskliga existensen går inte så lätt att packa om och
entydigt definiera ❖
ndrzej kwiński
ndrzej kwiński
26
Grafik av Lech Rzewuski
Lech Rzewuski
Lech Rzewuski
Dylemat emigranta
Emigrantens dilemma
Język mojego kraju
leży zakurzony na półkach pamięci,
nie zapomniany,
tylko zardzewiały przez długie lata emigracji,
kiedy to wyciągałem go parę razy
i chciałem opłukać skandynawską ożywczą
kranówką,
ale się wzruszyłem,
dlatego obmyłem go najbardziej moimi
gorzkimi łzami,
przerażony jak biednym się stałem,
ja, były właściciel słowiańskich
milionostrunnych skrzypiec,
dziś uparcie usiłujący wyszarpać
z kilku za granicą skradzionych drutów,
napiętych do granic eksplozji na pudle
rezonansowym
ze znalezionej puszki po kawie Gevalia,
sugestywne akordy do mojej smutnej
emigranckiej melodii
i jeśli nawet ktoś powie udało się
są one i pozostaną dla mnie na zawsze
jałowym, desperackim koncertem papugi
itt hemlands språk
ligger dammigt på minnenas hyllor
ej bortglömt
bara oxiderat av emigrationens långa år
under vilka jag plockade fram det ett par gånger
och ville tvätta av det med kandinaviens friska
kranvatten
men jag blev rörd
därför blev det rengjort mest av mina bittra tårar
för att jag skrämdes av hur fattig jag blivit
jag f d ägare till en miljonsträngad slavisk violin
idag i envist försök att riva
ur ett par i utlandet stulna simpla trådar
spända till sprängningsgränsen på en
resonansbotten
av en upphittad evaliakaffeburk
suggestiva ackord till min sorgsna emigrantfado
och även om det påstås att jag lyckats
är de och förblir för alltid för mig
den utarmade desperata papegojans försök till
koncert
przełożył bigniew idakowski
27
życie codzienne i artystyczne
Nie tylko o Swedenborgu
Można bez cienia
wątpliwości założyć, że przeciętny
miłośnik powszechnej myśli
filozoficznej w
Polsce niewiele
wie o szwedzkich
osiągnięciach w tej
dziedzinie. Lektura podstawowej literatury przedmiotu
skłania nawet do wniosku, że, i owszem,
niektóre szwedzkie osobistości pojawiają
się na kartach polskich podręczników historii
filozofii, ale raczej na zasadzie ciekawostki.
Np. królową Krystynę wspomina się tylko
przy okazji pobytu Kartezjusza w Sztokholmie (co zresztą zakończyło się dla niego
poważną chorobą i śmiercią wskutek
nieprzystosowania do trudnych warunków
klimatycznych), a Karol Linneusz kojarzony jest wyłącznie z botaniką. W ciągu
ostatnich kilkunastu lat największą
popularnością cieszyła się postać przyrodnika i mistyka Emanuela Swedenborga,
któremu poświęcono kilka monografii.
Nigdy natomiast nie ujęto rozwoju szwedzkiej myśli filozoficznej w formie syntezy
obejmującej kilka wieków jej rozwoju.
Książka Ewy Piotrowskiej – profesora
filozofii Uniwersytetu Adama Mickiewicza
w Poznaniu – jest owocem wieloletnich
wykładów dla studentów zarówno skandynawistyki, jak i filozofii. Stanowi typowo
podręcznikowy, systematyczny przegląd
najważniejszych kierunków filozoficznych,
głoszonych w Szwecji w poszczególnych
epokach aż do końca XIX wieku. Trzeba
zauważyć, że przegląd ten ma charakter
spersonalizowany, bowiem praktycznie
każdy z rozdziałów dotyczy pojedynczego
filozofa bądź osobistości, wokół której
gromadzili się reprezentanci danego nurtu
myślowego. Refleksje filozoficzno-religijne
epoki średniowiecza związane były ze
św. Brygidą, szwedzka filozofia XVI i XVII
wieku – z osobami Georga Stiernhielma
i Andreasa Rydeliusa, zaś Oświecenie
przebiegające pod wpływem filozofów
niemieckich wydało m. in. Thomasa Tho-
Y
vardag & kulturevenemang
rilda oraz wspomnianych już – Linneusza
(Autorka przypomina w tym miejscu słynne
powiedzenie, że „Bóg stworzył świat,
Linneusz go uporządkował ) i Swedenborga. Romantyzm wiąże się z nazwiskami
Benjamina Höjiera, Nilsa Fredrika Biberga,
Erika Gustava Geijera, Samuela Grubbego, Esaiasa Tegnéra i grupą fosforystów.
Odrębnie i dość obszernie został omówiony
system filozoficzny Christophera Jacoba
Boströma – twórcy idealizmu racjonalnego. W końcowym rozdziale książki, który
dotyczy radykalizmu lewicowego w drugiej
połowie XIX wieku, Autorka omówiła m. in.
poglądy pisarza i kulturoznawcy Viktora
Rydberga, przyrodnika Svante Arrheniusa
oraz pierwszych zwolenników myśli socjalistycznej. Wszystkie postaci są omawiane
na tle wydarzeń politycznych i społecznych
w Europie i Szwecji w danej epoce, co pomaga
zrozumieć kontekst poglądów głoszonych
przez myślicieli. Autorka zwraca uwagę
na specyfikę rozwojową szwedzkiej myśli
filozoficznej, jej głęboki humanizm, zdolność do kompromisu i dialogu, życzliwą
tolerancję wobec innych kultur i mentalności, protestancki etos pracy i obowiązku, śmiałość w wypowiadaniu opinii. Ewa
Piotrowska głosi też ogólny wniosek, że
szwedzka filozofia w sposób wyjątkowy była
powiązana z praktyką życia codziennego.
Prezentowana tu publikacja wypełnia
pewną lukę, proponuje spojrzenie na
dzieje myśli filozoficznej przez pryzmat
dorobku kraju niewielkiego, pomijanego
w wielkich syntezach europejskiej myśli
filozoficznej. Trzeba zaznaczyć, że momentami dość monotonny, a w paru miejscach
pisany trudnym, hermetycznym językiem
wykład jest przeznaczony dla odbiorcy już
posiadającego podstawy wiedzy o filozofii.
Zwłaszcza przy omawianiu kwestii ontologicznych i epistemologicznych Autorka
wyraźnie liczy na kompetencję filozoficzną
czytelnika. Dla osób bardziej zainteresowanych tą tematyką i znających język szwedzki
przeznaczone jest też krytyczne omówienie najważniejszych źródeł i przeważnie
najnowszych opracowań, zamieszczone po
zakończeniu każdego rozdziału. Lektura tej
książki przekonuje, że Szwedzi to nie tylko
„naród wynalazców”, ale i myślicieli.
28
Ewa Piotrowska:„Myśl filozoficzna w
Szwecji. Od mistycyzmu do radykalizmu”,
Wydawnictwo Naukowe UAM, Poznań
, ss. .
Paweł Jaworski
Y
Mer än bara Swedenborg
Man kan utan vidare anta att en
genomsnittlig filosofi-intresserad
läsare i Polen inte
är alltför insatt i
de svenska landvinningarna inom
detta område. Läser man tillgängliga översikter i ämnet kan man snabbt konstatera att svenskar visserligen omnämns i
dem, men snarast som kuriosa. Till exempel
nämns drottning Kristina endast i samband
med Descartes vistelse i Stockholm (under
vilken det karga svenska klimatet tog livet av
honom) och Linné förknippas endast med
botanik. I två decennier har naturvetaren
och mystikern Emanuel Swedenborg rönt
stort intresse och det har kommit ut ett antal
böcker om honom. Däremot har den svenska
filosofiska tanken aldrig ägnats någon heltäckande historisk genomgång.
Ewa Piotrowskas bok är frukten av ett
mångårigt undervisande i både filosofi och
skandinavistik i egenskap av professor vid
Adam Mickiewicz-universitetet i Poznań.
Boken är upplagd enligt sedvanligt systematiskt läroboksmanér och redogör för de
viktigaste filosofiska riktningarna i Sverige
fram till slutet av -talet. Varje kapitel
fokuserar på den filosof eller historiska personlighet som agerat centralfigur inom den
omnämnda riktningen. Medeltidens filosofisk-teologiska tankar utgår från Birgitta,
medan - och -talen kretsar kring
Georg Stiernhielm och Anders Rydelius. Den
av tyska filosofer inspirerade Upplysningstiden producerade tänkare som Thomas Thorild och nämnda Linné (Piotrowska
życie codzienne i artystyczne
gör oss påminda om citatet ”Gud skapade,
Linné ordnade”) och Swedenborg. Romantiken är förknippad med personer som Benjamin Höijer, Nils Fredrik Biberg, Erik Gustav
Geijer, Samuel Grubbe, Esaias Tegnér och
fosforisterna. En separat och relativt utförlig genomgång ägnas Christopher Jacob
Boström och hans rationella idealism. Det
avslutande kapitlet behandlar vänsterradikalerna under den andra halvan av -talet som författaren och kulturvetaren Victor
Rydberg, naturvetaren Svante Arrhenius och
de första socialisterna i Sverige. Alla dessa
porträtt tecknas mot bakgrund av den politiska och sociala utvecklingen i Sverige och
Europa. Detta hjälper läsaren att förstå vilket
sammanhang de verkade i. Författaren lyfter
fram det specifika i den svenska idéhistorien,
dess djupt humanistiska drag, kompromissinriktningen, sinnet för dialog, toleransen
för oliktänkande, protestantisk arbetsmoral
och pliktkänsla och djärvheten med vilken
många uttalar sig.
Detta verk fyller en lucka och erbjuder en
idéhistorisk redogörelse ur ett mindre lands
perspektiv, ett land som oftast förbises i liknande genomgångar. Det bör tilläggas att
den bitvis monotona och emellanåt svårtillgängliga texten riktar sig till en läsare som
är förtrogen med filosofins grundläggande
begrepp. Det är särskilt de ontologiska och
epistemologiska resonemangen som kräver förkunskaper. De som vill fördjupa sig i
ämnet och läser på svenska kan dra nytta av
den kritiska genomgången av befintliga källor och publikationer i slutet på varje avsnitt.
Läsningen av denna bok är ett övertygande
argument för att svenskarna inte bara är ett
uppfinnande folk utan även ett tänkande
sådant.
Ewa Piotrowska: ”Myśl Filozoficzna w
Szwecji. Od mistycyzmu do radykalismu”
(Den filosofiska tanken i Sverige. Från
mysticism till radikalism), utgiven på Wydawnictwo Naukowe UAM, Poznań ,
 sidor.
Paweł Jaworski
Y
Y
vardag & kulturevenemang
O myśli szwedzkiej XX wieku
Choć pod nieco
zmodyfikowanym
tytułem, książka
ta jest w istocie
kontynuacją poprzedniej publikacji Ewy Piotrowskiej o dziejach
szwedzkiej myśli
filozoficznej od
średniowiecza do XIX wieku, nawiązanie
widać zwłaszcza w takiej samej konstrukcji pracy. Tym razem jednak Autorka
poszerzyła zakres merytoryczny omawianej
problematyki, bowiem, jak stwierdziła na
wstępie, nie zajmuje się wyłącznie „czystą
myślą filozoficzną, lecz, zgodnie z tradycją
Szwedów, także „zastosowaniem jej do
praktycznych rozwiązań życiowych”. Dlatego też w swym kolejnym podręczniku
uwzględniła wszystkie ważniejsze nurty
myślowe od filozofii analitycznej do intelektualnych studiów nad przyszłością państwa
i społeczeństwa.
Swoje rozważania Ewa Piotrowska zaczęła od omówienia nacjonalistycznych
poglądów konserwatystów szwedzkich z
pisarzem Vernerem von Heidenstamem na
czele na przełomie XIX i XX wieku. W dużym
stopniu kontynuatorami koncepcji Heidenstama byli filozofowie polityki Harald
Hjärne i Rudolf Kjellèn, doceniający rolę
tradycji historycznej i kultury w życiu narodu. Osobno, obszernie i, warto podkreślić,
ciekawie Autorka potraktowała filozofkę
wychowania Ellen Key, znaną przede wszystkim z opublikowanego w  r. „Stulecia
dziecka” (Barnets århundrade). Key głosiła
pajdocentryzm, uważając, że rodzina i szkoła
powinny skoncentrować swe wysiłki na
dziecku jako na podmiocie wychowania.
W przeciwieństwie do konserwatystów
zwalczała skrajny nacjonalizm i monarchizm,
była zwolenniczką emancypacji kobiet.
W następnych rozdziałach Autorka
omówiła osiągnięcia dwóch akademickich
ośrodków myśli filozoficznej w Uppsali
oraz Lundzie. Ten pierwszą rozsławił Axel
Hägerström, atakujący metafizykę, łączący
w swej teorii wiedzy i poznania racjonalizm,
29
idealizm i subiektywizm. Przedmiotem
jego zainteresowań były też zagadnienia
moralne, prawne, społeczne i kulturowe. Z
kolei w poglądach Hansa Larssona z Lundu
widoczny był racjonalizm, empiryzm i neokantyzm. Jego dociekania natury psychologicznej o naturze wolności pod koniec XIX
wieku nabierały znaczenia politycznego.
Larsson w ogóle uważał, że modernizacja
Szwecji nie może się obyć bez refleksji
prawno-politycznej, moralnej, a nawet
estetycznej intelektualistów uniwersyteckich. Zaczął propagować ideę kompromisu w sytuacji zderzenia konkurujących
ze sobą postaw. W latach trzydziestych,
zwycięskich dla totalitaryzmów w Europie, jego uczeńAnders Karitz rozpoczął
badania nad rolą filozofii w wyjaśnianiu
mechanizmów procesu historycznego.
Z kolei inny wychowanek Larssona – Alf
Ahlberg – ostrzegał przed zagrożeniem,
jakie niesie dla człowieka powszechny
w XX wieku kult techniki i bezrozumna
konsumpcja. Kolejni filozofowie szwedzcy
(w pracy m. in. omówiona została wizja
kultury Johna Landquista, filozofia polityki
Herberta Tingstena oraz poglądy Andersa
Wedberga, łączącego analizę filozoficzną z
matematycznym systemem logicznym) w
następnych dziesięcioleciach wzięli twórczy udział w publicznych dyskusjach nad
kondycją kulturową i intelektualną ludzi,
promując nowoczesny humanizm. Dociekali
przyczyn samotności człowieka w świecie
postindustrialnym, w kwestii kobiecej
dostrzegali problem natury politycznej,
społecznej i moralnej, w związku z rozpowszechnieniem alkoholizmu i narkomanii
rozpatrywali genezę negatywnych zjawisk
społecznych. Zajmowali się sprawami
ekologii, proponując głęboką refleksję nad
stosunkiem między przyrodą a człowiekiem
(który powinien być nie tylko twórczy i aktywny, ale i odpowiedzialny). Po tragicznej
śmierci Olofa Palmego pojawiły się analizy
przyczyn terroryzmu politycznego. Choć
krytykowali totalitaryzm, filozofowie
szwedzcy nie wykluczali determinowania
działalności ustawodawczej przez ogólnie
pojęty interes społeczny. Myśli te zostały
rozwinięte zwłaszcza przez Alvę i Gunnara
Myrdalów.
życie codzienne i artystyczne
Polityka dobrobytu wiązała się ściśle z koncepcją racjonalnego planowania dotyczącego
pojedynczego człowieka i zbiorowości, przy
czym nie wykluczano stosowania biologii
rasowej i eugeniki. „Dom dla ludu” (folkhemmet) był w gruncie rzeczy realizacją
idei inżynierii społecznej, której celem było
„polepszenie społeczeństwa” w oparciu
o naukowe teorie. Sporo miejsca Autorka
poświęciła poglądom Ingemara Hedeniusa,
który podkreślał, że państwo dobrobytu
można realizować tylko przy zachowaniu
szacunku do człowieka i zaspokajaniu nie
tylko jego potrzeb materialnych, ale i duchowo-kulturowych. Końcowe fragmenty
książki są poświęcone problemom globalizacji i informatyzacji, które stanowią wyzwanie dla współczesnej filozofii szwedzkiej.
Podobnie jak we wcześniejszej publikacji, Ewa Piotrowska jeszcze dobitniej sformułowała i w nieco przystępniejszy sposób
udowodniła myśl, że Szwedzi zwykle łączyli
abstrakcyjne niekiedy rozważania filozoficzno-psychologiczne z bieżącymi potrzebami
politycznymi i społecznymi. Prezentacja najważniejszych nurtów myślowych w Szwecji
w XX wieku pozwala zrozumieć genezę i proces kształtowania się szwedzkiej wizji państwa
opiekuńczego.
Ewa Piotrowska: Dzieje myśli szwedzkiej
XX wieku. Od narodowego konserwatyzmu do globalizmu, Wydawnictwo Naukowe UAM, Poznań , ss. .
Paweł Jaworski
Y
-talets svenska idéhistoria
Trots en något modifierad titel är denna
bok i själva verket en
fortsättning på Ewa
Piotrowskas tidigare
genomgång av den
svenska idéhistorien
från medeltiden till
slutet av -ta-
Y
vardag & kulturevenemang
let. Anknytningen framstår särskilt tydligt
i upplägget. I detta band har hon breddat
fältet för granskningen med sådant som
ligger utanför den rent filosofiska tanketraditionen – med hänvisning till att det ligger
i linje med svenskarnas tradition av att även
inkludera den praktiska tillämpningen av
idéer i vardagslivet. Således behandlar hon
de viktigaste tankeströmningarna i allt ifrån
filosofisk analys till rent politiska och sociala
tankegångar.
Hon inleder med en redogörelse den
svenska nationalkonservatismen med Verner von Heidenstam som förgrundsfigur
vid det förra sekelskiftet. Hon nämner hans
efterföljare Harald Hjärne och Rudolf Kjellén som lyfte fram historien och traditionell
kultur som grund för nationens liv. En egen,
relativt omfattande – och synnerligen intressant – genomgång får Ellen Keys pedagogiska idéer och hennes mest kända verk
”Barnets århundrade”. Key förespråkade ett
barncentrerat perspektiv där familjen och
skolan skulle koncentrera sina insatser på
barnet som föremål för uppfostran. Till skillnad från de konservativa kämpade hon mot
både nationalism och monarkin och var en
anhängare av kvinnors frigörelse.
I de följande avsnitten går Piotrowska in på
två viktiga akademiska centra: Uppsala och
Lund. Axel Hägerström bidrog till att göra
det första känt genom sina attacker på metafysiken och sin egen kunskapsteori som förenade rationalitet, idealism och subjektivitet.
Han intresserade sig för moraliska, juridiska,
sociala och kulturella dilemman. I Lund verkade Hans Larsson med sin blandning av
rationalitet, empirism och neokantianism.
Hans psykologiska idéer om frihetens natur
mot slutet av -talet fick politiska konsekvenser. Larsson ansåg att Sverige inte kunde
moderniseras utan en juridisk-politisk, moralisk och rent av estetisk debatt bland landets
intellektuella. Han förespråkade kompromissen som lösning på motstridiga synsätt. Under -talet då Europa präglades av totalitära idéers segertåg, påbörjade hans lärjunge
Anders Karitz sin forskning kring de historiska processernas mekanismer. En annan
av Larssons adepter – Alf Ahlberg – varnade
för konsekvenserna av -talsmänniskans
övertro på teknik och överdrivna konsum-
30
tion. Under de nästföljande decennierna
deltog de svenska tänkarna (Piotrowska
redogör bland annat för Herbert Tingstens
politiska filosofi och Anders Wedbergs idéer
som förenade filosofisk analys med logiska
system inom matematiken) i de offentliga
debatterna kring människans kulturella och
intellektuella tillstånd och förespråkade en
modern humanism. De funderade över den
utbredda ensamheten i det postindustriella
samhället, de betraktade kvinnofrågan som
ett politiskt, socialt och moraliskt problem
och de försökte förstå samhällspatologier i
samband med ett utbrett alkohol- och narkotikamissbruk. Andra lyfte fram miljöfrågor och problematiserade relationen mellan
människan och naturen (som skulle vara lika
ansvarsfull som den var uppfinningsrik och
driftig). Efter det tragiska mordet på Olof
Palme kom en rad analyser av politisk terrorism. Trots att de flesta såg kritiskt på totalitära system var man inte främmande inför
lagförslag som motiverades med förmodad
samhällsnytta. Sådana tankar utvecklades
särskilt av Alva och Gunnar Myrdal.
Välfärdspolitiken var nära knuten till tankar om rationell styrning och planering av
både individ och samhälle, man väjde som
bekant inte ens för rasbiologiska lösningar.
Folkhemmet blev i slutändan en tillämpning
av social ingenjörskonst och målet var ett
förbättrat samhälle grundat på vetenskap.
Ingemar Hadenius idéer får en förhållandevis
stor plats i redogörelsen. Han underströk att
vällfärdssamhället bör grunda sig på en respekt för den enskilda människan och hennes
andliga och kulturella välmående vid sidan
av den materiella välfärden. Avslutningen
ägnas globaliseringen och informationssamhället som utgör de främsta utmaningarna
för den samtida svenska idédebatten.
Liksom i sin tidigare bok – fast tydligare
och mer lättillgängligt – gör Ewa Piotrowska
oss uppmärksamma på den abstrakta och
filosofiska tanketradition som åtföljt den
löpande politiska och sociala debatten i
Sverige. Denna genomgång av de viktigaste
idéströmningarna i -talets svenska historia ger läsaren en bakgrund till
życie codzienne i artystyczne
den svenska vällfärdsstatens uppkomst
och senare utveckling.
Ewa Piotrowska: ”Dzieje myśli szwedzkiej
XX wieku. Od narodowego konserwatyzmu do globalizmu”. (-talets svenska
idéhistoria. Från nationalkonservatism till
globalisering.) Utgiven på Wydawnictwo
Naukowe UAM, Poznań ,  sidor.
Paweł Jaworski
Y
Mapa głupoty
W  roku, w trzy lata po największym,
jak dotąd, rozszerzeniu Unii Europejskiej,
w roku pięćdziesięciolecia Unii, w szwedzkich szkołach , miejmy nadzieję, nielicznych,
bo angielskojęzycznych używa się mapy z
okresu zimnej wojny.
Jest to podręcznik do geografii wydany
przez Pearson Prentice Hall (Pearson Education, Inc). Na rysunku pn. „Europa zachodnia: mapa polityczna” dzieci mają uczyć się
czytania mapy. Znajdą tam kontury państw
i ich stolice. Mapa kończy się na Niemczech
i Austrii. Na wschód od ich granic rozciąga
się biała połać: Syberia?, Rosja? Dzikie Pola?
Jak samotna wysepka na oceanie dziczy
widnieje Grecja nie mająca połączenia z pozostałymi przedstawicielami zachodniej
cywilizacji. Są też oczywiście kraje skandynawskie.
Dlaczego Grecja i Finlandia mają być
w Europie zachodniej jeśli nie są w niej
Y
vardag & kulturevenemang
leżące bardziej na zachód Czechy, Polska,
Słowacja, Litwa, Węgry, Rumunia, była
Jugosławia i Albania? Dzieci nie zadają sobie takiego pytania. My – tak.
Czy nierzetelny redaktor sięgnął z lenistwa po mapę z okresu zimnej wojny?
Bliższe przyjrzenie się pokazuje jednak, że
mapa uwzględnia zmiany, jakie zaszły
w Europie po  roku, ale tylko niektóre.
Obalenie muru berlińskiego dotyczyło,
według autorów, jedynie Berlina i jego niemieckojęzycznych okolic, czyli byłych Niemiec Wschodnich. One zostały włączone
do Niemiec a Berlin stał się stolicą zjednoczonych Niemiec. Czyli NRD awansowało
do Europy zachodniej, ale już jego sąsiedzi
– nie.
Mapka opatrzona jest pytaniami, np. z
jakimi krajami graniczy Belgia? To pytanie
jest łatwe. Pytanie, z jakimi krajami graniczą
Niemcy byłoby podchwytliwe. Co leży na
prawo, tj. na wschód od Niemiec? Co dzieci
miałyby odpowiedzieć? Biała plama? Wydawca chytrze takiego pytania nie zadał.
W Europie już od lat, w zasadzie, nie używa się nazwy Europa zachodnia, chyba że
jako pojęcia ściśle geograficznego a nie polityczno-ideologicznego. Jest to niezwykle
ważne. Traktaty międzypaństwoe mogą
zmienić formalną sytuację z poniedziałku
na wtorek. Większą bezwładność wykazuje
ludzka świadomość, stare przyzwyczajenia, stary obraz świata, którego już nie ma,
ale który w głowach wciąż tkwi, bo ludzie
nabyli go w szkole.
Kraje leżące na wschód od churchillowskiej „żelaznej kurtyny”, opuszczonej
w  roku, w świadomości mieszkańców
pozostałej części kontynentu przestały
istnieć. To nie była Europa tylko bolszewia,
ucisk, brak swobód, bieda, beznadziejne
zrywy wolnościowe, zbrojenia. Z czasem,
w miarę łagodnienia zimnej wojny, te negatywne konotacje i skojarzenia straciły na
sile i pozostała tylko neutralna świadomość,
że leżące tam obszary to kraje-które-nieistnieją, a więc takie do których się nie
jeździ, których towarów się nie kupuje itd.
Podkreślam, nie ma tu żadnej złej woli, niechęci czy zatwardziałych uprzedzeń. Jest
tylko na niewiedzy bazujące instynktowne
omijanie mentalne, tak jak omijamy osiedla
31
dla trędowatych, czy favele w Ameryce
Łacińskiej – trochę ze strachu, trochę z niechęci do psucia sobie nastroju.
Wiele instytucji państwowych i prywatnych, fundacji, wydawnictw i innych mediów, stowarzyszeń a także osób indywidualnych pracuje od lat, często bez wynagrodzenia, nad zasypaniem podziałów stworzonych przez zimną wojnę. Nad pokazaniem,
że kraje na wschodzie są takie same jak inne
– kiedyś były czasowo i pod przymusem
odłączone od Europy – ale od kilkunastu lat
już są spowrotem. Te kraje i ludzie stosują
demokrację i wyznające te same podstawowe wartości. Są oczywiście różne pod
względem stopnia zamożności, obyczajów,
temperamentu itd., itp. ale stanowią integralną część całej Europy. Przebić się z tym,
oczywistym skądinąd, przesłaniem do
świadomości zwykłych, przeciętnych obywateli jest niezwykle trudne, pracochłonne
i kosztowne, co wiemy bardzo dobrze i my,
Suecia Polonia, którzy mamy swój mały
udział w tej pracy.
I tu nagle taka dywersja i to wycelowana
w najsłabszy punkt, czyli dzieci i młodzież.
Na co nasza praca nad starszymi, skoro
dzięki staraniom Pearson Education (Pearson Prentice Hall) rośnie nowe pokolenie,
które będzie miało utrwalone w mózgach,
że na wschód od Niemiec, Austrii i Włoch
nie leży nic.
I taką magmą umysłową zalewa nas szacowny koncern edukacyjno-wydawniczy
Pearson Education, Inc. (wyd. Pearson Prentice Hall) wywodzący swe korzenie z XVIII
w., czyli z wieku Oświecenia. Wstyd!
Koncern powinien za to zapłacić. Instytucje, wydawnictwa i stowarzyszenia
non-profit starające się łączyć Europę i integrować jej mieszkańców powinny złożyć
pozew przeciwko Pearson Education. W
USA procesy o miliardowe sumy wygrywali palacze, którzy truli się z własnej woli,
za własne pieniądze. Pearson Education
truje niczego nieświadome dzieci, za nasze
pieniądze. Wszystko wskazuje więc na to, że
taki proces zakończyłby się przegraną koncernu. Odszkodowanie powinno pójść na
wspomożenie działalności statutowej wyżej
wspomnianych instytucji i organizacji.
życie codzienne i artystyczne
Enfaldens kart
År , tre år efter den hittills största
utvidgningen av Europeiska unionen
och samma år som unionen firar
femtioårsjubileum, använder man sig av
ett, förhoppningsvis fåtal, engelskspråkiga
kartor från kalla kriget i svenska skolor.
Det rör sig om en lärobok i geografi,
utgiven av Pearson Prentice Hall (Pearson
Education, Inc.). På en teckning benämnd
”Västeuropa: politisk karta” ska barnen
lära sig att läsa kartan. Där finner det
konturer av stater och deras huvudstäder.
Kartan upphör vid Tyskland och Österrike.
Öster om dessa länder sträcker ett vitt
område ut sig: Sibirien? Ryssland? Vilda
östern? Som en ensam liten ö i en ocean av
vildmark syns Grekland utan förbindelse
med de övriga representanterna för den
västerländska civilisationen. Där finns
förstås också de skandinaviska länderna.
Varför ligger Grekland och Finland
i Västeuropa när inte Tjeckien, Polen,
Slovakien, Litauen, Ungern, Rumänien, före
detta Jugoslavien och Albanien som är
belägna mer till väst ligger där? Barn ställer
inga sådana frågor. Men vi gör det.
Är det någon slarvig redaktör som av
lättja tagit en karta från kalla kriget? En
närmare titt ger emellertid vid handen att
kartan har tagit hänsyn till de förändringar
som ägt rum i Europa efter , men
bara en del av dem. Att Berlinmuren revs
berörde enligt upphovsmännen bara
Berlin och stadens tysktalande omgivning,
dvs. förre detta Östtyskland som anslöts
till Tyskland, och Berlin blev huvudstad
i det förenade Tyskland. Det vill säga:
Y
vardag & kulturevenemang
DDR avancerade till Västeuropa men inte
grannländerna.
Kartan är försedd med frågor, t.ex. till
vilka länder gränsar Belgien. Den frågan är
lätt. Frågan vilka länder Tyskland gränsar
till vore försåtlig. Vad ligger till höger, dvs.
öster om Tyskland? Vad ska barnen svara?
En vit fläck? Utgivaren har lömskt nog inte
ställt den frågan.
I Europa använder man sedan åratal
i princip inte begreppet Västeuropa,
möjligtvis som ett strikt geografisk
begrepp, men inte i politisk eller
ideologisk mening. Detta är ytterst viktigt.
Mellanstatliga traktat kan förändra en
formell situation från en dag till en annan.
Störst tröghet uppvisar det mänskliga
medvetandet, gamla vanor eller en gammal
världsbild som inte längre existerar i
verkligheten men fortfarande finns i folks
huvuden för att de har fått den i skolan.
Länderna öster om Churchills ”järnridå”,
som hissades ner , har upphört att
existera i medvetandet hos invånarna i den
återstående delen av kontinenten. Detta
var inte Europa, utan bolsjevism, förtryck,
förtvivlade frihetsförsök, upprustning.
Med tiden, i takt med att kalla kriget
mattades av, har dessa konnotationer och
associationer förlorat i styrka och det som
blev kvar var en neutral medvetenhet
om att dessa områden var länder-sominte-existerar, alltså länder till vilka man
inte åkte och vilkas varor man inte köpte
etc. Jag understryker att det inte handlar
om motvilja, några onda avsikter eller
inbitna fördomar. Det handlar bara om
ett instinktivt mentalt undvikande som är
baserat på bristande kunskap – på samma
sätt som man undviker ett område där
det finns spetälska eller Latinamerikas
kåkstäder; lite av rädsla, lite för att man inte
vill förstöra sitt goda humör.
Många statliga och privata institut,
stiftelser, förlag och andra medier,
föreningar och även enstaka individer
arbetar sedan åratal, ofta oavlönat, med att
överbrygga de indelningar som kalla kriget
har skapat. De försöker visa att länderna
32
i öst är likadana som alla andra. En gång
i tiden var de tillfälligt och under tvång
avskurna från Europa – men sedan ett
drygt tiotal år är de tillbaka. Dessa länder
och människor tillämpar demokrati och
har samma grundläggande värderingar
som vi. De är förstås olika i fråga om
graden av välstånd, seder, temperament
osv. men de utgör en väsentlig del av
hela Europa. Att nå fram med detta
annars så självklara budskap till vanliga,
genomsnittliga medborgare är ytterst
svårt, arbetskrävande och kostsamt, vilket
även vi, Suecia Polonia som har vår lilla del i
detta arbete, vet mycket väl.
Och nu plötsligt detta sabotage, som
dessutom siktar in sig på den svagaste
punkten, dvs. barn och ungdomar. Vad
tjänar vårt arbete med de äldre till när
det tack vare Pearson Education (Pearson
Prentice Hall) växer upp en ny generation
som kommer att ha inpräglat i hjärnan att
det öster om Tyskland, Österrike och Italien
inte finns någonting.
Och en sådan mental sörja häller den
aktade utbildningskoncernen Pearson
Education, Inc (Pearson Prentice Hall) över
oss. En koncern med rötter i -talet,
det vill säga upplysningens århundrade.
Skäms!
Koncernen borde få betala för detta.
Institutioner, förlag och icke vinstdrivande
sällskap som försöker ena Europa och
integrera dess invånare borde stämma
Pearson Education. I USA har rökare, som
förgiftat sig av egen vilja, för egna pengar,
vunnit processer om miljardsummor.
Pearson Education förgiftar okunniga barn,
för våra pengar. Allt tyder alltså på att en
sådan process skulle sluta med förlust för
koncernen. Det tilldömda skadeståndet
borde gå till att stärka sådan verksamhet
som bedrivs av ovannämnda institutioner
och organisationer.
Zbigniew har frågat om jag kan skriva något om Polen. Och det är klart jag kan, men frågan är var jag ska börja.
Därför har jag gjort en lista över vad jag förknippar med Polen.
Zbigniew zapytał, czy nie mogłabym napisać czegoś o Polsce. Oczywiście, że bym mogła, pytanie tylko od czego
zacząć. Dlatego zrobiłam sobie listę rzeczy, które kojarzą mi się z Polską.
En lista om Polen
Polska lista
Nana Håkansson
Kiedy myślę o Polsce to myślę o :
När jag tänker på Polen tänker jag på:
Pierogi
ierogi to po prostu coś najlepszego ycące pierogi z karto
flami kapustą i grzybami ze śmietaną i szczypiorkiem ierogi
deserowe z serem albo ze śliwkami ze śmietaną i cukrem
iedy odwiedzam olskę jem pierogi przynajmniej raz dziennie
iedy jestem w zwecji staram się regularnie odwiedzać
polskie restauracje żeby jeść pierogi
Pirogys
irogys är helt enkelt det godaste jag vet
atiga potatis kål eller svampfyllda pi
rogys med smetana och gräslök fterätts
pirogys fyllda med sötost och plommon med
smetana och florsocker är jag besöker olen
äter jag pirogys minst en gång om dagen är jag är i verige för
söker jag besöka den polska restaurangen här i stan regelbundet
för att äta pirogys
ogłabym jeździć do olski tylko żeby jeść pierogi
„Polacy”
orastałam na wsi w lekinge i większość
moich krewnych to chłopi iedy byłam
mała moja babcia i dziadek mieli pole truskawek i
latem przyjeżdżała polska rodzina do pracy czywiście
znaliśmy ich imiona ale jako grupę określaliśmy ich olacy
olacy byli bardzo wydajnymi zbieraczami a jedna z kobiet
aśka była ku irytacji mojej babci nawet szybsza niż babcia
ubiliśmy olaków zawsze mieli cukierki dla dzieci i przywozili
świetny polski len dla mojej babci do haftowania
yłam
mogli
–
zafascynowana i zaskoczona że olacy
zarobić na zbieraniu truskawek tak dużo
roczną pensję w jedno lato mimo że w
olsce pracowali m in jako agronom
i pielęgniarka
d kilku lat olacy już nie
przyjeżdżają ospodarstwo w lekinge
nie jest wystarczająco opłacalne i moja rodzina nie zatrudnia
już pracowników sezonowych le od czasu do czasu dostajemy
kartki świąteczne od olaków
Oskar
skar jest moim pierwszym wspomnieniem polskim o może
nie sam skar ale to dzięki niemu dowiedziałam się że
olska w ogóle istnieje skar chodził do mojego przedszkola
a jego mama była z olski powiadał o odwiedzinach u
swojej polskiej babci która była bardzo stara niewidoma i
mieszkała na wsi gdzieś w olsce i że w olsce rzuca się
ag skulle kunna åka till olen bara för att äta pirogys
”Polackerna”
ag är uppvuxen på den blekingska landsbygden och de flesta av
mina släktingar är bönder är jag var liten hade min mormor
och morfar ett stort jordgubbsfält och på somrarna brukade en
polsk familj eller kanske snarare släkt komma och arbeta e
hade naturligtvis namn som vi kände till men vi kallade dem
som grupp för olackerna olackerna var de allra duktigaste
jordgubbsplockarna och en av kvinnorna aska plockade till min
mormors förtret snabbare än hon i tyckte bra om polackerna de
brukade ha med sig godis till oss barn och fint polsk linnetyg till
mormors broderier
jälv var jag fascinerad och konfunderad av att polackerna kunde
tjäna så mycket på att plocka jordgubbar – en årslön på en som
mar trots att de hemma arbetade som bland annat agronom och
sjuksköterska
u är det några år sedan polackerna slutade komma et blekings
ka jordbruket är inte tillräckligt lönsamt och mina släktingar tar
inte in några säsongsarbetare längre
en vi brukar få julkort från olack
erna ibland
Oskar
skar är mitt första minne av
olen a kanske inte skar
men det var genom skar som
jag fick reda på att olen överhu
33
vudtaget fanns skar gick på mitt lekis och hans mamma var från
olen an berättade historier om besöken hos sin polska mormor
som var väldigt väldigt gammal blind och bodde på en bondgård
någonstans i olen och att man kastade ägg i olen i samband med
påskfirandet arför och på vad de kastade ägg kommer jag inte
ihåg men jag tyckte det var konstigt tt skars mamma var från
ett annat land reflekterade jag inte över men det där med äggen
tänkte jag mycket på
Min första Polenresa
örsta gången jag åkte till olen var det med en hjälpsändning
till itauen som gick via olen ågra från min högstadieskola
fick följa med en hjälporganisation och vi tog färjan från arls
krona till dynia et blåste så att hela båten skakade och de som
organiserade resan höll en andakt där vi fick veta att vi i alla fall
skulle komma till himlen om färjan skulle sjunka et gjorde den
som tur var inte utan vi kom till olen ag var begeistrad är
jag var  hade jag hunnit insupa diverse fördomar om landet
såsom att det var mycket utsläpp många höga skorstenar och gråa
betongbyggnader en landskapet i norra olen var fantastiskt
vackert och jag skrev upp olen på listan över de vackraste platser
jag någonsin besökt
Gdansk
dansk är en av de polska städer som jag
har besökt flest gånger ycket beroende
på att jag är uppvuxen i södra verige och
att det går en direktfärja från arlskrona till dynia en det
finns ju också en annan anledning dansk är helt enkelt en väldigt
trevlig stad enast jag var där besökte jag och min mor den årliga
medeltida festivalen revlig stämning fint hantverk och som van
ligt i olen  god mat arknadsmat som polskt surdegsbröd med
kryddstark stekt lök och saltgurka är underbart gott
Sushi
tt jag har med något japanskt som sushi på en lista över
vad jag förknippar med olen kan förstås
verka lite förbryllande men saken är den
att arszawa har några av de bästa
sushirestaurangerna jag någonsin
har besökt arszawa är lite av
ett paradis för sushiälskare
det finns både många och bra
ställen är jag inte äter pirogys
i olen så äter jag sushi
Beata
eata är en polsk kompis som jag lärde känna senast jag var i olen
eata har en skandinavisk pojkvän och har på grund av detta fått
höra mycket strunt om om att hon skulle vara tillsammans med
någon för pengarnas skull eller för att hon som polska får chansen
att komma till kandinavien
eata är ofta den som betalar pojkvännens flygbiljett när de ska
träffas eftersom han är en fattig student och hon har ett bra jobb i
arszawa essutom hade eata aldrig tänkt på att resa till kan
dinavien innan hon träffade sin kille ramför allt är hon trött på
att höra dumma och fördomsfulla kommentarer
jajkami na ielkanoc laczego i w co się rzuca jajkami nie
pamiętam ale uważałam to za dziwne o że mama skara
pochodziła z innego kraju nie zajmowało mnie szczególnie ale o
tych jajkach myślałam dużo
Moja pierwsza podróż do Polski
o raz pierwszy pojechałam do olski z konwojem pomocowym
dla itwy który jechał przez olskę rganizacja wysyłająca
pomoc zaprosiła kilka osób z mojej szkoły i wsiedliśmy na prom
z arlskrony do dyni iało tak że cały statek podskakiwał
a organizatorzy podróży poprowadzili nabożeństwo na którym
dowiedzieliśmy się że w każdym razie pójdziemy do nieba jeśli
prom zatonie a szczęście tak się nie stało i przybyliśmy do olski
yłam rozentuzjazmowana iedy miałam  lat zdążyłam już
nasiąknąć różnymi przesądami na temat kraju takimi jak że jest
dużo wyziewów dużo wysokich kominów i szarych betonowych
budynków le krajobraz w północnej olsce był fantastycznie
piękny i wpisałam olskę na listę najpiękniejszych miejsc jakie
kiedykolwiek odwiedziłam
Gdańsk
dańsk jest polskim miastem które odwiedziłam najwięcej razy
apewne dlatego że wyrosłam w południowej zwecji i dlatego
że jest prom z arlskrony do dyni le jest też inny powód
dańsk jest po prostu bardzo przyjemnym miastem iedy
byłam tam ostatnio oglądałam  z moją mamą doroczny
festiwal średniowiecza iły nastrój świetne wyroby
rzemieślnicze i jak zwykle w olsce – dobre jedzenie olski chleb
razowy ze smalcem i kiszonym ogórkiem jest pyszny
Sushi
o że coś tak japońskiego jak sushi wpisuję na moją listę rzeczy
które kojarzą mi się z olską może wyglądać trochę dziwacznie
ale rzecz w tym że arszawa ma kilka najlepszych restauracji
sushi jakie kiedykolwiek zdarzyło mi się odwiedzić arszawa
jest takim trochę rajem dla miłośników sushi jest
dużo dobrych restauracji iedy w olsce nie jem
pierogów to jem sushi
Beata
eata jest moją polską koleżanką
którą poznałam ostatnio kiedy
byłam w olsce eata ma chłopaka –
kandynawa i z tego powodu wysłuchała
wielu głupot akich jak że jest z kimś dla
pieniędzy albo że teraz jako olka ma szansę wyjechać
o kandynawii
o właśnie eata kupuje chłopakowi bilet lotniczy kiedy mają
się spotkać ponieważ on jest biednym studentem a ona ma dobrą
pracę w arszawie oza tym eata nigdy nie myślała o wyjeździe
do kandynawii zanim spotkała swojego chłopaka est zmęczona
wysłuchiwaniem niemądrych przesądów i komentarzy
Febiana
ebiana naprawdę nazywa się inaczej ale imienia ebiana używa
kiedy w olsce walczy o demokrację w swojej ojczystej iałorusi
ebianie nie przyszło na myśl że iałoruś jest dyktaturą kiedy tam
mieszkała opiero kiedy przyjechała do olski i zaczęła czytać
34
życie codzienne i artystyczne
Y
vardag & kulturevenemang
Suecia Polonia
nr 1(19)/2007
”Suecia Polonia” utges av Föreningen Forum
Suecia-Polonia/„Suecia Polonia” jest pismem
wydawanym przez Stowarzyszenie Forum
Suecia-Polonia
polskie gazety i słuchać ludzi mówiących
na temat jej kraju zrozumiała jak się rzeczy
mają odziwiam ebianę za jej zapał do
walki i za odwagę ej zaangażowanie
przypomina mi czasami że demokracja nie
jest dana raz na zawsze
Couchsurfing
ouchsurfing jest jednym z najlepszych
sposobów poznawania nowych ludzi
kiedy jako cudzoziemiec odwiedzasz
olskę i oczywiście inne kraje ak nazwa
wskazuje couchsurfing polega na tym że
się śpi na czyjejś sofie a stronie
www couchsurfingorg każdy może zostać
członkiem i następnie albo spać na sofach
innych ludzi albo mieć gości na swojej
własnej iedy ostatnio byłam w olsce
mieszkałam u świeżo poślubionej pary
hardrockowców którzy pokazali mi takie
miejsca w arszawie jakich sama nigdy
bym nie zobaczyła
Język polski
iestety nie znam polskiego ale zapisałam
się na kurs w uniwersytecie w öteborgu
który zaczął się w styczniu ❖
Febiana
ebiana heter egentligen någonting annat
men ebiana är namnet som hon använder
när hon i olen strider för demokrati i sitt
hemland itryssland ebiana hade inte
ens reflekterat över att itryssland var en
diktatur medan hon fortfarande bodde
i landet et var först när hon kom till
olen och läste polska dagstidningar och
hörde folk prata om hennes hemland som
hon förstod hur saker och ting egentligen
låg till ag beundrar ebiana för hennes
kämparglöd och för hennes mod ennes
engagemang ger mig då och då viktiga
påminnelser om att demokrati aldrig ska
tas för givet
Couchsurfing
ouchsurfing är ett av de bästa sätten att
komma i kontakt med nya människor när
du som utlänning besöker olen och andra
länder också för den delen recis som
namnet skvallrar om så går couchsurfing
ut på att man sover på någons soffa å
hemsidan wwwcouchsurfingorg kan vem
som helst bli medlem och sedan antingen
sova på andra människors soffor eller
ha gäster på sin egen soffa enast jag
couchsurfade i olen bodde jag hemma hos
ett ungt nygift hårdrockarpar som visade
mig delar av arszawa som jag annars
aldrig hade fått se
Polska
yvärr kan jag inte polska men jag har an
mält mig på en kurs i polska vid öteborgs
universitet som började nu i januari ❖
Nana Håkansson bor i Göteborg. Jobbar
på Sveriges Radio och som skrivande
frilansjournalist.
Nana Håkansson mieszka w Göteborgu.
Pracuje w Szwedzkim Radiu i pisze jako
frilanser.
35
Ansvarig utgivare/ Wydawca odpowiedzialny:
Zbigniew Bidakowski
Redaktör/Redaktor:
Zbigniew Bidakowski
Översättning/Tłumaczenia: Stefan
Ingvarsson, Lisa Mendoza Åsberg
Grafisk form/Opracowanie graficzne:
Anna Bidakowska
Foto: Anna Bidakowska, Stefan Markiewicz,
Ignacy Skwarcan
Adress/Adres:”Suecia Polonia”,
Himlabacken ,   Solna
Tel/fax:+-()-  ,
+-()  
e-mail: [email protected]
Alla inbetalningar till Postgiro/
Wszystkie wpłaty na Postgiro:
194 626-8
Föreningen Forum Suecia-Polonia
Redaktionen tar inget ansvar för innehåll
i annonser, återsänder inte obeställd
materiall och har inga möjligheter att svara
på alla insända brev. Vi förbehåller oss
rätter att förkorta och redigera texter samt
ändra rubriker/ Redakcja nie odpowiada
za treść ogłoszeń, nie zwraca materiałów
nie zamówionych i nie ma możliwości
odpowiadania na wszystkie nadsyłane listy.
Zastrzegamy sobie prawo skracania i adiustacji
tekstów oraz zmiany ich tytułów.
ISSN 1651-0658
◆
/ :
/:
 , , 
   
/ , 
   

/:
  ,  
, 
    , 
 /  ,
  
 ,   
 ,   .
    
/ ,  
   
 , 
  ,
   /
 „”  
 ,   ,
/ , 
 . ,    
 /  
   

Podobne dokumenty

jag gjorde bara det ett lejon ska göra - med Jonas

jag gjorde bara det ett lejon ska göra - med Jonas människa som kallas sig själv erzenpole – polack i hjärtat omas och onica ranströmer som undviker flyktig politik drar inte så långtgående slutsatser men även de framhåller den grundläggande...

Bardziej szczegółowo

Norbert Żaba - Jerzy Giedroyć

Norbert Żaba - Jerzy Giedroyć Prenumeration / Prenumerata Vill du prenumerera på de följande  numren av Suecia Polonia så sätt in  SEK på plusgiro -. Glöm inte ange namn och adress på inbetalnigskortet . Jeśli chcesz...

Bardziej szczegółowo