1. Adress- och kontaktuppgifter 2. Land 3
Transkrypt
1. Adress- och kontaktuppgifter 2. Land 3
Svar lämnade av [email protected] 2016-08-10 09:57:32 1. Adress- och kontaktuppgifter Universitetets namn: Universitetet i Gdansk Institutionens namn: Skandinaviska studier och tillämpad lingvistik Stadens namn: Gdansk Namn på rapportförfattaren: E-post till rapportförfattaren: Gunnel Bergström [email protected] 2. Land Land: Polen 3. Terminernas början och slut (inkl. tentamensperioder) 2015/16 Höstterminen 1 oktober 2015 - 11 mars 2016 (inkl omtentor) Vårterminen: 17 februari – 30 september 2016 (inkl. omtentor) 4. Statistik över antalet studenter och svensklärare Totalt antal studenter under läsåret 2015/2016. (Endast 85 siffror) Vilken typ av kurser i svenska/Sverigestudier erbjuder din Huvudämne institution?Du kan välja fler alternativ Kommentar: Antal lärare i svenska och Sverigestudier. 8 (Endast siffror) Hanna Dymel-Trzebiatowska Maja Chacinska Dorota Janukowicz Malgorzata Boduch Rita Kozlowska-Ras Gunnel Bergström Marta Grzechnik Anna Kowalczyk Ange lärarnas namn: (sjukskriven, senare avliden) Irena Muszalska (vikarie) Utöver dessa, finns det flera lärare och forskare som föreläser och/eller håller seminarier som är gemensamma för alla språk vid vår institution (svenska, danska, norska och finska). Några exempel på ämnen är nordisk kultur, medier och nordiska realia. 5. Svenskämnets ställning vid lärosätet Ingår svenskan i universitetets Ja examensordning? Kommentar Vi har även "podyplomowestudenter", postgraduate, som läser nybörjar- och fortsättningskurser i svenska, efter att de har studerat något annat. 6. Intresset för att läsa svenska på ditt universitet Redogör för intresset för kurser i svenska eller Sverigestudier, t.ex. om svensk litteratur, kultur och svenskt samhällsliv. Upplever du att det finns ett ökat eller Vi har hela tiden ett stort och växande intresse för svenska. Vår linje har flera år i rad haft över 10 sökande per plats till nybörjarkursen. Varje år har vi över 20 studenter som läser på första, andra och tredje året på kandidatnivå. Det finns ett stort intresse för svensk kultur och litteratur (allt från Barnen i Bullerbyn, som de flesta har läst som barn, till Wallander), film, svensk natur och svenskt samhällsliv (demokrati och tolerans, hbtq-frågor, jämställdhet, miljöfrågor) minskat intresse? Varför läser Se ovan. Många tycker helt enkelt att svenska är ett vackert språk. Svenskan har en studenterna svenska – ”charmerande" prosodi, har någon sagt. ☺ Många vill resa till Sverige och studera vad är deras och/eller arbeta där. Många vill arbeta med svenska företag och/eller polska företag motivation? som har kontakter med Sverige. Inte så många vill dock flytta till Sverige för gott. Om svenska inte är studenternas huvudämne, vilken är huvudinriktningen på studierna? Alla har, som sagt, svenska som huvudämne. Men flera läser också andra ämnen. Några exempel är andra språk, juridik, psykologi, samhällsvetenskap, arkitektur och teknik. Under det senaste har en student lläst kinesiska och ett par studenter valt finska, som är ett nytt ämne vid vår institution. Det finns ganska många småföretag i norra Polen som samarbetar med Sverige Flera av våra före detta studenter arbetar på firmor som exporterar fönster och stål till Sverige. Under de senaste åren har studenter fått praktiplats och/eller jobb med logistik och svenska på det finska kemiföretaget Kemira. I området finns också Ikea och Arla. Ganska många arbetar med bokföring och/eller kundkontakter och svenska Vilken användning har på olika polska företag (varav flera företag är medlemmar i Polsk-svenska de av sina handelskammaren.). Nytt för i år är att kulturförvaltningen i Gdynia renoverar den f d svenskstudier senare? svenska sjömanskyrkan och har redan erbjudit några studenter praktik för att bland annat bättre dokumentera husets alla anknytningar till Sverige för framtida nordiska evenemang. Under det andra och/eller tredje året praktik hos främst polska arbetsgivare som behöver svenska. Några studenter har blivit tolkar och/eller översättare och/eller lärare vid språkskolor. Många arbetar som guider på Stena Line (Karlskrona-Gdynia) Görs det någon uppföljning av studenterna och deras Ja sysselsättning? Vi började göra en enkät under våren 2016, i samband med institutionens jubileum. Om ja, på vilket sätt? Av olika skäl blev den inte klar i tid, men förhoppningen är att ta reda på åtminstone vart våra magistrar har tagit vägen. 7. Undervisningens uppdelning Åk 1: praktisk svenska (AK, GB, MG) deskriptiv svensk grammatik (MBI praktisk fonetik (AK) Åk 2: praktisk svenska (DJ, GB), deskriptiv svensk grammatik (MB) litteratur, Åk 3: praktisk svenska (MB, GB, RKR), akademiskt skrivande (GB), translatorik (DJ) Kandidatuppsats (olika handledare) Åk 4: praktisk svenska (GB, DJ), översättning av brukstexter (DJ), ordförråd (DJ) Åk 5: praktisk svenska (GB, AK) magisteruppsats, litterär översättning (HDT), översättning av brukstexter (MC) Modern nordisk kultur (HDT) Studenterna läser även vissa kurser tillsammans med danska och norska linjerna, till exempel retorik, engelska och nordiskt samhällsliv. 8. Undervisningens innehåll Egna texter, aktuella tidningsartiklar (ofta parallella svenska och polska texter med liknande innehåll), skönlitteratur, facklitteratur, rollspel, test av SI:s webbkurs för kurs 1. Skypemöte med generaldirektören för Sveriges kommuner och landsting. Under våren 2016 blev studenternas elektroniska guidebok om Trestaden klar, se http://bit.ly/StdGui Konsekutiv och simultantolkning i studio. Syntolkning av kortare filmer i tolkstudio. Radio- och tv-program. Uttalsboken, Skepp o´hoj. Suggestopedihäftet Carpe Diem (för ett lärande med och till alla sinnen), föredrag, seminarier, ett lajv/rollspel om en svensk kung och olika landskap, matlagning. Tankekartor, haikudikter. Troll 1, Troll 2, Nybörjarsvenska, http://www.digitalasparet.se/ Rivstart, Uttalsboken, Skepp o´hoj, Språkporten m.m. Översättning av brukstexter (juridik, politik, media): mest hemsidor för olika institutioner och organisationer, kommunala hemsidor, UR Kunskapsbank (hemsida) Kandidat- och magisteruppsatser på svenska (kandidatuppsats 30 - 40 sidor, magisteruppsats 60 - 70 sidor) Akademiskt skrivande. Uppsatsboken av Siv Strömqvist. Populärvetenskapliga program på tv och radio. Notiser och artiklar om forskning på webben och i polska och svenska tidningar. Övningar i genreskrivande. Språkgranskning, Handledning. Studenterna gör posters och håller föredrag. De får också bekanta sig med svenska studenters uppsatser på DIVA-portalen. 9. Lokalförhållanden Efter en mycket trångbodd tid i en gammal byggnad fick vi äntligen flytta till NEOfilologia, ett helt nybyggt hus intill. (i stadsdelen Oliwa, cirka 30 minuters spårvagnsresa från Gamla stan). Huset är mycket ljust och rymligt, och de flesta trivs där. Lärarnas avdelning är i stelaste laget (kallas av studenterna för Alcatraz) och vi Beskriv och saknar överblicken över "vår" egen institution med lärare och studenter på samma kommentera ställe. men i stort sett var flytten ett lyft. Ibland använder vi tolkstudio och en institutionens översättningsstudio i det gamla huset. Eftersom det nya huset är byggt med EU- lokalförhållanden. medel tillåts inte några kommersiella aktiviteter på flera år. Det är synd, eftersom filmklubben inte får komma till den nya aulan, och vi fortfarande måste springa bort till det gamla huset för att skaffa kontorsmateriel och kopiera en del texter. Den nya aulan kallas för Teatersalen, och vi har redan använt den till konferenser, föredrag och teaterföreställningar. Vissa salar har en bra interaktiv utrustning. 10. Budget Har din institution egen budget eller möjlighet att söka medel för till exempel läromedel och Nej gästföreläsningar (förutom stödet från SI)? Kommentar: 11. Arrangemang Hösten 2015 hölls en konferens om Pippi Långstrump 70 år. Gästföreläsaren Erik Centerwall talade om jämställdhetens historia i Sverige. Våren 2016 höll vi en stor Beskriv föredrag, jubileumskonferens, när skandinavistiken fyllde 40 år. Vi har även firat Valborg, kulturevenemang m.m. Finlands självständighetsdag, Norges nationaldag, Sverige nationaldag och Danmarks som institutionen haft grundlagsdag. Lucia (årligt luciatåg med nybörjarna) Julfest Teater aUGust deltog i under året. konferenserna med flera pjäser och spelade även en teaterpjäs på avslutningsdagen för kurs 5 (magisterkursen). En kollega ordnade inspiring lectures för alla våra språklinjer med forskare från bl a Södertörns högskola. 12. Kontakter och utbyte Hur mycket kontakt har institutionen med svensk ambassad eller Ganska mycket kontakt svenskt konsulat? Vi har haft kontakt med Sveriges ambassad i Warszawa i samband med Kommentar: konferenserna, och en representant kom till oss på jubileumskonferensen. Under våren har vi fått allt tätare kontakt med Sveriges nyvalda honorärkonsul i Gdansk. Har institutionen något samarbete med svenska företag, Ja (om ja, skriv en kommentar) organisationer eller liknande? Luciatåg för polsk-svenska handelskammaren (där många svenska småföretag Kommentar: ingår) samt luciatåg på Ikea. Goda kontakter med många polska företag som samarbetar med Sverige. (se ovan). Flera företag presenterade sig på vår studentkonferens (en del av jubileumskonferensen). 13. Utbyte med universitet/högskolor i Sverige? Kryssa för de högskolor och universitet ni har Stockholms universitet samarbete med. Södertörns högskola Skriv gärna en kommentar om vilken typ av samarbete som Forskningsutbyte och studentutbyte. En student studerade under våren vid sker. Är det t.ex. Stockholms universitet via Erasmus. Under läsåret studerade en person på en studentutbyte, folkhögskola i Dalarna. lärarutbyte eller forskningssamarbeten. 14. Utbyte med universitet/högskolor utanför Sverige? Samarbete med polska universitet som undervisar i svenska (Poznan, Warszawa och Beskriv ert samarbete: Krakow). Det är mycket värdefullt att Svenska institutet ordnar konferenser för svensklärare. 15. Publikationer och forskning inom institutionen Hanna Dymel-Trzebiatowska 1. „Dla dzieci czy dla dorosłych? O dwuadresowości w literaturze dziecięcej na przykładzie książek o Muminkach Tove Jansson.”, Książki w życiu najmłodszych (red.) Antczak, Mariola. Walczak-Niewiadomska Agata., Wydawnictwo Uniwersytetu Łódzkiego, 2015, s.13-24. 2. „Dosłownie, dokładnie, dosadnie? Niedosłowność w przekładzie szwedzkiej literatury dziecięcej”, (Nie)dosłowność w przekładzie: od literatury dziecięcej po teksty specjalistyczne (red.) Dybiec-Gajer, Joanna, Kraków, Tertium 2015, s. 93-101. 3. „Rodzina skazana na sukces: Gro Dahle i Kaia Linnea Dahle Nyhus” Guliwer. Czasopismo o książce dla dziecka 2015/1 (101), s. 38-42. 4. „Rodzinna skazana na sukces: Gro Dahle i Kaia Linnea Dahle Nyhus.” Guliwer. Czasopismo o książce dla dziecka 2015 nr. 1, s. 38-42. 5. „Aporetyczność przekładu na przykładzie Wielkiej księgi cipek Dana Höjera i Gunilli Kvarnström Słowo z perspektywy językoznawcy i tłumacza. Polszczyzna w tekstach przekładu, (red.) Pstyga Alicja, Milewska-Stawiany Małgorzata, Wydawnictwo UG, 2016, s. 87-96. 6. „Heterotopia w ikonotekście skandynawskich książek obrazkowych” Geografia krain zmyślonych. Wokół kategorii miejsca i przestrzeni w literaturze dziecięcej i fantastycznej, (red.) Kostecka Weronika, Skowera Maciej, Warszawa 2016: Wydawnictwo SBP, s. 153-173. 7. „Pippi Långstrump świętuje siedemdziesiąte urodziny! Wizerunek bohaterki z perspektywy dwóch biografii Astrid Lindgren Acta Sueco-Polonica 20 (2015-2016), s. 58-71. 8. „Metafory w skandynawskich książkach obrazkowych z motywem wojny” Ryms. Kwartalnik o książkach dla dzieci i młodzieży 27/2016, s. 2-3. MARTA GRZECHNIK: 1. 20 June 2016: CBSS Summer University at Södertörn University, Huddinge, Sweden ‘Cultural Memory of Europe: East and West’. Lecture delivered: ‘Baltic Sea Region History Writing’ + seminar. 2. 10 June 2016: ‘Baltic-Nordic Regionalism: A History of Regional Cooperation and Reconfiguration’. International research seminar, Institute of Advanced Studies, University College London, UK. Paper delivered: ‘Poland and the Baltic-Nordic regionalism in the twentieth century’. 3. 26–28 May 2016: ‘Global, glocal, and local: distinction and interconnection in the Baltic States’. 25th Association for the Advancement of Baltic Studies Conference on Baltic Studies, University of Pennsylvania, Philadelphia, USA. Roundtable: ‘Returning Geopolitics and Past Futures of Baltic-Nordic Regionalism: Resilience or Marginalization?’ 4. 30 March–2 April 2016: European Social Science History Conference, Valencia, Spain. Session discussant: ‘Maritime Areas: Spaces of Changing Expectations’. 5. 7–10 September 2015: ‘Traditions, transitions, transfers’. 11th Conference on Baltic Studies in Europe, Herder Institute for Historical Research on East-Central Europe, Marburg, Germany. Paper delivered: ‘Territories in transition: The use of history in the creation of identity on the post-Second World War Polish-German border’. 6. 6 September 2015: Second Baltic Sea Youth Dialogue History Camp ‘Homeland reconsidered – New Loyalties and re-defined identities in post-war Europe’, organised by Borussia Foundation, Olsztyn Svar: and EUSTORY in cooperation with Körber Foundation and Council of the Baltic Sea States Secretariat, Olsztyn, Poland. Lecture delivered: ‘Polish Baltic Sea Identity: Work in Progress’. Maja Chacińska - forskning angående public service-media samt läsande i Sverige (och Norden) Publikationer: 1. Czytelnictwo i jego promocja w krajach skandynawskich na przykładzie Szwecji, w: Czytelnictwo w dobie informacji cyfrowej. Rozwój, bariery, technologie, (red.) Maja Wojciechowska, Stowarzyszenie Bibliotekarzy Polskich, Warszawa 2015. 2. Why do they pay – culture, Protestant honesty or the fear of being caught by the omnipotent state? Financing the public service media by the licence fee in Denmark, Norway and Sweden, w: Media, Business, Culture, Social and political role of media, (ed.) Kurpiewska-Ryłko A., Łosiewicz M., Doorus Park, Kinvara, Co. Galway Ireland 2015. 3. recension - Seniors on the Move - Nordic Seniors on the Move. Mobility and Migration in Later Life, „Ethnologia ScandinavicaÄ, A Journal for Nordic Enthonolgy”, volume 45, Lund, 2015, s. 224-225. 4. Public Libraries in the Nordic States – developing democracy through promotion of reading, „Kultura Współczesna” 2/2015, s. 33-47. 5. Czytelnictwo w Szwecji i w Polsce. Skąd te różnice, w: (red.) K. Tubylewicz, A. Diduszko-Zyglewska, Szwecja czyta. Polska czyta, Wydawnistwo Krytyki Politycznej, Waszawa, 2015. 6. Szwedzkie i norweskie dzieci w świecie książki. Wspieranie czytelnictwa – inicjatywy państwowe i oddolne, w: (red.) M. Antczak, A. Walczak-Niewiadomska, Biblioteki i książki w życiu nastolatków, seria Nauka-Dydaktyka-Praktyka, Wydawnictwo Uniwersytetu Łodzkiego, Łódź 2015. 7. Dostosowanie popularnych gatunków talent i reality show do wymogów misji mediów publicznych na przykładzie telewizji szwedzkiej, w: (red.) W. Godzic, A. Kozieł, J. Szyłko-Kwas, Gatunki i formaty we współczesnych mediach, Wydawnictwo Poltext, Warszawa 2015. 8. Edukacja medialna w Szwecji. Wybrane aspekty, w: (red.) A. Ogonowska, G. Ptaszek, Edukacja medialna w dobie współczesnych zmian kulturowych, społecznych i technologicznych, Kraków, Oficyna Wydawnicza Impuls, 2015. 9. Internet a misja szwedzkich mediów publicznych (SVT) w ofercie dla dzieci w: red. Alicji Jaskierni i Katarzyny Gajlewicz-Korab, Rozwój internetu a zmiany w mediach, systemach medialnych oraz społecznych, Warszawa: Instytut Dziennikarstwa Uniwersytetu Warszawskiego: Oficyna Wydawnicza ASPRA-JR, 2016. 10. Wiedza i edukacja w skandynawskich mediach publicznych na przykładzie portali internetowych dla szkół, w: Komunikowanie o nauce, E. Żyrek-Horodyska i M. Hodalska (red.), Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego, 2016. Föredrag på 8 konferenser om media i Sverige och Norden. - - - POPULARISERING I våra forskares tjänster ingår att sprida information om och inspiration från sin forskning utanför universitetet, som experter, föredragshållare m.m. Ett exempel är att vår medieforskare deltog i en paneldiskussion vid Juridicum efter att den svenska filmen Efterskalv visats och att hon tillsammans med några studenter berättade för barn i Elblag om Pippi Långstrump m.m. Hon har också varit deltagit som expert i en diskussion om läsande i Sverige för allmänheten. Andra kolleger är ute på liknande "uppdrag". 16. Stödet från Svenska institutet På vilket sätt kan SI bäst stödja er verksamhet? Har du förslag på nya sätt vi kan stödja verksamheten på? Genom att ge ännu mer pengar till böcker, stipendier, konferenser m.m. Och höja bidraget till den utländska lektorn. Kom gärna och hälsa på och "prya" några dagar! Vi vill gärna också få stöd för att låta våra forskare och studenter publicera forskning och uppsatser på Internet (helst genom den svenska DiVA-portalen, Digitalt Vetenskapligt Arkiv). Arbetet har kommit långt, och vi hade ett par representanter från Diva på besök våren 2016. Men medlemskapet kostar mycket pengar, och därför dröjer beslutet. 17. Övrigt: Glädjeämnena är många, och det största är att vi har så många fina studenter och goda och generösa kolleger. Vi kan också fortfarande skryta med att vi har mycket Glädjeämnen och/eller god stämning vid vår institution och att våra forskare ligger i framkant.Svårigheterna svårigheter ligger förstås i att vi har ont om pengar. En speciell sorg under året, var att vår kära arbetskamrat och vän Anna Kowalczyk dog i cancer i december 2015, efter en längre tids sjukdom. 18. Publicering av läsårsredogörelsen på SI:s webbplats Godkänner du att läsårsredogörelsen publiceras på SI:s webbplats? Ja