1. Adress- och kontaktuppgifter 2. Land 3

Svar lämnade av [email protected]
2016-08-10 09:57:32
1. Adress- och kontaktuppgifter
Universitetets namn:
Universitetet i Gdansk
Institutionens namn:
Skandinaviska studier och tillämpad lingvistik
Stadens namn:
Gdansk
Namn på
rapportförfattaren:
E-post till
rapportförfattaren:
Gunnel Bergström
[email protected]
2. Land
Land:
Polen
3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16
Höstterminen 1 oktober 2015 - 11 mars 2016 (inkl omtentor) Vårterminen: 17
februari – 30 september 2016 (inkl. omtentor)
4. Statistik över antalet studenter och svensklärare
Totalt antal studenter
under läsåret
2015/2016. (Endast
85
siffror)
Vilken typ av kurser i
svenska/Sverigestudier
erbjuder din
Huvudämne
institution?Du kan
välja fler alternativ
Kommentar:
Antal lärare i svenska
och Sverigestudier.
8
(Endast siffror)
Hanna Dymel-Trzebiatowska Maja Chacinska Dorota Janukowicz Malgorzata Boduch
Rita Kozlowska-Ras Gunnel Bergström Marta Grzechnik Anna Kowalczyk
Ange lärarnas namn:
(sjukskriven, senare avliden) Irena Muszalska (vikarie) Utöver dessa, finns det flera
lärare och forskare som föreläser och/eller håller seminarier som är gemensamma
för alla språk vid vår institution (svenska, danska, norska och finska). Några exempel
på ämnen är nordisk kultur, medier och nordiska realia.
5. Svenskämnets ställning vid lärosätet
Ingår svenskan i
universitetets
Ja
examensordning?
Kommentar
Vi har även "podyplomowestudenter", postgraduate, som läser nybörjar- och
fortsättningskurser i svenska, efter att de har studerat något annat.
6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet
Redogör för intresset
för kurser i svenska
eller Sverigestudier,
t.ex. om svensk
litteratur, kultur och
svenskt samhällsliv.
Upplever du att det
finns ett ökat eller
Vi har hela tiden ett stort och växande intresse för svenska. Vår linje har flera år i rad
haft över 10 sökande per plats till nybörjarkursen. Varje år har vi över 20 studenter
som läser på första, andra och tredje året på kandidatnivå. Det finns ett stort
intresse för svensk kultur och litteratur (allt från Barnen i Bullerbyn, som de flesta
har läst som barn, till Wallander), film, svensk natur och svenskt samhällsliv
(demokrati och tolerans, hbtq-frågor, jämställdhet, miljöfrågor)
minskat intresse?
Varför läser
Se ovan. Många tycker helt enkelt att svenska är ett vackert språk. Svenskan har en
studenterna svenska – ”charmerande" prosodi, har någon sagt. ☺ Många vill resa till Sverige och studera
vad är deras
och/eller arbeta där. Många vill arbeta med svenska företag och/eller polska företag
motivation?
som har kontakter med Sverige. Inte så många vill dock flytta till Sverige för gott.
Om svenska inte är
studenternas
huvudämne, vilken är
huvudinriktningen på
studierna?
Alla har, som sagt, svenska som huvudämne. Men flera läser också andra ämnen.
Några exempel är andra språk, juridik, psykologi, samhällsvetenskap, arkitektur och
teknik. Under det senaste har en student lläst kinesiska och ett par studenter valt
finska, som är ett nytt ämne vid vår institution.
Det finns ganska många småföretag i norra Polen som samarbetar med Sverige Flera
av våra före detta studenter arbetar på firmor som exporterar fönster och stål till
Sverige. Under de senaste åren har studenter fått praktiplats och/eller jobb med
logistik och svenska på det finska kemiföretaget Kemira. I området finns också Ikea
och Arla. Ganska många arbetar med bokföring och/eller kundkontakter och svenska
Vilken användning har på olika polska företag (varav flera företag är medlemmar i Polsk-svenska
de av sina
handelskammaren.). Nytt för i år är att kulturförvaltningen i Gdynia renoverar den f d
svenskstudier senare? svenska sjömanskyrkan och har redan erbjudit några studenter praktik för att bland
annat bättre dokumentera husets alla anknytningar till Sverige för framtida nordiska
evenemang. Under det andra och/eller tredje året praktik hos främst polska
arbetsgivare som behöver svenska. Några studenter har blivit tolkar och/eller
översättare och/eller lärare vid språkskolor. Många arbetar som guider på Stena
Line (Karlskrona-Gdynia)
Görs det någon
uppföljning av
studenterna och deras
Ja
sysselsättning?
Vi började göra en enkät under våren 2016, i samband med institutionens jubileum.
Om ja, på vilket sätt? Av olika skäl blev den inte klar i tid, men förhoppningen är att ta reda på åtminstone
vart våra magistrar har tagit vägen.
7. Undervisningens uppdelning
Åk 1: praktisk svenska (AK, GB, MG) deskriptiv svensk grammatik (MBI praktisk
fonetik (AK) Åk 2: praktisk svenska (DJ, GB), deskriptiv svensk grammatik (MB)
litteratur, Åk 3: praktisk svenska (MB, GB, RKR), akademiskt skrivande (GB),
translatorik (DJ) Kandidatuppsats (olika handledare) Åk 4: praktisk svenska (GB,
DJ), översättning av brukstexter (DJ), ordförråd (DJ) Åk 5: praktisk svenska (GB,
AK) magisteruppsats, litterär översättning (HDT), översättning av brukstexter (MC)
Modern nordisk kultur (HDT) Studenterna läser även vissa kurser tillsammans med
danska och norska linjerna, till exempel retorik, engelska och nordiskt samhällsliv.
8. Undervisningens innehåll
Egna texter, aktuella tidningsartiklar (ofta parallella svenska och polska texter med
liknande innehåll), skönlitteratur, facklitteratur, rollspel, test av SI:s webbkurs för
kurs 1. Skypemöte med generaldirektören för Sveriges kommuner och landsting.
Under våren 2016 blev studenternas elektroniska guidebok om Trestaden klar, se
http://bit.ly/StdGui Konsekutiv och simultantolkning i studio. Syntolkning av kortare
filmer i tolkstudio. Radio- och tv-program. Uttalsboken, Skepp o´hoj.
Suggestopedihäftet Carpe Diem (för ett lärande med och till alla sinnen), föredrag,
seminarier, ett lajv/rollspel om en svensk kung och olika landskap, matlagning.
Tankekartor, haikudikter. Troll 1, Troll 2, Nybörjarsvenska,
http://www.digitalasparet.se/ Rivstart, Uttalsboken, Skepp o´hoj, Språkporten
m.m. Översättning av brukstexter (juridik, politik, media): mest hemsidor för olika
institutioner och organisationer, kommunala hemsidor, UR Kunskapsbank (hemsida)
Kandidat- och magisteruppsatser på svenska (kandidatuppsats 30 - 40 sidor,
magisteruppsats 60 - 70 sidor) Akademiskt skrivande. Uppsatsboken av Siv
Strömqvist. Populärvetenskapliga program på tv och radio. Notiser och artiklar om
forskning på webben och i polska och svenska tidningar. Övningar i genreskrivande.
Språkgranskning, Handledning. Studenterna gör posters och håller föredrag. De får
också bekanta sig med svenska studenters uppsatser på DIVA-portalen.
9. Lokalförhållanden
Efter en mycket trångbodd tid i en gammal byggnad fick vi äntligen flytta till
NEOfilologia, ett helt nybyggt hus intill. (i stadsdelen Oliwa, cirka 30 minuters
spårvagnsresa från Gamla stan). Huset är mycket ljust och rymligt, och de flesta trivs
där. Lärarnas avdelning är i stelaste laget (kallas av studenterna för Alcatraz) och vi
Beskriv och
saknar överblicken över "vår" egen institution med lärare och studenter på samma
kommentera
ställe. men i stort sett var flytten ett lyft. Ibland använder vi tolkstudio och en
institutionens
översättningsstudio i det gamla huset. Eftersom det nya huset är byggt med EU-
lokalförhållanden.
medel tillåts inte några kommersiella aktiviteter på flera år. Det är synd, eftersom
filmklubben inte får komma till den nya aulan, och vi fortfarande måste springa bort
till det gamla huset för att skaffa kontorsmateriel och kopiera en del texter. Den nya
aulan kallas för Teatersalen, och vi har redan använt den till konferenser, föredrag
och teaterföreställningar. Vissa salar har en bra interaktiv utrustning.
10. Budget
Har din institution
egen budget eller
möjlighet att söka
medel för till exempel
läromedel och
Nej
gästföreläsningar
(förutom stödet från
SI)?
Kommentar:
11. Arrangemang
Hösten 2015 hölls en konferens om Pippi Långstrump 70 år. Gästföreläsaren Erik
Centerwall talade om jämställdhetens historia i Sverige. Våren 2016 höll vi en stor
Beskriv föredrag,
jubileumskonferens, när skandinavistiken fyllde 40 år. Vi har även firat Valborg,
kulturevenemang m.m. Finlands självständighetsdag, Norges nationaldag, Sverige nationaldag och Danmarks
som institutionen haft grundlagsdag. Lucia (årligt luciatåg med nybörjarna) Julfest Teater aUGust deltog i
under året.
konferenserna med flera pjäser och spelade även en teaterpjäs på avslutningsdagen
för kurs 5 (magisterkursen). En kollega ordnade inspiring lectures för alla våra
språklinjer med forskare från bl a Södertörns högskola.
12. Kontakter och utbyte
Hur mycket kontakt
har institutionen med
svensk ambassad eller
Ganska mycket kontakt
svenskt konsulat?
Vi har haft kontakt med Sveriges ambassad i Warszawa i samband med
Kommentar:
konferenserna, och en representant kom till oss på jubileumskonferensen. Under
våren har vi fått allt tätare kontakt med Sveriges nyvalda honorärkonsul i Gdansk.
Har institutionen
något samarbete med
svenska företag,
Ja (om ja, skriv en kommentar)
organisationer eller
liknande?
Luciatåg för polsk-svenska handelskammaren (där många svenska småföretag
Kommentar:
ingår) samt luciatåg på Ikea. Goda kontakter med många polska företag som
samarbetar med Sverige. (se ovan). Flera företag presenterade sig på vår
studentkonferens (en del av jubileumskonferensen).
13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige?
Kryssa för de
högskolor och
universitet ni har
Stockholms universitet
samarbete med.
Södertörns högskola
Skriv gärna en
kommentar om vilken
typ av samarbete som Forskningsutbyte och studentutbyte. En student studerade under våren vid
sker. Är det t.ex.
Stockholms universitet via Erasmus. Under läsåret studerade en person på en
studentutbyte,
folkhögskola i Dalarna.
lärarutbyte eller
forskningssamarbeten.
14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige?
Samarbete med polska universitet som undervisar i svenska (Poznan, Warszawa och
Beskriv ert samarbete: Krakow). Det är mycket värdefullt att Svenska institutet ordnar konferenser för
svensklärare.
15. Publikationer och forskning inom institutionen
Hanna Dymel-Trzebiatowska 1. „Dla dzieci czy dla dorosłych? O dwuadresowości w
literaturze dziecięcej na przykładzie książek o Muminkach Tove Jansson.”, Książki w
życiu najmłodszych (red.) Antczak, Mariola. Walczak-Niewiadomska Agata.,
Wydawnictwo Uniwersytetu Łódzkiego, 2015, s.13-24. 2. „Dosłownie, dokładnie,
dosadnie? Niedosłowność w przekładzie szwedzkiej literatury dziecięcej”,
(Nie)dosłowność w przekładzie: od literatury dziecięcej po teksty specjalistyczne
(red.) Dybiec-Gajer, Joanna, Kraków, Tertium 2015, s. 93-101. 3. „Rodzina skazana
na sukces: Gro Dahle i Kaia Linnea Dahle Nyhus” Guliwer. Czasopismo o książce dla
dziecka 2015/1 (101), s. 38-42. 4. „Rodzinna skazana na sukces: Gro Dahle i Kaia
Linnea Dahle Nyhus.” Guliwer. Czasopismo o książce dla dziecka 2015 nr. 1, s. 38-42.
5. „Aporetyczność przekładu na przykładzie Wielkiej księgi cipek Dana Höjera i Gunilli
Kvarnström Słowo z perspektywy językoznawcy i tłumacza. Polszczyzna w tekstach
przekładu, (red.) Pstyga Alicja, Milewska-Stawiany Małgorzata, Wydawnictwo UG,
2016, s. 87-96. 6. „Heterotopia w ikonotekście skandynawskich książek
obrazkowych” Geografia krain zmyślonych. Wokół kategorii miejsca i przestrzeni w
literaturze dziecięcej i fantastycznej, (red.) Kostecka Weronika, Skowera Maciej,
Warszawa 2016: Wydawnictwo SBP, s. 153-173. 7. „Pippi Långstrump świętuje
siedemdziesiąte urodziny! Wizerunek bohaterki z perspektywy dwóch biografii Astrid
Lindgren Acta Sueco-Polonica 20 (2015-2016), s. 58-71. 8. „Metafory w
skandynawskich książkach obrazkowych z motywem wojny” Ryms. Kwartalnik o
książkach dla dzieci i młodzieży 27/2016, s. 2-3. MARTA GRZECHNIK: 1. 20 June
2016: CBSS Summer University at Södertörn University, Huddinge, Sweden ‘Cultural
Memory of Europe: East and West’. Lecture delivered: ‘Baltic Sea Region History
Writing’ + seminar. 2. 10 June 2016: ‘Baltic-Nordic Regionalism: A History of Regional
Cooperation and Reconfiguration’. International research seminar, Institute of
Advanced Studies, University College London, UK. Paper delivered: ‘Poland and the
Baltic-Nordic regionalism in the twentieth century’. 3. 26–28 May 2016: ‘Global,
glocal, and local: distinction and interconnection in the Baltic States’. 25th Association
for the Advancement of Baltic Studies Conference on Baltic Studies, University of
Pennsylvania, Philadelphia, USA. Roundtable: ‘Returning Geopolitics and Past Futures
of Baltic-Nordic Regionalism: Resilience or Marginalization?’ 4. 30 March–2 April 2016:
European Social Science History Conference, Valencia, Spain. Session discussant:
‘Maritime Areas: Spaces of Changing Expectations’. 5. 7–10 September 2015:
‘Traditions, transitions, transfers’. 11th Conference on Baltic Studies in Europe,
Herder Institute for Historical Research on East-Central Europe, Marburg, Germany.
Paper delivered: ‘Territories in transition: The use of history in the creation of identity
on the post-Second World War Polish-German border’. 6. 6 September 2015: Second
Baltic Sea Youth Dialogue History Camp ‘Homeland reconsidered – New Loyalties and
re-defined identities in post-war Europe’, organised by Borussia Foundation, Olsztyn
Svar:
and EUSTORY in cooperation with Körber Foundation and Council of the Baltic Sea
States Secretariat, Olsztyn, Poland. Lecture delivered: ‘Polish Baltic Sea Identity:
Work in Progress’. Maja Chacińska - forskning angående public service-media samt
läsande i Sverige (och Norden) Publikationer: 1. Czytelnictwo i jego promocja w
krajach skandynawskich na przykładzie Szwecji, w: Czytelnictwo w dobie informacji
cyfrowej. Rozwój, bariery, technologie, (red.) Maja Wojciechowska, Stowarzyszenie
Bibliotekarzy Polskich, Warszawa 2015. 2. Why do they pay – culture, Protestant
honesty or the fear of being caught by the omnipotent state? Financing the public
service media by the licence fee in Denmark, Norway and Sweden, w: Media,
Business, Culture, Social and political role of media, (ed.) Kurpiewska-Ryłko A.,
Łosiewicz M., Doorus Park, Kinvara, Co. Galway Ireland 2015. 3. recension - Seniors
on the Move - Nordic Seniors on the Move. Mobility and Migration in Later Life,
„Ethnologia ScandinavicaÄ, A Journal for Nordic Enthonolgy”, volume 45, Lund, 2015,
s. 224-225. 4. Public Libraries in the Nordic States – developing democracy through
promotion of reading, „Kultura Współczesna” 2/2015, s. 33-47. 5. Czytelnictwo w
Szwecji i w Polsce. Skąd te różnice, w: (red.) K. Tubylewicz, A. Diduszko-Zyglewska,
Szwecja czyta. Polska czyta, Wydawnistwo Krytyki Politycznej, Waszawa, 2015. 6.
Szwedzkie i norweskie dzieci w świecie książki. Wspieranie czytelnictwa – inicjatywy
państwowe i oddolne, w: (red.) M. Antczak, A. Walczak-Niewiadomska, Biblioteki i
książki w życiu nastolatków, seria Nauka-Dydaktyka-Praktyka, Wydawnictwo
Uniwersytetu Łodzkiego, Łódź 2015. 7. Dostosowanie popularnych gatunków talent i
reality show do wymogów misji mediów publicznych na przykładzie telewizji
szwedzkiej, w: (red.) W. Godzic, A. Kozieł, J. Szyłko-Kwas, Gatunki i formaty we
współczesnych mediach, Wydawnictwo Poltext, Warszawa 2015. 8. Edukacja
medialna w Szwecji. Wybrane aspekty, w: (red.) A. Ogonowska, G. Ptaszek,
Edukacja medialna w dobie współczesnych zmian kulturowych, społecznych i
technologicznych, Kraków, Oficyna Wydawnicza Impuls, 2015. 9. Internet a misja
szwedzkich mediów publicznych (SVT) w ofercie dla dzieci w: red. Alicji Jaskierni i
Katarzyny Gajlewicz-Korab, Rozwój internetu a zmiany w mediach, systemach
medialnych oraz społecznych, Warszawa: Instytut Dziennikarstwa Uniwersytetu
Warszawskiego: Oficyna Wydawnicza ASPRA-JR, 2016. 10. Wiedza i edukacja w
skandynawskich mediach publicznych na przykładzie portali internetowych dla szkół,
w: Komunikowanie o nauce, E. Żyrek-Horodyska i M. Hodalska (red.), Kraków:
Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego, 2016. Föredrag på 8 konferenser om
media i Sverige och Norden. - - - POPULARISERING I våra forskares tjänster ingår
att sprida information om och inspiration från sin forskning utanför universitetet, som
experter, föredragshållare m.m. Ett exempel är att vår medieforskare deltog i en
paneldiskussion vid Juridicum efter att den svenska filmen Efterskalv visats och att
hon tillsammans med några studenter berättade för barn i Elblag om Pippi
Långstrump m.m. Hon har också varit deltagit som expert i en diskussion om läsande i
Sverige för allmänheten. Andra kolleger är ute på liknande "uppdrag".
16. Stödet från Svenska institutet
På vilket sätt kan SI
bäst stödja er
verksamhet? Har du
förslag på nya sätt vi
kan stödja
verksamheten på?
Genom att ge ännu mer pengar till böcker, stipendier, konferenser m.m. Och höja
bidraget till den utländska lektorn. Kom gärna och hälsa på och "prya" några dagar!
Vi vill gärna också få stöd för att låta våra forskare och studenter publicera forskning
och uppsatser på Internet (helst genom den svenska DiVA-portalen, Digitalt
Vetenskapligt Arkiv). Arbetet har kommit långt, och vi hade ett par representanter
från Diva på besök våren 2016. Men medlemskapet kostar mycket pengar, och därför
dröjer beslutet.
17. Övrigt:
Glädjeämnena är många, och det största är att vi har så många fina studenter och
goda och generösa kolleger. Vi kan också fortfarande skryta med att vi har mycket
Glädjeämnen och/eller god stämning vid vår institution och att våra forskare ligger i framkant.Svårigheterna
svårigheter
ligger förstås i att vi har ont om pengar. En speciell sorg under året, var att vår kära
arbetskamrat och vän Anna Kowalczyk dog i cancer i december 2015, efter en längre
tids sjukdom.
18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats
Godkänner du att
läsårsredogörelsen
publiceras på SI:s
webbplats?
Ja